tisdag 29 maj 2012

Man säger inte nej bara för att man ogillar

Nu har Uppsala kommun sagt ja till Fullerö Park. I Storvreta intill E4 ska vi få ytterligare ett köpcentrum. Där ska också finnas en, så kallad, temapark. Beslutet fattades i går kväll av Uppsala kommunfullmäktige.
Visst ska vi acceptera fattade beslut, om dessa skett i demokratisk ordning; och det har väl detta. Beslutet kommer sannolikt att överklagas har en S - politiker sagt i debatten. Möjligheten att överklaga är ju en del av den demokratiska processen.
Jag accepterar demokratiskt fattade beslu och respekterar ställningstaganden, som bygger på en politisk uppfattning och som motiveras och förklaras för oss medborgare. Jag trodde att debatten skulle ge oss tydliga argument. Har den gjort det? Jag ska informera mig mer om debatten, men av tidningsreferat att döma finns mycket mer att önska sig. Jag tillhör de, som anser att man från politiskt håll borde sagt nej till projektet med miljöargument. Debatten har innehållit sådana argument. Men hur resonerade de politiker, som röstade för? Här måste referatet vara ensidigt och missvisande. Det kan inte vara så att de två exempel som anges i referatet är grunden för beslutet.
Exemplen på uttalanden från politiker på jasidan får mig att ta mig för pannan. En moderatpolitiker har sagt: "Skyll inte hela världens miljöproblem på ett enskilt projekt". Vad är det hon säger med detta. Miljöproblem behöver en kommun inte bry sig om. Och hon skickar också den signalen till varje individ att miljöproblem får lösas någon annanstans. Uttalandet är så horribelt och ansvarslöst att jag trodde när jag såg det att här måste finnas ett felcitat, men efter att ha kollat kan jag konstatera att det har inträffat i kunskapsstaden Uppsala.
Nästa uttalande konkurrerar med ovan nämnda uttalande om att vara totalt ansvarslöst. "Visst, en vikingapark kanske inte är världens bästa idé...men i ett liberalt samhälle är det inte skäl nog att rösta ner ett förslag". Med ett socialliberalt synsätt är det politikens uppgift att bevaka att politiska beslut är förenliga med krav på hållbarhet. Visst ska marknadskrafterna få verka, men när dessa krafter tar överhand och natur och miljö tar skada då ska en socialliberal politik säga ifrån. Den liberalism, som uttalandets upphovsman förespråkar ligger långt från den liberalism, som jag själv ansluter mig till. Jag tänker dock inte gå omkring och skämmas för en partiväns uttalande utan jag ser ökade möjligheter att stärka de socialliberala krafterna
Skicka en kommentar