Tiggeriförbud lika korkat som politiskt löfte om värdighet

I Uppsala har vi nu en debatt om tiggare, om huruvida tiggare ska tillåtas fnnas på gator och torg. Jag vet inte säkert vilka som vill vad.Men Centern och Sverigedemokraterna vill föprbjuda tiggeri. Eller är det tiggeriet man vill förbjuda? Man vill nog att tiggare inte ska synas. Om det nu är så, måste det väl betyda att man vill dölja sådant man upplever som obehagligt. Inte avskaffa fenomenet. Ja men här handlar det ju i så många fall om organiserad brottslighet, har någon i de nämnda högerpartierna sagt. Ett politiskt beslut om att förbjuda tiggeri måste väl betyda att man konstaterat att alla tiggare är kuggar i en brottsmaskin. Så torde det inte vara..
I även denna fråga kan vi tyvärr notera ett politiskt tillkortakommande, lyckligtvis i denna fråga begränsat till ett par tre partier.
Det är inte mer begåvat att förbjuda tiggeri än att fatta politiskt beslut om att äldre ska ha rätt att uppleva värdighet.
Tiggeri föranlett av extrem fattigdom måste angripas med beslut, som avskaffar den extrema fattigdomen. Så länge den fattigdomen finns är det viktigt att den syns.
Brottslighet är någonting annat och ska beivras av Polisen.