Ryktens farlighet

Rykten tenderar att öka i antal. Det farliga med rykten är att dom görs till sanningar. Vissa medier har utvecklat ryktesspridning som en försäljningsmetod. På löpsedeln basuneras ut på ett sätt som får oss att tro antingen något annat än vad verkligheten skulle visa eller att ett rykte är en sanning.
I politiken florerar tidvis ryktena. Om vi skulle hantera ryktena som sanningar skulle antalet skandaler öka kraftigt. Under förra veckan var jag i Västerås på Mälartinget. På kvällen lyssnade jag på ett samtal om ett rykte. På en ort i Mälardalen sades ett av de stora partierna ha ställt krav på ett mindre att inte nominera viss person till framträdande poster. Personen, representerande det lilla partiet, anses av det stora inte vara tillräckligt foglig. Naturligtvis är sådant bara rykten, men samtalet formade sig till att göra ryktet till en sanning. Små partier har svårt att behålla sin profil och självständighet i relation till ett stort i en allians, men "lägg er inte i vår process för att utse våra representanter" är en orubblig princip. Jag tror inte att något parti låter ett annat styra sina nomineringar. Sedan är ju en annan fråga hur ett rykte kan skapa så stort intresse.