Studentbostäder är statens ansvar

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över.

Den här artikeln var publicerad i UNT 24 januari 2001. Sverige är nog inte sämst i dag, men problemet kvarstår mer än tolv år efetr att artikeln skrevs

Studentbostäder är statens ansvar

Det är orimligt att studenterna tvingas välja studieort efter tillgången på studentbostäder. Det måste helt enkelt vara en statlig angelägenhet att trygga bostadsförsörjningen för landets studenter, skriver Harald Nordlund.

Vi har hört att det går bra för Sverige. Med det menar statsministern att det går bra för staten och för vissa företag. Kommuner och landsting har det fortfarande kämpigt och kommer att få ha det så.

Mer upprörande är att det statliga stödet till verksamhet som ska få det att gå bättre för vårt samhälle i stort försummas. Jag tänker på studentbostäder.

Det är utomordentligt att universitet och högskolor får mer resurser men mycket illa att studenterna inte får någonstans att bo. Det är en orimlig situation när studenter tvingas välja högskola efter ortens tillgång till bostäder.

Incitament saknas

Nu har Sverige landat på jumboplatsen bland OECD:s 29 medlemsstater beträffande bostadsbyggande i stort.

Detta är i sig så illavarslande att OECD anser att bostadsbristen hotar vår ekonomiska utveckling. Situationen är akut. Orsakerna kan vara många, men en som framhållits är att kommunerna saknar incitament till bostadsbyggande.

Fastighetsskatten är kommunal, skattepengarna hamnar i statskassan, den statliga bostadspolitiken har upphört generellt och marknaden har inte mött efterfrågan, bl a på grund av höga byggkostnader.

Hög omsättning

Studentbostäder är extremt dyra att bygga och förvalta. Det är tätt mellan kök, badrum och rörstammar och små egentliga bostadsytor. Dessutom hög omsättning på hyresgäster och därmed stort slitage. Allt detta gör det sammantaget mindre attraktivt att bygga studentbostäder, i synnerhet som det allmänna bostadsbyggandet är så starkt eftersatt.

Lösningen kan knappast ligga i att kommunerna ska åläggas att bygga studentbostäder i egen regi. Det kan inte vara en kommunal uppgift. Kommunerna vädrar heller inga större skatteintäkter genom studenterna. De kommer att lämna orten och ersättas av nya kullar och klirret i den kommunala kassakistan uteblir.

Broms på tillväxten

Många högskoleorter upplever i dag en relativt stark tillväxt som bromsas av bostadsbrist. Som exempel har Gamla Uppsalabuss AB svårt att täcka den brist på förare som man har på grund av bostadssituationen. Det är lätt att i ljuset av detta förstå det kommunala ointresset för studentbostäder.

Då återstår bara att konstatera att det måste vara en statlig angelägenhet att i takt med det ökade antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor också trygga bostadsförsörjningen för studenterna.

Visserligen infördes ett speciellt investeringsbidrag för byggandet av studentbostäder förra året. Det är bra med öronmärkta pengar till ändamålet men det är för lite och det måste framför allt utnyttjas.

Det måste till starka påtryckningar av kommuner, studentorganisationer och inte minst av de studerandes framtida arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och fackliga företrädare för att vi ska kunna råda bot på detta systemfel.

---

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)