lördag 2 juni 2012

Svenskhet

Etnologen och folklivsforskaren och fängslande talaren Gillis Herlitz tycker till om svenskheten i dagens UNT. Att människor blir euforiska över en schlagerseger eller idrottsseger tror han beror på att människor letar tillfällen att fira. Ja, kanske det, tänker jag. Att fira är ju en sak, men vad händer hos en människa när hon börjar gråta över schlagersegern? Jo, glädjetårar finns förvisso, men står tårarna för något i personens psyke, som blottas beroende på händelsen. Och vad händer när man plötsligt höjer höjer sångerska till sådana nivåer att man är beredd att utse vederbörande till något som står över det mänskliga. Vad händer när människor föreslår en guldmedaljör i en idrottsgren till ny statsminister i landet.
Om en svensk får nobelpris uppstår inte motsvarande hysteri och brist på sans. Det är lika stort men för andra grupper, säger Gillis. Nja. Inte bara andra grupper, utan personer med annat sätt att reagera på. Åter igen, varför gråter och utropar man till orealistiska positioner vid en schlagerseger och beskriver betydelsen för mänskligheten av bedriften som ledde till nobelpris.
Kanske ligger förklaringen i medias sätt att på olika sätt skildra händelser och företeelser. Är det kanske detta, som förklarar även den ologiska skillnaden i reaktion på höga löner. Vi blir, ofta med rätta, rasande över höga direktörslöner medan lönen en miljon kronor per dag för en fotbollsspelare väcker beundran.
Skicka en kommentar