tisdag 19 augusti 2014

Den ojämlika vården

Vården är inte jämlik. Men vad beror skillnaderna på? Vad kan man göra för att minska skillnaderna? Det finns ju lagar, som säger att vi har rätt till lika villkor. Staten sitter sålunda med instrument för att förhindra ojämlikhet, men lyckas inte använda instrumenten.
Hur ska staten förmås fullgöra sin uppgift? Kanske kan man inrätta ett för alla landsting gemensamt organ för att bevaka att skillnaderna inte blir för stora. Staten kan uppenbarligen inte klara sin uppgift

Här en bra artikel om jämlik vård:
"Kommissionen för jämlik vård, som i höst efter valet ska lägga fram förslag på konkreta åtgärder för att minska ojämlikheterna i vården, anordnade ett seminarium i Almedalen den 30 juni på temat omotiverade och väsentliga skillnader i vården. Presentationer och diskussioner tog avstamp från rapporter och ett pågående arbete inom Myndigheten för Vårdanalys.
ALMEDALEN 2014. Sjukvården är i praktiken inte lika för alla. Vissa skillnader är till och med önskade – till exempel om patienter med stora behov får mer vårdinsatser än de med små behov.

Åsa Ljungvall
Åsa Ljungvall, utredare på Myndigheten för Vårdanalys, inledde seminariet med att presentera en delrapport som handlar om att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården. En slutredovisning av projektet ska göras i oktober 2014.
Att det finns skillnader framgår av en rad olika rapporter och analyser, till exempel i Öppna jämförelser som tas fram av Socialstyrelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Men i rapporterna görs sällan en analys om vad skillnaderna innebär och varför de finns. Inte heller analyseras orsaker till skillnaderna, sade Åsa Ljungvall.
Just detta steg är det som Vårdanalys projekt ska försöka ta. 2013 publicerades en delrapport, ”Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?”. Arbetet bygger på en rapport från Socialstyrelsen, ”Ojämna villkor för hälsa och vård”.

Hur identifieras väsentliga skillnader?

– Rapporten omfattar cirka 150 skillnader. Ungefär en fjärdedel handlar om vård, behandling och bemötande och det är de skillnaderna som vi ska analysera. I vårt uppdrag ingår inte skillnader i hälsa, sade Åsa Ljungvall.
För att identifiera omotiverade väsentliga skillnader utvecklades en modell. Bedömningen om en skillnad är omotiverad görs utifrån flera kriterier:
  • Beror skillnaden på en medicinsk avvägning? En rad faktorer kan motivera varför vissa patienter ska behandlas olika. Exempelvis skillnad mellan män och kvinnor kan vara en sådan medicinsk avvägning och därmed inte vara en omotiverad skillnad.
  • Beror skillnaden på en medveten prioritering av att de med störst behov ska ha mest vård? En gradering görs för att finna de skillnader som är särskilt omotiverade. Där tar man hänsyn till om det finns vetenskapliga evidens för att behandlingen gör nytta och dels om skillnaden beror på patientens egna önskemål.
  • Hur väsentlig är skillnaden? Där analyseras dels skillnadens storlek och dels skillnadens effekt.
I nästa steg har utredarna valt ut åtta skillnader där man söker efter orsaker till skillnaderna och möjliga motåtgärder."
Skicka en kommentar