Det måste införas utbildning för politiker

Politiker klagar ibland över att tjänstemän har alltför stor makt. Senast jag hörde det var i Uppdrag granskning av en Solnapolitiker. Missnöjet med politikerrollen är stort och ändå är man inte beredda att göra något åt problemet.  Den uppgivenhet som finns hos vissa politiker är förvånande; man har ju makten och borde kunna använda den för att lösa problemen. I stället fortsätter man att sammanträda, utan att styra.

Om inte politikerna ser till att styra blir följden att tjänstemännen blir tvungna att alltmer ta på sig styrrollen, vare sig man vill eller inte. Det är ju politikerna medborgarna kan ställa till svars.

Antalet partimedlemmar har minskat kraftigt, valdeltagandet tenderar att sjunka och förtroendet för de politiska institutionerna är lägre än på länge. Samtidigt kan konstateras att intresset för politik bland allmänheten inte minskar. De politiska partierna lyckas alltså inte fånga upp intresset för samhällsfrågor. Allmänheten går inte till ett traditionellt möte, alltså måste politikerna gå till allmänheten. Ge medlemmarna i partierna mer att säga till om. Varför en begränsande representativ demokrati om det är möjligt att ha direktdemokrati?

Finns då denna insikt hos politikerna? Mitt svar är nej. Det finns enligt min mening två alternativa vägar för att skapa insikt. Låt det politiska systemet hamna i en ännu djupare kris, än för närvarande; en kris som får utgöra väckarklocka. Eller starta en landsomfattande fortbildning av dagens politiker. Jag förordar det andra alternativet

Det är inte organisationsförändringar som är lösningen. Det är den politiska styrningen som måste bli tydligare och det demokratiska inflytandet bättre. Vilka organ måste finnas för att åstadkomma detta? Svaret på den frågan kan ju i många fall bli färre politiska organ och lägre antal politiker. 

Ansvaret för solidariskt finansierad verksamhet åvilar ytterst politiker på EU-nivå, nationell nivå, i landsting och kommuner. Den som däremot bedriver en viss verksamhet kan vara i ett fall ett kooperativ, i ett annat fall ett företag och i ett tredje landsting eller kommun. Att utföraren behöver ha en styrelse måste väl ses som en självklarhet., för att dels ta ansvar för överenskommelsen med den ”beställande” politiska nivån, dels tillgodose krav på lokalt inflytande. Dock är det inte självklart att dessa styrelser ska bestå av personer rekryterade av de politiska partierna. I en produktionsstyrelse är mer fråga om professionalitet. Politiker utformar politiken och professionen ”utförandet”.