fredag 7 december 2012

Vi behöver ett uthålligt skogsbruk

 Den svenska skogen är stressad. Flera av varandra oberoende undersökningar bekräftar detta, för någon kanske lite överrumplande påstående, men skogen är skadad och träden mår illa. 


De flesta forskarna är överens om att det är komplexa samband mellan flera olika faktorer som förorsakar skogsskadorna. Träden samverkar med sin omgivning och när förhållandena blir ogynnsamma skapas stress. Den är av tre typer: biotisk stress orsakas av angrepp av levande organismer som insekter och svampar, abiotisk av sträng torka eller kraftig frost medan antropogen stress utlöses av mänsklig aktivitet, luftföroreningar och annan miljöförstörande verksamhet. Marken i de undersökta lövskogarna är starkt försurad och näringsfattig. Trädens hälsotillstånd undersöks genom att man mäter kronutglesningen, d v s hur stor del av kronans bladskrud som är borta eller död. Medelkronutglesningen i de nu undersökta områdena har ökat från 6 till 21 procent hos bok och från 11 till 33 procent hos ek. Ett träd med mer än 25 procents utglesning anses skadat och vid mer än 60 procent bedöms skadan som allvarlig. Också i Mälardalen finns skadade lövskogar. Sammantaget är detta ett mycket allvarligt exempel på att vi idag inte har ett uthålligt och hållbart skogsbruk

Skogsindustrin har till stor del skapat Sveriges välstånd och genererar årligen stora netto- och exportintäkter. Utvecklingen på börsen har under de senaste veckorna klart visat att tillväxten i skogen är säkrare och starkare än inom IT-branschen och den så kallade nya ekonomin. Skogsindustrins stora ekonomiska betydelse har inneburit att industrin till stora delar har styrt utformningen av skogspolitiken. Idag vet vi, genom ökad kunskap om skogsekosystemet, att skogsbruket i sig självt kan utgöra ett hot mot miljön och i förlängningen mot det framtida skogsbruket. Vi ser också att det finns andra värden i skogen än det rena produktionsvärdet.


I konsekvens med detta jämställs produktions- och miljömål. I fjol granskade Riksrevisionsverket skogsvårdsstyrelsernas arbete med att uppfylla målen och redovisade i sin rapport kritik på flera olika områden. Man konstaterade bland annat att man inte klarat av att förmå skogsbruket att värna om den biologiska mångfalden och att lagens portalparagraf är så skriven att det helt enkelt inte går att jämställa de båda målen.

Skogarna utnyttjas traditionellt, men allt mer intensivt, för både virkes- och biobränsleproduktion men också för olika typer av rekreation. Rekreation och friluftsverksamhet kan vara grunden för nya arbetstillfällen inom turistnäringen. Detta har tidigare varit en ”spinn-offeffekt”, som saknat prislapp och ekonomisk betydelse och i vissa fall setts som en ren belastning. I ett europeiskt perspektiv kan detta komma att förändras.
Skicka en kommentar