Avsnitt 80 ur Politik på Gott och Ont

Det hade gått ungefär två månader sedan jag började blogga. Jag hade bestämt mig för att inte skriva några för andra helt ointressanta dagböcker om vilken tid jag gick upp, hur vädret var eller vad jag ätit till frukost. Men nog var jag nära när jag skrev följande:

”Påskaktiviteterna har bestått av, förutom intagning av mat och dryck, till exempel rengöring av fågelholk, viss vårstädning utomhus och promenader. Alltså många anledningar att fundera över människans förhållande till naturen. Jag är barnsligt fascinerad av gästernas i holken återkommande bygge för att göra starten för ungarna så trygg som möjligt. Den efterföljande promenaden med mycket fågelkvitter fördystrades dock av anblicken av skräp som åstadkommits av människor. Det var inte ett papper här och där, utan mängder av allehanda skräp. Hur tänker vi i det ögonblick vi släpper ifrån oss skräpet? Förmodligen tänker vi inte alls. Vi kanske inte inser att vi var och en har ett ansvar att förvalta och inte förbruka.

Visst har kunskapen ökat. Men vi har delat upp oss i två läger. Det ena lever i en tro att tekniken och några andra löser problemen, det andra anstränger sig för att peka på nödvändigheten av kursändring. Bland opinionsbildarna intar de politiska partierna en beklämmande passiv roll. Det finns ledande politiker, som inte prioriterar natur- och miljöfrågorna eftersom dessa inte är högt prioriterade bland människor i allmänhet. Som aktiv socialliberal politiker är min uppgift att lyssna på människor och också ta hänsyn till synpunkter, samtidigt som jag håller fast vid min ideologiska syn. Inom natur och miljö handlar det om förvaltarskapstanken; vår rätt att bruka men inte förbruka. Politik får inte vara bara att med fingret i luften känna efter vad som för dagen ger bra opinionssiffror. Politik är också att bilda opinion."