Inlägg
När vi inte förmår hantera problem som vi står inför tillgriper vi organisatoriska resonemang för att slippa tala om det egentliga problemet.
DE TVÅ LO-representanterna för ett resonemang om utjämningssystemet och att föra över ansvar till staten.
Problemformuleringar om framtidens vård och omsorg om äldre handlar oftast om de ökande kostnaderna och hur dessa ska finansieras. Beräkningarna av de framtida kostnaderna utgår nästan alltid från aktuella kostnader och vissa antaganden om framtida förhållanden. Vad vi nu behöver är en diskussion om huruvida vården och omsorgen har rätt innehåll och om den tillgodoser de behov som finns liksom om huruvida vården och omsorgen har rätt kvalitet. Vi behöver föra diskussionen mot bakgrund av analyser av vad som ingår i den nuvarande vården och omsorgen.
LO-representanterna sitter fast i ett uppifrånseende. Det är nu dags att ändra perspektiv. Det är individens upplevda behov av stöd som måste vara utgångspunkten för våra gemensamma insatser. De äldre måste ges större inflytande över omsorgen.
Med dagens synsätt handlar problemen om främst ökande kostnader och svårigheter att i framtiden rekrytera personal. Lösningen torde inte gå att finna i organisatoriska förändringar; åtminstone lockar inte förändringar som innebär statligt driftansvar. Erfarenheten avskräcker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar