Är kraven på Akademiska sjukhuset orimliga?

Den här artikeln har jag i dagens UNT, men med annan rubrik:

Förväntningarna på Akademiska sjukhuset handlar om att minska kostnaderna
med 200 till 300 miljoner kronor, finna en bättre fungerande organisation, förbättra
patientsäkerheten och fortsätta att ge en sjukvård i världsklass. Allt med en
alltid vänlig personal.
Är dessa krav rimliga? Jo, kanske, men absolut inte som samtidiga krav. Det är
här politiken måste bli tydligare. Vad ska gälla just nu? Beskedet måste vara
politiskt.

Förutsättningar för att kunna leva upp till de ekonomiska, kvalitetsmässiga -
och säkerhetskrav, som ställs, är att organisationen är funktionell, att det
finns utvecklade arbetsprocesser och att den politiska styrningen är tydlig. Innan
förutsättningarna finns för att leva upp till dessa krav måste kraven i fråga om
kostnadsreduceringar med hundratals miljoner få anstå.

Från näringslivet har offentlig sektor hämtat inspiration till att införa vad
man kallar beställa - utföraorganisation. Ett av skälen har varit att härigenom
underlätta för och tydliggöra upphandlingar. Beställning betyder i offentlig
sektor att utforma politiken och utföra är således att producera service. Men
man envisas med att ha en politisk styrning av även utförandet. Resultatet
blir självklart konflikter, en lek med skattebetalarnas pengar och uddlös
styrning. Man har två sorters politiker, inte sällan med motstridiga intressen,
vilket bidrar till förlamning. Till detta kommer en demokratisk aspekt; det är
ofta svårt för medborgarna att förstå organisationen och dessutom
förstå att det finns två sorters politiker.

Från och med kommande årsskifte införs i landstinget en
produktionsstyrelse, en styrelse för alla sjukvårdsverksamheter. Den är
politisk och skall vara motpart till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som skall
fortsätta att vara beställare. Produktionsstyrelsen avlastar och ersätter
landstingsstyrelsen i fråga om ansvaret för driften.
Vad talar för att detta är lösningen på problemet med dålig styrning? Inte
mycket. Jag upprepar vad jag skrivit och sagt många gånger: Akademiska
sjukhuset, lasarettet i Enköping och primärvården måste ha var sin egen
styrelse. Med fortsatt så kallad beställa – utföraorganisation måste den, anser
jag, vara professionell (det vill säga inte bestå av politiker). Med avskaffad
beställa – utföramodell bör den vara professionell.

En förtroendevald politiker ska inte, i offentligt finansierad
verksamhet, ha en chefsroll. Politiska beslut ska inte fattas av
enskilda politiker utan av grupper av politiker. Däremot ska
politiker, ägna sig åt att, innan beslut fattas, lyssna på
professionen och på medborgarna och efter det att beslut fattats
kommunicera besluten. Den dialog, som den politiska ledningen
måste föra med ledningen inom Akademiska sjukhuset, både
innan beslut fattas och efter att beslut fattats, är i dag bristfällig.
Besluten har också svårt att nå ut i organisationen. När beslut
fattats är det på sin höjd förvaltningsledningarna, som får
kunskap om vad som beslutats. Svårigheten att nå ut torde bero
på, bland annat, att tilliten till det politiska systemet är dålig och
att besluten ofta uppfattas som omöjliga att genomföra.

Oberoende av styrform, och inte minst med den styrform
landstinget valt, krävs ständig dialog. När dialogen inte finns
uppstår misstro. När dialog finns uppstår oftast, inte nödvändigtvis
enighet, men förståelse.
Akademiska sjukhuset kännetecknas av, bland annat, hög kompetens
hos personalen och av att vara sjukvårdstekniskt väl utvecklat. Hård press på
personal är emellertid en riskfaktor. Sjukvården är, liksom till exempel
flyget och kärnkraftsverksamheten, en högriskverksamhet. Diskussionen om
Akademiska sjukhuset måste därför handla om även patientsäkerheten.
Bristerna inom patientsäkerheten har upprepade gånger påtalats av
landstingets revisorer, som anser att ”landstinget i Uppsala län inte i
tillräcklig omfattning har lyft fram patientsäkerhetsarbetet som ett prioriterat
område”. Ansvaret för dessa frågor skulle också tydliggöras med särskild
styrelse för respektive verksamhet. På landstingsstyrelsens föredragningslista
borde alltid finnas en punkt med uppföljning av patientsäkerhetsarbetet,
något som jag envist framfört många gånger.

Jag skulle vilja se förändringar i, bland annat, de här avseendena:
I första hand Akademiska sjukhuset får en egen styrelse, som bör
vara professionell
Belöningar ges när mål uppnås. Regler för formerna för
utdelande av belöningar måste finnas.
Politiker ger inte löften, som man vet inte kan infrias.
Partierna gör sina prioriteringar tydligare än som nu sker.
Uppdragen ges på ett tydligare sätt.
Informationen till medborgarna förbättras radikalt vad avser
både beslut och hur landstinget är uppbyggt och fungerar
Politikerna koncentrerar sig på målformulering, dialog, uppföljning,
belönande och ansvarsutkrävande
Sjukvårdspersonalen visas uppskattning och dess
erfarenheter tas tillvara.