onsdag 7 november 2012

Avsnitt 75 ur Politik på Gott och Ont

Tillsammans med förre partisekreteraren och nuvarande integrationsminister Erik Ullenhag skrev jag i Upsala Nya Tidning denna artikel i september 2006. Valet 2006 - ett miljöval MILJÖPROBLEMEN ökar åter i intresse. Klimatkatastrofer, som orkanerna Katrina och Gudrun, har fått människor att tänka efter. Ekonomiska sammanbrott och mänskliga tragedier har blivit följden. Saknaden efter rekreation i betagande natur känns tung när naturen slår tillbaka i form av oljiga sandstränder och förlorade semesterparadis. Vi tvingas ändra resvanor, inköpsmönster och matvanor för att kunna överleva. Ekonomiska styrmedel. Redan på 1960-talet tog enskilda folkpartister de första stegen på vägen mot användande av marknadsekonomi i miljöpolitiken. Det handlar om att bejaka marknadsanpassade avgifter. Miljöstyrande trafikavgifter är ett vägledande exempel. Avgifter på fler områden, som utan att öka skatte- eller avgiftstrycket totalt, är medel som miljömedvetna medborgare accepterar i en värld där vårt sätt att leva riskerar kommande generationers livschanser. Idag skapar miljöproblemen lidande, sjukdom och död för främst fattiga världen över. Samtidigt ökar försäkringsbolagens utgifter för miljörelaterade händelser med miljardbelopp. Giftfri miljö. Vi lever idag i en soppa av kemikalier, en del spridda lokalt, andra globalt. Det saknas idag forskning över hur det påverkar oss och naturen. Ingen tidigare generation har utsatts för en sådan påverkan. Substitutionsprincipen måste stärkas. Riskfyllda kemikalier måste avgiftsbeläggas. Farliga kemikalier måste förbjudas. Ärftliga skador måste förhindras. Sverige måste upprätthålla och förstärka statusen som föregångsland. Vi får inte acceptera att en slapphäntare europeisk syn på kemikalier blir en del av gemenskapens generella politik. Vargen har idag blivit en symbol för den biologiska mångfalden i Sverige. Vill vi behålla en hållbar natur måste vi tillåta biologiskt livskraftiga stammar av rovdjur. Olika särintressen åberopar fabler för att få utrota. Vi måste behålla både den vilda naturen och kunna nyttja densamma. Detta ”både och” förutsätter helhetsgrepp och kunskap också i andra delar. Produktionsskog skall samsas med skog med naturvärden. Mångfald och storskalig matproduktion skall gälla för jordbruket. Industrifiske, lokalt fiske och fritidsfiske med biologiskt hänsynstagande skall gälla för Östersjö och Västerhav. För 100 år sedan ledde liberaler arbetet med tillskapandet av de första nationalparkerna. Idag är hoten mot den biologiska mångfalden mångdubbelt större och arbetet med marina reservat måste intensifieras. Precis som vargen kan symbolisera behovet av ett stärkt skydd för den biologiska mångfalden kan strandskyddet tjäna som symbol för människans behov av, och rätt till, rika naturupplevelser. En rik och frisk natur är hälsosam, både för enskilda människor och för samhället som helhet. Det insåg liberaler när de på 1950-talet drev igenom strandskyddslagstiftningen. Men strandskyddet är hotat. Istället för ett skydd för de små människornas rätt till ett rikt friluftsliv tar idag exploateringsintressen över. En bebyggd strand är för alltid förändrad. En stängd strand skapar gränser och segregation. Det behövs ett nytt friluftsperspektiv i svensk miljöpolitik. Allemansrätten måste värnas, speciellt sett ur ett europeiskt perspektiv. Svenska regeringen måste därför inom EU med kraft driva frågan om en svensk allemansrätt i hela Europa. Vi måste värna en rik natur och skapa en god miljö samtidigt som vi värnar ett rikt näringsliv och skapa gott näringslivsklimat. Vi får inte bara spela på den ena planhalvan. En politik för långsiktigt hållbar utveckling måste innehålla subventioner av önskade utvecklingsvägar, det må gälla ökat bruk av sol, vind, vätgas, biobränslen eller kärnteknik. Samma politik måste våga ta ställning både till reella skatteväxlingar, miljöstyrande avgifter och absoluta förbud. Vi menar att det inte sker i motsättning till en starkare tillväxt. Det kommer, om det sker långsiktigt och utan tillfälliga förändringar, att ge svenskt näringsliv ytterligare möjligheter till utveckling och export. Vi ifrågasätter inte äktheten i andra partiers och politikers engagemang i miljöfrågor. Men historien visar att utan engagemanget från ett starkt, fristående socialliberalt parti riskerar natur och miljöfrågorna att antingen krossas bland betongen hos de partier som sätter traditionell och icke miljöanpassad tillväxt främst, eller kvävas mellan olika särintressen, oavsett om det är jordägar-, jakt-, eller exploateringsintressen. Sverige behöver en liberal miljöpolitik och en ledande politiker som likt vicepresident Al Gore både vågar presentera de ofta mycket bekymmersamma framtidsscenarier som riskerar naturens och mänsklighetens framtid, men också de möjligheter en miljöanpassad tillväxt innebär. Det finns många liberaler engagerade för natur och miljö runt om i landet. Vi kämpar för en liberal politik på naturens och miljöns område. Valet 2006 är ett val till skydd för vår överlevnad.
Skicka en kommentar