onsdag 20 juni 2012

Vem ska betala för vår egoism?

"Att skapa ett samhälle där planering och utformning av våra gemensamma miljöer fungerar för så många människor som möjligt, till exempel med avfasade trottoarkanter och automatiska dörröppnare, skulle innebära minskade kostnader både för samhället och enskilda näringsidkare, eftersom många av de särlösningar som i dag skapats till följd av otillgängliga miljöer skulle kunna avvecklas.
En tillgängligare miljö skulle dessutom underlätta för olika grupper, till exempel äldre, de med barnvagn och andra som kan uppleva fysiska hinder i vardagen."
Jag kommer nu inte ihåg var jag hämtat detta citat. Jag hoppas det är tillåtet att citera utan att ange vem man citerar.
Jag gillar citatet. Det känns socialliberalt. Det handlar om människosyn. Och det behövs i tider när egoismen tycks frodas. Vem bryr sig. Vadå betala svart?  Sopsortera? Bränn skiten. Dom får väl göra något åt sin situation. Det är väl inte mitt problem.
Även sortering av avfall handlar ju om solidaritet. Vad lämnar vi till kommande generationer att lösa, om lösning finns över huvud taget. Hur kan vi ta på oss ansvaret att vara egoistiska och låta våra barn och barnbarn betala priset? Att vi struntar i om min granne, min kommun, staten åsamkas kostnader, som egentligen är mina är tillräckligt illa. Men att låta barnbarnen brottas med kanske omöjliga problem får en att tänka att vi kanske egentligen inte är så intelligenta.

Inga kommentarer: