Framtiden i valdebatten

Jag skrev just nu på twitter och efterlyste en ideologisk debatt under valrörelsen och en debatt om framtidsfrågor, till exempel sjukvården. Så får jag ögonen på Wolodarskis krönika i DN, som behandlar samma tema. Men har jag fel? Hör han inte till de som priar alliansbildningarna? Och är det inte just alliansbildningarna som lett till att valrörelsen domineras av plånboksfrågor och utspel i detaljfrågor? Är det inte alliansbildningarna, som medfört att det är i liten grad ett partis ideologi, i den mån den finns, som avgör var vi lägger vår röst? Jo, så är det nog. Och det är nog också så att personfrågorna i högre grad än ideologin är avgörande. Vem vann duellen? Han ser så trevlig ut. Politik a la USA är här nu.
Om jag hade haft en summa pengar att satsa på en egen valrörelse inför landstingsvalet skulle jag göra det från min niondeplats på landstingsvalsedeln. Jag skulle inte fokusera på mig som person. Jag skulle försöka tala om att bristerna i politikernas styrning av sjukvården är katastrofala. Jag skulle tala om att sjukvården behöver resurstillskott och att vi måste tala om för personalen inom sjukvården att den gör ett beundransvärt jobb. Jag skulle säga att det är ingen självklarhet att vi ska ha en viss andel som utförs av andra än landtinget utan det självklara ska vara att sjukvården ska hålla hög kvalitet och ha omedelbar tillgänglighet.
Men hur gör man det här på de tre veckor, som är kvar? Åtminstone fortätter jag att skriva.