Kunskap för att undvika brott; vems är ansvaret?

Nu måste man inrätta en imamutbildning. Egentligen borde den väl heta utbildning om svenska lagar. När en imam sagt att en kvinna, som blivit slagen, inte ska vända sig till Polisen har en kunskapsbrist upptäckts.
I gräsrotslandet funderar vi över hur man generellt ska se på kunskapsbrist som förklaringar eller ursäkter för brott. Och vi funderar också över vilket ansvar vi måste kunna lägga på varje individ för att skaffa sig den kunskap, som är nödvändig för att undvika lagbrott. Men det kan ju vara så att det inte alltid finns förutsättningar att skaffa sig den kunskap man behöver. Är jag då utan eget ansvar? Nej, så kan det knappast vara. Dock är de fel jag begår, på grund av kunskapsbrist en signal om brister i välfärden, bristerna i utbildningen. Denna signal ska regering och riksdag reagera på. Detta har man nu gjort, men den politiska reaktionen har bortsett från det personliga ansvaret