söndag 22 april 2012

Svenskläraren i UNT

Språkvårdaren i UNT resonerar i dag kring orden sort och slag och sorts och slags. Har varje generation sådant man reagerar starkt över i språket? Ibland frestas jg att tro att den skola jag själv gick i var särskilt noga med att inpränta grammatiken. Att det heter en sorts och ett slags, oberoende av efterföljande ord, anser vi är inte bara självklart, utan är något vi reagerar starkt över när man inte följer. Men till min förfäran läser jag att språkrådet, lite slarvigt uttryckt, tycker att man får göra som man vill. Vad är det som sker. Spelar det nu ingen roll alls hur vi uttrycker oss. Är språkråd nu sammansatta av personer, som gått i en grammatikfri skola?
Jag tillåter mig att ha synpunkt på en formulering i den här aktuella språkspalten. "En sorts får bara användas före en-ord och ett slags före ett-ord." Menar han att en sorts får bara användas? Han borde mena att en sorts får användas bara före...
Skicka en kommentar