Arjeplogs äldre mest nöjda

Varför är pensionärerna i Arjeplog mest nöjda med äldreboendena...?",  undrar i dag Upsala Nya Tidnings ledare. Det är lätt att finna vissa förklaringar utan att ha detalj- och lokalkännedom. Personalen torde känna varje boende, den boende känner personalen. Det är omöjligt att för personalen att inte bry sig, då varje individ är att jämföra med en anhörig. Då blir personaltätheten, inte oviktig men, av sekundär betydelse.
Ta reda på vilka skillnaderna är mellan kommuner med nöjda "kunder" och kommuner med mindre nöjda. Hur kan man kompensera de eventuella brister, som uppstår av att anslagen till vården av personer över 80 år har minskat som del av BNP, vad kan man göra åt att var femte dement person är undernärd, om brist på personella resurser för att  möjliggöra till exempel utevistelse och duschning. Härtill kommer bristen på särskilda boenden. Anhörigvårdens innehåll har också förändrats på ett negativt sätt från att vara ett komplement till den offentliga vården till att vara en ersättning för delar av denna. Kostnaderna för att göra bilden någorlunda ljus, om några år, har beräknats till fyrtio miljarder kronor.
Vad ska pengarna användas till? Jo, antalet äldre, som behöver stöd ökar och behovet av specialistinsatser blir allt större. Det är till exempel inte acceptabelt att kommuner inte har tillgång till egna specialistresurser för demenssjuka.

Men äldre människor är inte lika med sjuka människor. Det finns i samhället, visar flera undersökningar, en uppfattning om att äldre människors erfarenheter inte tas till vara utan betraktas som vårdfall, men också att äldre människor inte ska ha mer politisk inflytande och makt. Den ålderssegregering som präglar det svenska samhället måste brytas. Vi kan inte klara resursfördelningen i samhället med en åldrande befolkning om vi fortsätter att ställa åldersgrupper mot varandra. Även äldre människor kan utvecklas som individer.

Friskvårdens betydelse kan inte nog understrykas. Betydelsen av närheten till natur i boendet och möjligheter till vistelse i naturen får sällan tillräckligt genomslag i den fysiska planeringen. Inte heller tycks finnas insikt om kulturens stimulerande betydelse. Individens behov av att få skapa, med händer och i fantasin, är ett näst intill primärt behov. Våldet i samhället verkar återhållande på äldres benägenhet att ägna sig åt fysisk aktivitet. Det finns en utbredd rädsla för att över huvud taget röra sig utanför sin bostad. Trygghetsskapande åtgärder måste vara en del i äldrepolitiken.

Vice ordföranden i UPS, Uppsala pensionärsorganisationers samarbetsorgan, Roland Edwardsson skriver i dag i UNT om, bland annat, behovet av en boulehall och om boende för äldre. "Boendefrågor är en prioriterad fråga i UPS. Vi har länge hävdat behovet av så kallade trygghetsboenden men tycker att kommunen gör och har gjoet för lite. Vi har naturligtvis inget emot valfrihet och egenmakt, men det förutsätter att vi är välinformerade, rationella och beslutskapabla, vilket tyvärr inte alltid är fallet."