måndag 4 februari 2013

Avloppsvattnet fortfarande ett stort problem


Det är enligt lag generellt förbjudet att i ett vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vattenområden avser sjöar, öppet hav, havsvikar, diken, kärr och andra våtmarker, liksom regleringsdammar och bevattningsmagasin. Antalet fastigheter i Sverige som saknar anslutning till kommunalt avloppsnät är omkring 800 000, av vilka ca 300 000 är fritidshus. Avlopp som inte har anslutning från WC borde anmälas till respektive kommun. Kommunerna kan själva besluta om tillståndsplikt. Dock kan anläggning byggas innan man fått godkännande från kommunen, till skillnad från vad som gäller för WC-anläggning, för vilken beslut måste föreligga innan åtgärder vidtas. Mälardalsrådet måste verka för att samtliga medlemskommuner i sina lokala föreskrifter inför tillståndsplikt för även enskilda avlopp.

För att avloppshanteringen ska bli uthållig krävs framför allt att näringsämnena utnyttjas bättre. Urin och avföring kan efter hygienisk behandling användas som gödselmedel. Olika avloppsströmmar ska inte blandas utan i framtiden behandlas separat. Mälardalsrådet måste påverka även en sådan utveckling. De negativa effekterna av enskilda avlopp har hittills uppmärksammats i för liten grad. Recipientens storlek och topografi är av stor betydelse för hur enskilda avloppsdiken kan fungera som filter. Tillsynen av enskilda avlopp är ett primärkommunalt ansvar. Det föreligger brister i fråga om prioriteringen av denna tillsyn liksom i fråga om åtgärder för att upptäcka enskilda avlopp som inte blivit anmälda. Även dessa frågor måste Mälardalsrådet ha på sin dagordning.

Halterna av övergödande ämnen i vattenområden ökade fram till början av 90-talet för att därefter ha varit ungefär oförändrad. I vissa vatten såsom Östersjön tycks problemen ha fortsatt att öka, i synnerhet för kväve. Vi har alltså inte lyckats bryta den negativa utvecklingen. De främsta föroreningskällorna är övergödning, inte fullt utbyggd avloppsrening och bilism. I åkermark och i bottensediment finns stora mängder näringsämnen lagrade vilket innebär att urlakningen skapar en del av problemen. Problemet med kväve och fosfor hänger samman med bindningen i sedimentet. Mälardalsrådet måste verka för att användningen av handelsgödsel minskas ytterligare, att samtliga medlemmar får fullt utbyggd avloppsrening och att föroreningar från privatbilism och transporter kraftigt reduceras. Östersjön är ett viktigt hav för alla angränsande kommuner. 
Skicka en kommentar