Hoten mot natur ochmiljö

Funderar en del över varför den politiska debatten inte klarar av en analys av vad ett system för ett hållbart samhälle ska innebära. Politiker har lärt sig att använda hållbarhetsbegreppet och tycks mena en hållbarhet inom ramen för ett system, som nu leder bort från hållbarhet. Jag känner till endast en svensk politiker, som vågar kritisera vårt nuvarande system, som inte tar hänsyn till, som ekonomen Herman Daly beskriver, ekonomiska aktivitetens inverkan på de ekologiska resurserna. Herman Daly´s mycket intressanta resonemang handlar om att många ekologiska resurser blir allt knappare och att ingenting i ekonomin reagerar när negativ förändring sker. Man måste på global nivå klara ut hur mycket resurser, som får förbrukas. Detta tillsammans med begränsning av befolkningstillväxten är nödvändiga åtgärder. Min egen fundering kring detta handlar om förbrukning av resurser. Är inte felet i dag just att vi förbrukar? Måste inte utmaningen bestå i att finna ett system, som mäter och anger hur man kan undvika att bruket av naturresurser leder till förbrukande?

Ser inte ledande politiker riskerna med nuvarande utveckling? Risker som handlar om arters utrotande och därmed ohållbarhet. Ser man inte heller den risk, som demokratin kommer att utsättas för? När krisen blir ännu mer tydlig och påverkar allt liv, synbart för var och en, bereds marken för icke demokratiska krafter. Demokratin klarade inte att förhindra katastrofen. Man kom inte överens om hur man kan nyttja naturresurserna, varför planhushållning kan av en del ses som lösningen. Även detta hot måste våra politiker försöka se.

Nya sättet att intervjua på ställer mindre krav på att kunna frågan. "Vad tänker Du kring det?" är det nya sättet att ställa frågor på. Skjutjärnsjournalistiken är avlägsen.