Fråga sjukvårdspersonalen

När jag läser om landstingets ekonomi kommer jag alltid att tänka på de många och kostsamma konsultuppdragen. Det finns en, mer eller mindre uttalad, uppfattning om att mycket går att göra för att åstadkomma ökad effektivitet. Och så anlitar man en konsult. Varför har man inte åstadkommit förändringarna? Eller kanske har man det. Kanske skulle det varit värre om konsulterna inte varit där. Ingen torde kunna svara.

Två saker vet vi med största sannolikhet. Större framgång med effektivisering nås om personal på alla nivåer får ge sin syn och om politikerna får utbildning i vad politisk styrning måste innebära. Men utan sjukdomsinsikt kommer patienten inte iväg till läkare och patienten fortsätter att vara sjuk utan att riktigt veta om det

"Sämre ekonomi i flertalet landsting: Uppsala och Stockholm tappar mest

I fjol gick landsting och regioner med 3,3 miljarder kronor plus. I år pekar prognosen på mer än en halvering av resultatet, ner till 1,46 miljarder. Allra mest dramatiska försämringar noterar landstingen i Uppsala och Stockholm.

Sammanställningen av sjukvårdshuvudmännens ekonomiska utveckling är gjord av Sveriges kommuner och landsting, SKL, som konstaterar att resultatet kunde ha blivit ännu sämre om det inte vore för att regionerna och landstingen i år bedöms få 1,3 miljarder i återbetalning av försäkringspremier från AFA.

Förra året hade 13 regioner/landsting plussiffror, i är får elva av dem räkna med överskott. Men flertalet av de som fortsätter att få resultatet att gå ihop måste ändå räkna med sämre utfall. Inte mindre än 14 län går sämre i år än i fjol.

Värsta bakslaget drabbar Stockholms läns landsting, som har stora problem både med sitt gigantiska sjukhusbygge Nya Karolinska och ekonomiskt tapp i kollektivtrafikbolaget SL där reseintäkterna sviktar. För 2014 redovisar Stockholm plus 656 miljoner kronor, men i år pekar prognosen på en förlust på 709 miljoner kronor.

Det landsting som gjorde det allra bästa bokslutet i fjol, Uppsala, får visserligen det största resultatfallet, från överskott på 1,6 miljarder till ett nära nog nollresultat i år, men det ligger likväl på plus.

Region Skåne är också illa ute. Fjolårsförlusten på 129 miljoner kronor växer i år till ett underskott på en dryg halvmiljard. Västernorrland tappade 223 miljoner förra året och ser ut att gå ännu sämre i år, minus 270 miljoner kronor.

Vänder i positiv riktning gör det i Västra Götalandsregionen, från minus 202 miljoner till plus 100 miljoner kronor. I Västmanland blir årets överskott 100 miljoner jämfört med 84 i fjol. Minskade förluster noteras i Halland, från 194 till 172 miljoner kronor."