Alliansen som ett Moderaternas projekt

För en tid sedan skrev Terry Carlbom en artikel om alliansbildning som steg mot tvåpartisystem. Jag har i dagens UNT komenterat hans artikel enligt följande:

Den borgerliga alliansen har blivit ett Moderaternas projekt, skrev nyligen Terry Carlbom i en debattartikel i UNT. På den politiska arenan dominerar två aktörer, Moderaterna och Socialdemokraterna. Det är ingen tillfällighet, som gör att Alliansens politik är Moderaternas politik. Det är en medveten politik från Moderaternas sida, med siktet inställt på ett tvåpartisystem och ett lågskattesamhälle med en begränsad offentlig sektor.
En motvikt finns, menar Carlbom, i Folkpartiets kärnväljare, som han anser är inte konservativa. Här finns värderingar, som handlar om omprövning och pragmatisk nyorientering som Carlbom uttrycker det. I högre grad än andra är de internationalister på individualismens grund. Jag tycker att Carlbom träffar rätt i sin analys.
Är folkpartisterna då omedvetna om den här inriktningen? Det tror inte jag. I valet mellan makten och ideologin har partiet emellertid satt makten högre. Detta motiverar partiledningen med att partiet har större möjligheter att påverka politiken i regeringsställning än i opposition. Man sätter också likhetstecken mellan allians och koalition, kanske ett sätt att försvara sin del av Alliansen.
Partiet ser naturligtvis den stora skillnaden mellan allians och koalition. I en allians går man till val på att visa att de i alliansen ingående partierna är överens om det mesta. Kort sagt, man suddar ut sina profiler. En koalition ingås efter ett val där partierna profilerat sig och gett väljarna tydliga alternativ. Möjligheterna, att, med bevarad tydlig profil, påverka politiken torde vara större i oppositionsställning än med utsuddad profil i regeringsställning och även bidra till opinionsbildning, vilket är svårt i en allians.
Inför 2014 års val vill jag se ett Folkpartiet med tydlig socialliberal profil, där idéerna är det viktigaste. Jag vill se hur det socialliberala partiet återupptar kampen för bättre villkor för de mest utsatta, jag vill se en fortsättning på engagemanget för utbildning och forskning som välfärdsskapare och konkurrensfaktor, jag vill se hur man återupptar kampen för naturen och ekologisk hållbarhet och jag vill se en kamp för ickevåld och demokrati.