lördag 30 juni 2012

Gemensam asylpolitik

Den gemensamma asylpolitiken är densamma som flyktingpolitiken. EU har beslutat att man ska utarbeta en gemensam asylpolitik och arbetet med det pågår nu Europeiska rådet utarbetar ramarna, EU-kommissionen lägger förslag på nya lagar inom ramarna och till slut fattar ministerrådet och Europaparlamentet beslut om förslagen.

Det är viktigt att vi får kunskap i dessa frågor. Inte minst i tider då det europeiska samarbetet ifrågasätts allt mer.  Jag är osäker på om det ärtillåtet att i en blogg lägga in så här lång inklippt text. Men om man anger var den är hämtad torde det vara OK.

Nedanstående text finns på Europaparlamentets sida.

Ett Europa präglat av ansvar, solidaritet och partnerskap i migrations- och asylfrågor

Centrum för asylsökande i Malta
Inom ramen för Tammerforsprogrammet har ministerrådet antagit en rad direktiv med gemensamma invandringsbestämmelser (t.ex. 2003 års direktiv om rätten till återförening för familjer). På asylområdet har direktiven om mottagningsförhållanden, beviljande av asylstatus, kvalificering och Dublinförordningen samma övergripande mål: lika förutsättningar på asylområdet och en grund för ett gemensamt EU-system för asyl. Stockholmsprogrammet syftar på en och samma gång till att effektivt reglera invandringen och till att göra EU-rätten mer enhetlig och rättvis på asylområdet.

■ En dynamisk och heltäckande migrationspolitik
Med hänsyn till de avsevärda demografiska utmaningarna som unionen kommer att ställas inför i framtiden kommer en flexibel invandringspolitik att vara mycket gynnsam för unionens ekonomiska resultat. Kopplingen mellan migration och integration förblir central när det gäller unionens grundläggande värden. EU:s insatser stöder sig på de principer som uttrycks i den övergripande strategin för migration och den europeiska invandrings- och asylpakten. Jämvikten mellan de tre dimensionerna i den övergripande strategin måste bevaras:
Stockholmsprogrammet syftar på en och samma gång till att effektivt reglera invandringen och till att göra EU-rätten mer enhetlig och rättvis på asylområdet
Kopplingen mellan migration och integration förblir central när det gäller unionens grundläggande värden.
Migrationspolitiken och utvecklingspolitiken måste samordnas bättre.
  • Att främja rörlighet och laglig migration.
  • Att optimera kopplingen mellan migration och utveckling.
  • Att bekämpa den olagliga invandringen.

Migrationspolitiken och utvecklingspolitiken måste samordnas bättre. För detta ändamål planeras det bland annat bättre system på EU-nivå för överföring av invandrade arbetstagares medel. Unionen bör uppmuntra inrättandet av flexibla system för invandring som svarar mot medlemsstaternas behov och som ger migranter möjlighet att utnyttja sin förmåga och kompetens för en bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden. Unionen måste säkerställa en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium. En mer dynamisk integrationspolitik bör syfta till att ge dem rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med unionsmedborgarnas. Europeiskt samarbete kan bidra till en mer ändamålsenlig integrationspolitik i medlemsstaterna genom att stimulera och stödja deras åtgärder.
Kampen mot människohandel och människosmuggling, integrerad gränsförvaltning och samarbete med ursprungs- och transitländer, med stöd av polisiärt och rättsligt samarbete, måste förbli en central prioritering. Det är viktigt att sörja för att genomförandet av de antagna instrumenten för återvändande och sanktioner mot arbetsgivare och gällande återtagandeavtal, övervakas för att se till att tillämpningen är ändamålsenlig. Ensamkommande barn som anländer till medlemsstaterna från tredjeländer är en särskilt utsatt grupp som kräver särskild uppmärksamhet och speciellt utformade åtgärder.

■ Asylfrågor: ett gemensamt område för skydd och solidaritet
Det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) måste grundas på höga skyddsnormer, samtidigt som missbruk förebyggs. Målet är att Ceas ska antas senast i slutet av 2012.
EU samarbetar med länder utanför unionen som hyser stora flyktinggrupper.
Det europeiska stödkontoret för asylfrågor bör fortsätta utarbetandet av en gemensam utbildningsplattform för nationella asyltjänstemän, särskilt med utgångspunkt i det europeiska asylcurriculumet.
Effektiv solidaritet med medlemsstater som står under särskilt tryck bör främjas. Det bör därför utvecklas mekanismer för att frivilligt och samordnat dela ansvaret mellan medlemsstaterna.
EU samarbetar med länder utanför unionen som hyser stora flyktinggrupper. Det europeiska stödkontoret för asylfrågor bör alltså vara fullt involverat i Ceas yttre dimension. Det faller också på EU att, i sina relationer med tredjeländer, framhäva vikten av anslutning till Genèvekonventionen från 1951 och protokollet till denna, liksom av att de genomförs.
Skicka en kommentar