Avsnitt 23 ur Politik på Gott och Ont

(V)ärre än jag trodde MED RISK för att trötta ut både läsare och insändarredaktion anser jag mig tvungen att besvara Britt Löfgren ytterligare en gång. Jag ska vara övertydlig och så kort som möjligt. Jag har vänt mig, inte mot att det behövs resurser till skola och vård, men mot vänsterpartiets agerande då man självsvåldigt förespråkar ett ensidigt och medvetet budgetöverskridande i kommunala nämnder och därmed ställer sig över av kommunfullmäktige fattade beslut. Detta kan den som så vill, osanktionerat tillåta sig inom kommunala nämnder. Ett motsvarande förfarande inom en bolagsstyrelse, också inom kommunala bolag, skulle däremot kunna leda till personligt skadeståndsansvar. Löfgren menar att budgeten och bokslut totalt kan gå ihop eftersom det finns verksamheter som ger ett positivt resultat som kan balanseras mot överskridanden. Budget är det främsta politiska styrinstrumentet och ska den revideras ska det fattas beslut om saken, var pengar ska tas och vilka omprioriteringar som ska göras. Vänsterpartiet visar en häpnadsväckande ansvarslöshet och låt gå - mentalitet när man vill låta bokslutet skyla över där man brustit i styrning och resultatuppföljning. Mitt syfte är att för Uppsalaborna påvisa vart vänsterpartiets förda politik leder, och jag vidhåller, i förlängningen till bankernas lånekassor. Är man inte överens om i demokratisk ordning fattade majoritetsbeslut, reserverar man sig och kan man inte ta ansvar för verksamheten, kliver man av. Dessa spelregler har vänsterpartiet tydligen inte förstått. Detta förklarar också den annars obegripliga anekdot och liknelse Britt Löfgren avslutar sitt svar till mig med; att sälja bröd genom bakdörren för egen vinning. Det är knappast någon annan än vänsterpartiet som så tydligt har markerat att man innehar ett politiskt förtroendeuppdrag för egen vinning. Man lämnar ett majoritetssamarbete men behåller den kommunalrådspost man inom det samarbetet förhandlat sig till. (Slut på insändare) ÄR, i fråga om etik i politiken, skillnaden mellan partierna stora? Nej, inte numera. Allt eftersom den ideologiska drivkraften hos politikerna avtagit och partierna förändrats i riktning mot valorganisationer, har risken för övertramp ökat. Det gäller att bli vald. Populism och oetiskt handlande blir lätt följder. ”Jag som inte en enda stund bedrivit personvalrörelse”, sa en politiker, som hade två anställda för att tala om vederbörandes förträfflighet. Partiledaren, och den vice partiledaren, som läste och gav klartecken till den mycket kritiska artikeln, undertecknad av partisekreteraren, riktad mot centern. Den stora kris för folkpartiet, som blev följden av det så kallade dataintrånget, var ett annat uttryck för sossehatet och längtan efter taburetterna. Utifrån sett är det en gåta att partiledaren och vice partiledaren var omedvetna om vad som pågick. När hat och egoism blir allt annat överordnat blir övertramp närmast oundvikliga.