Problemet med främlingsfientlighet kräver uppifrånlösningar

Bngt Westerberg har lagt fram sin utredning om hur främlingsfientligheten ska bekämpas. Dagens Nyheter för i dag i en artikel resonemang kring hur stor främlingsfientligheten egentligen är, huruvida utredningens förkärlek för uppifrånlösningar är rätt medicin och hur behovet av missnöjespartier kan minskas. Dagens Nyheter tror inte att antalet svenskar med tydligt främlingsfientliga åsikter överstiger fem procent. Eller är det inte DN.s tro utan är siffran vetenskapli? Alltnog är jag skeptisk. Jag misstänker att antalet är ännu större än antalet som säger sig stödja Sverigedemokraterna. Uppifrånlösningar torde behövas, eftersom problemen handlar om kunskap. Vilket ansvar har skolan, vilka insatser behövs utanför skolsystemet. Frågor som är uppifrånfrågor och centrala i sammanhanget. Jag tror att i skolan måste in, inte, i första hand, fokusering på problemet främlingsfientlighet, utan på livskunskap. Alla människors lika värde, nödvändigheten av att skapa en ickevåldskultur och hur vi uppträder mot varandra är exempel på innehåll i ett skolämne livskunskap. Behovet av missnöjespartier, som DN uttrycker det, minskar med ökande kunskaper i ämnet livskunskap. Här ligger ett politiskt ansvar. Men i politiska ansvaret måste också ligga att, inte bara bemöta felaktiga uttryck, utan också att tala om de problem, som de facto finns och varför dom finns.