måndag 18 oktober 2010

Så olika kan det vara

I torsdags deltog jag i tre helt olika aktiviteter. Den ena handlade om ett projekt jag är lite inblandad i och som det finns anledning att återkomma till. Samtal med två kreativa personer, som innebar att varje minut upplevdes som meningsfull.

Därefter möte med Regionförbundets fullmäktige, en församling, som träffas två gånger per år. Regionförbundet är ett regionalt organ inom Uppsala län med de åtta kommunerna och landstinget som medlemmar. Jag upplevde än en gång mötet med ett hundratal av skattemedel arvoderade personer som meningslöst. Innan mötet träffas partigrupperna, trots att det är kommunerna och landstinget som är medlemmar. Partiernas samråd borde varit avklarat på ett tidigare stadium. Det här innebär att den medlem jag representerar inte har ett samordnat agerande. Jag har dock efter många påpekanden aldrig hört någon ifrågasätta den här ordningen eller rättare sagt bristen på ordning. Nu blir inte konsekvenserna särskilt allvarliga, eftersom den här fullmäktigeförsamlingen inte har mycket att besluta om. Den politiska styrningen, i den mån den finns, ligger på styrelsen. En konsekvens är en kostnad på, jag vet inte, men troligen bortåt hundra tusen kronor.

Kvällsmötet på Stadsbiblioteket var sååå bra. Det budskap vi fick bör ges våra politiker, men dessa lyste, så när som på två, exklusive mig, helt med sin frånvaro. Vi fick höra Anders Wijkman och Lena Sommestad samtala om tillväxt och problemen med dagens tillväxtmål. Eftersom tillväxt innebär att vi fortsätter att tära på jordens resurser leder politiken till en katastrof. De närvarande, som fyllde Kerstin Ekmansalen, tycktes eniga om att nu krävs en omfattande utbildning av politiker. Tro nu inte att det är kört, sa Anders bland annat. Men ett uppvaknande är nödvändigt.
Hur ska den väckarklockan vara konstruerad, tänker jag. Jag ser ju hur rekryteringarna till politiska uppdrag går till. Inte är det de med de mest utvecklade idéerna som nomineras.
Skicka en kommentar