Ö-ljudet vedervärdigt

 Nu förefaller det brölande ö-ljudet vara vedertaget. Men hur uppstår något så vedervärdigt. Hör ni inte hur det låter? Lööön, Lööööf. 

Busch, Sabuni och Åkesson utnyttjar okunskap

 Kanske är det så att Ebba Busch, Nyamko Sabuni och Jimmie Åkesson inte alls tror att sjukvården blir mr jämlik om staten får ta hand om även dagliga driftfrågorna. Kanske är det så att dom och deras partier vet att det låter logiskt att om den riksomfattande nivån får ansvar för dagliga driften så måste verksamheten bli jämlik, det vill säga, på samma kvalitativa och kvantitativa nivå i varje del av landet.

Men så blåögt. Hur ser det ut? Staten har i dag ansvaret för att sjukvården ska vara jämlik. Men, misslyckas. Här har vi problemet. Det är detta problem, som måste lösas. Nog vet nämnda partiledare detta, men man utnyttjar en okunskap

Domen framstår som ett skämt

 Rättsväsendet är inte lätt att förstå sig på. Kanske bör det vara så. Men man kan ta sig friheten att undra. Jag läser om att en man som brutit sig in i en skola och därefter sålt dator från skolan, förekommer under 29 avsnitt i belastningsregistret dömts till tre månaders fägelse. För en lekman framstår domen som ett skämt

Fel aktiga formuleringar i UNT

 I tisdags läste jag i en debattartikel: "Rapporten slår bland annat fast att det inte funnits tillräckligt med resurser..." Bland annat fast? Antagligen menar skribenterna: Rapporten slår fast, bland annat, att det inte funnits tillräckligt med resurser...

I en nyhetsartikel, samma dag, läser jag: "Polisen har varit på plats, men varken hittat spår eller någon misstänkt gärningsperson."

Hade funnits två alternativa korrekta formuleringar i stället för den här språkligt felaktiga: 

1. Polisen har varit på plats, men hittat varken spår eller..."

2. Polisen har varit på plats, men varken hittat spår eller hittat någon misstänkt gärningsperson    

I fredagens UNT läser jag: "Evimetrix har även undersökt andra kategorier..."

Menas nog: Evimetrixhar undersökt även andra kategorier...

Centern enda parti, som förstått

Dagens ledare i UNT har rubriken "Annie Lööf går till val extremt ensam"

Är Centern det enda parti, som förstått att det är partiernas uppgift. Det förvånar mig att UNT inte för ett resonemang kring detta. Partierna borde väl vara angelägna om att redovisa sin ideologi och sina ställningstaganden i konkreta frågor och att inte gömma sig bakom annat parti eller andra partier. 

Det som dominerar svensk inrikespolitik tycks vara vem som ska vara med vem. Det får man välse efter valet. Väljarna måste ges en chans att ta ställning.

Vi hinner inte med

 Man får ha förståelse för att Polisen inte kan ägna sig åt att kontrollera hur fort bilister färdas. Det finns så mycket annat, som kräver dess insatser. Grövre brott, till exempel. Men även där är resurserna otillräckliga. "Vi hinner inte med". Utredningar om ekonomisk brottslighetfår vänta. "Vi hinner inte med". Helt uppenbart fusk får fortsätta, ty Polisen hinner inte med. 

När det gäller den totala situationen för svensk polis gäller: vi hinner inte med.  

KD-L-SD skulle sätta sjukvården i en katastrofsituation

 Om KD fick beatämma skulle svensk sjukvård utsättas för en katastrof. Partiet vill att en gigantisk omorganisation genomförs i syfte att överföra all daglig drift av sjukvården till staten. Styrningen för att åstadkomma, till exempel, jämlik sjukvård över landet har staten i dag. Liknande tankar finns hos tilltänkta samarbetsparterna L och SD (M tycks vara tveksamt). Hur tänker man?

Jo, jag vet. Motfrågan blir: vad tycker du ska göras för att råda bot på de brister, som finns. Svaret måste bli: staten måste klara ut hur den ska kunna börja ta sitt styrande ansvar

Riksda´n 26 maj

 

	26 maj 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 26 maj • Barnrättsperspektivet i vårdnadstvister ska stärkas (CU17) • Lagen om månggifte och släktäktenskap ska skärpas (CU18) • Hanteringen av konkurser ska bli effektivare (CU19) • Förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen (CU20) • Regeringen bör prioritera arbetet med att effektivisera myndigheters möjlighet att driva in återkrav (CU25) • Förbättrat stöd till företag med anledning av corona (FiU27) • Granskning av Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (FiU48) • Uppmaningar till regeringen i kriminalvårdsfrågor (JuU26) • Mark- och miljödomstolarnas sammansättningsregler ska bli mer ändamålsenliga (JuU33) • Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik (JuU34) • Det ska bli straffbart att låta barn bevittna brott (JuU35) • Politik för konstnärers villkor (KrU9) • Ändra stödet vid korttidsarbete (NU30) • Nya moderna regler för Allmänna arvsfonden (SoU29) • Sidas garantiverksamhet har granskats (UU11) • Höjd åldersgräns för rätt till studiemedel (UbU17) • Ökad lärarkompetens och registerkontroll (UbU19)
	Barnrättsperspektivet i vårdnadstvister ska stärkas (CU17)  För att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadstvister har regeringen föreslagit en rad ändringar i lagstiftningen. Bland annat föreslås åtgärder som innebär att • barnets rätt till information och till delaktighet i övrigt stärks • förutsättningarna för föräldrar att nå samförståndslösningar förbättras genom en ny lag om informationssamtal • skyddet för barn som riskerar att fara illa stärks. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021, medan den nya lagen om informationssamtal börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att • göra en översyn av vilka kunskapshöjande åtgärder som kan behövas för de personer som arbetar med familjerättsliga frågor • se över frågan om utökade möjligheter för socialnämnden att hämta in uppgifter utan en vårdnadshavares samtycke • se över hur vårdnadsutredningar kan kvalitetssäkras även i övrigt.
	Lagen om månggifte och släktäktenskap ska skärpas (CU18)  Utländska månggiften och släktäktenskap ska inte längre godkännas i Sverige, även om personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att säkra att de nya reglerna tar hänsyn till utsatta kvinnor ska det kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Det handlar om enskilda fall där en kvinna riskerar att drabbas orimligt hårt om hon mister rätten till exempelvis bodelning, underhåll eller arv. I de fallen ska kvinnans status som gift kunna erkännas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Äktenskap som redan har registrerats av Skatteverket omfattas inte av de nya reglerna. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag där innebörden av undantagsreglerna ändras. Enligt riksdagen ska en utsatt person under vissa omständigheter kunna få ett rättsligt skydd utan att äktenskapet erkänns.
	Hanteringen av konkurser ska bli effektivare (CU19)  Regeringen har föreslagit lagändringar som ska effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Bland annat ska all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet kunna ske i digital form. En digital ansökan om konkurs ska skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Det så kallade edgångssammanträdet i tingsrätten ersätts med en ordning där den som har gått i konkurs bekräftar bouppteckningen vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren. Det görs även vissa andra effektiviseringar av konkurshanteringen när det gäller företags bokföringshandlingar, förvaltarens berättelser och utbetalningen av utdelningsmedel till fordringsägare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen (CU20)  En ny fastighetsmäklarlag som gäller både för fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag ska införas. Vidare ska fastighetsmäklarföretag på samma sätt som fastighetsmäklare registreras och stå under tillsyn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagförslagen måste företagen uppfylla flera krav för att få vara verksamma. De ska även ha ett ansvar för att mäklare som arbetar i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Ett mäklarföretag som inte följer bestämmelserna i lagen ska kunna ges en disciplinpåföljd. Det ska även bli möjligt att ingripa om det finns olämpliga personer i företagsledningen och ägarkretsen. Dessutom ska fler fastighetsmäklare vara registreringsskyldiga och stå under tillsyn. Målet med lagförslagen är bland annat att ska skapa en mer heltäckande och förstärkt kontroll över fastighetsmäklarbranschen, vilket ska stärka skyddet för köpare och säljare vid bostadsaffärer. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Regeringen bör prioritera arbetet med att effektivisera myndigheters möjlighet att driva in återkrav (CU25)  Regeringen bör prioritera arbetet med utredningsförslag om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav av felaktiga utbetalningar. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Riksdagen efterlyser ett tillvägagångssätt där myndigheter inte behöver lägga tid och resurser på att driva frågan om återbetalning hos Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Samtidigt vill riksdagen att det blir ännu tydligare för enskilda och företag vad som gäller i fråga om återkrav av felaktiga utbetalningar. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från civilutskottet. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett förslag från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.
	Förbättrat stöd till företag med anledning av corona (FiU27)  Riksdagen har beslutat om ett stort antal åtgärder för att lindra de negativa konsekvenserna av coronapandemin för jobb och företagande. Ett av de stöd som har införts är omställningsstödet, som kan ges till företag vars nettoomsättning har minskat mycket som en följd av corona. Det kan lämnas för vissa fasta kostnader som företag har. Reglerna för omställningsstödet ändrades efter det att EU-kommissionen prövade stödet enligt EU:s regler för statsstöd. Ändringen gjorde att vissa vanligtvis livskraftiga företag fick ett försämrat stöd. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att förbättra stöden till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Det skulle till exempel kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller av täckningsbidraget så att fler kostnader kan ingå när rätten till omställningsstöd beräknas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är viktigt att stöd kan betalas ut snabbt. Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att utskottet har lagt fram förslaget på eget initiativ och att det inte kommer från ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.
	Granskning av Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (FiU48)  Riksrevisionen har granskat om Finansinspektionens arbete för att motverka risken för intressekonflikter inom myndigheten är effektivt. Med intressekonflikter menas motsättningar mellan myndighetens uppdrag och de anställdas privata intressen som kan leda till bristande objektivitet exempelvis när beslut tas i olika ärenden. Bland annat visar granskningen att Finansinspektionen har en hög personalomsättning samt ett omfattande personalutbyte med finansbranschen. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport samt en motion om Finansinspektionens personalomsättning som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen noterar att regeringen avser att följa upp frågan. Riksdagen sa nej till motionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Uppmaningar till regeringen i kriminalvårdsfrågor (JuU26)  Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om: • utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll • nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn • fler anstaltsplatser • åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer. Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.
	Mark- och miljödomstolarnas sammansättningsregler ska bli mer ändamålsenliga (JuU33)  Reglerna för hur mark- och miljödomstolen ska vara sammansatt i olika mål och ärenden ska göras mer flexibla och ändamålsenliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I mark- och miljödomstolarna finns det lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter. Sammansättningsreglerna skiljer sig bland annat åt för mål och ärenden som avgörs i mark- och miljödomstolen som första instans och för mål och ärenden som har överklagats dit. Enligt regeringen bör det istället vara behovet av teknisk kompetens i det specifika målet som är avgörande för sammansättningen. Vidare föreslår regeringen att Mark- och miljööverdomstolen ska kunna bestå av tre i stället för fyra ledamöter vid avvisning av ett överklagande och vid annan handläggning än avgörande av ett mål eller ärende. Riksdagen sa ja även till detta förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Regler om internationellt samarbete anpassas till nya regler om skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik (JuU34)  Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser för skyddstillsyn och tillträdesförbud till butik. Dessa bestämmelser behöver anpassas till reglerna för internationellt samarbete. Regeringen har därför föreslagit ändringar i fyra lagar som handlar om internationellt samarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2021.
	Det ska bli straffbart att låta barn bevittna brott (JuU35)  Barnfridsbrott ska införas i brottsbalken vilket innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn i en nära relation för att se eller höra exempelvis vålds- och sexualbrott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt beslutet ska gärningspersonen kunna få fängelse i upp till två år. Är brottet grovt gäller fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Dessutom ska barnens rätt till brottskadeersättning ersättas med en rätt till skadestånd, vilket bland annat ger barnen större möjlighet att begära ersättning. För att ytterligare stärka barnens ställning ska uppdraget för barnets särskilda företrädare utvidgas, bland annat ska det omfatta hanteringen av skadestånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att straffskalan för barnfridsbrott bör höjas.
	Politik för konstnärers villkor (KrU9)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor. Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ändra stödet vid korttidsarbete (NU30)  Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka. Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta. Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra.
	Nya moderna regler för Allmänna arvsfonden (SoU29)  Allmänna arvsfonden ska moderniseras i syfte att fonden även i fortsättningen ska vara ett relevant och rättssäkert sätt att förvalta arv efter personer som saknar arvsberättigade släktingar. De nya reglerna blir tydligare och lättare att överblicka. Det föreslår regeringen i en ny lag och lagändring. Förslagen innebär bland annat • att målgruppen utökas till att även omfatta verksamhet för äldre personer • att regeringen ska fatta beslut om hur mycket pengar som ska kunna delas ut kommande år • att de övergripande kriterierna för stöd ur fonden regleras i lag • att en möjlighet införs för att hindra att stöd betalas ut om kraven för stöd inte uppfylls och • att arv eller försäkringsbelopp som har kommit till fonden kommer att kunna avstås till sambo i något fler fall än tidigare. Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag och nej till förslag i motioner. Den nya lagen och lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2021.
	Sidas garantiverksamhet har granskats (UU11)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Sveriges biståndsmyndighet, Sidas, garantiverksamhet och om den bedrivs på ett effektivt sätt. Orsaken till granskningen är att garantier har fått en ökad betydelse inom svenskt utvecklingssamarbete. En garanti är ett finansiellt instrument som liknar en försäkring där en garant, mot en avgift, tar delar av den finansiella risk det innebär att låna ut pengar. På så sätt kan banker och investerare motiveras till att investera i utvecklingsrelaterade projekt som annars inte hade fått finansiering. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Sida och Riksgäldskontoret i huvudsak har säkerställt att garantiverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning har varit tydlig och lämnar därför inga rekommendationer till regeringen. Sida bör dock bland annat säkerställa att det går att följa alla överväganden som legat till grund för garantiernas utformning. Regeringen instämmer i att garantierna på ett kostnadseffektivt och innovativt sätt bidrar till att nå de mål som finns inom biståndspolitiken. Garantiramen har därför gradvis höjts under de senaste åren och uppgår för 2021 till 17 miljarder kronor. Riksdagen välkomnade granskningen och instämde bland annat i de rekommendationer som riktats till Sida. Riksdagen sa nej till olika motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Höjd åldersgräns för rätt till studiemedel (UbU17)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra vissa studiestödsregler. Syftet med ändringarna är att underlätta vidareutbildning och omskolning högre upp i åldrarna. Beslutet innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel, alltså bidrag och lån för studier på exempelvis högskola och universitet, höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen av rätten att låna pengar, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd, ett bidrag som kan betalas ut för studier på grundskole- eller gymnasienivå, höjs från 56 till 60 år. Beslutet innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Enligt beslutet ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) få en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning sänkts. Lagändringarna om studiemedel, lånetrappan och studiestartsstöd börjar gälla den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.
	Ökad lärarkompetens och registerkontroll (UbU19)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021

Regionstyrelsen tar inte sitt ansvar

 

Läser jag rätt? Ett minus på 141 miljoner kronor leder inte till ett enda beslut.  Det är skandalöst. Om orsaken är att man inte anser sig kunna göra någonting ja, då får man besluta så, men att ingenting göra är att inte ta sitt ansvar.

Uppsnabbat - Region Uppsalas politiska beslut i kortform Uppsnabbat regionstyrelsen 25 maj

I detta nummer:

• Prognos på minus 141 miljoner kronor

• Projekt om solenergi beviljas finansiering

• Region Uppsala inför en postcovidmottagning

• Framtidens distansarbete ska utredas

• Region Uppsala vill se en ökad robusthet vid kriser

• Initiativ om kapitalallokering besvarades

Prognos på minus 141 miljoner kronor Region Uppsalas årsprognos per april månad uppgår till minus 141 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor bättre än prognosen månaden innan. Den största förbättringen finns inom den finansiella verksamheten, i form av högre skatteintäkter än budgeterat och en beräknad reavinst vid försäljningen av en bostadsrätt. Årsprognosen avviker negativt med 265 miljoner kronor, mot det budgeterade resultatet för Region Uppsala. Akademiska sjukhusets årsprognos uppgår till minus 630 miljoner kronor, detta utifrån bedömningen att riks- och regionintäkter från såld vård inte når till budgeterad volym på grund av pandemin.

Projekt om solenergi beviljas finansiering Region Uppsala kommer att medfinansiera Uppsala Universitets projektansökan SOLVE – Solenergi för Sverige med 1,4 miljoner kronor. Detta under förutsättning av att universitetet beviljas medel från Energimyndighetens utlysning Kompetenscentrum för ett hållbart energisystem. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Uppsala universitet står som koordinator för projektet och kommer att lämna in ansökan i slutet av maj. Det tänkta kompetenscentrumet består av sex akademiska parter – Uppsala Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Högskolan Dalarna, Karlstads Universitet, RISE och Mälardalens Högskola. Tanken med samverkan är att samla styrkorna och tillsammans med näringsliv och regioner förhoppningsvis bli ledande i att skynda på och underlätta utvecklingen av solel i Sverige. Region Uppsalas medfinansiering motsvarar 1,7 procent av projektets totalkostnad.

Region Uppsala inför en postcovidmottagning Vid sitt möte idag beslöt regionstyrelsen att inrätta en postcovidmottagning. Förslaget innebär att 3 miljoner kronor avsätts under 2021 och därefter ytterligare 6 miljoner kronor 2022 för en tillfällig sådan mottagning, för rehabilitering av personer med kvarstående symptom efter covid-19 infektion. Förvaltningen Nära vård och hälsa kommer att tilldelas statsbidragsmedel för hantering av uppskjuten vård för att finansiera postcovidmottagningen. Uppdraget ska återrapporteras till regionstyrelsen i november 2021. Under hösten 2020 ökade antalet remisser för patienter med kvarstående symtom efter genomgången covidinfektion. Patienterna har ofta problem med fatigue (trötthet vid sjukdom), kombinerat med andra kvarstående medicinska symtom som fysisk funktionsnedsättning, kognitiv funktionsnedsättning och minnesproblem. Det går ännu inte att säga hur många som har postcovid i Sverige. De vetenskapliga studier som har gjorts varierar kraftigt vad gäller antal drabbade, bland annat beroende på olika studiedesign och vilka symtom och patienter som ingår. Enligt studier från några olika länder har 4 – 78 procent symtom minst en månad efter sjukdomsdebut, och 3 – 10 procent symtom 12 veckor (eller längre) efter sjukdomsdebut. Kvinnor verkar oftare få symtom på postcovid än män, trots att de inte sällan har en mildare infektion jämfört med män, och i mindre utsträckning behövt intensivvård. Inom Region Uppsala har man exempelvis sett att rehabiliteringsmedicin under år 2020 rehabiliterade 140 inneliggande patienter med covid-19. Även geriatriken genomförde rehabiliterande åtgärder, och patienter har även behövt stöd med insatser i hemmet. Erfarenheter från andra håll i Sverige visar att mottagandet av patienter med postcovid bör vara multiprofessionellt, multidisciplinärt, strukturerat och samlat på ett ställe inom regionen. Kompetenser som kan behövas är läkare inom skilda discipliner så som infektion, neurologi, kardiologi, lungmedicin och rehabiliteringsmedicin. Därtill arbetsterapeuter, fysioterapeuter (sjukgymnaster), psykolog, dietist och sjuksköterska.

Framtidens distansarbete ska utredas Regiondirektören får i uppdrag att utreda möjligheter och förutsättningar för distansarbete inom Region Uppsala, med utgångspunkt i att distansarbete kommer att vara ett av flera arbetssätt i Region Uppsala framöver. Uppdraget ska återrapporteras till regionstyrelsen i december 2021. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Pandemin har bland annat inneburit att även arbetslivet och arbetssätten har förändrats. Liksom många andra arbetsgivare har Region Uppsala ställt om till hemarbete, för de kategorier av medarbetare där detta har varit möjligt. Enligt handlingarna i ärendet är det viktigt att ta tillvara de möjligheter ny teknik skapar, då det skapar mer flexibla arbetssätt och kan bidra till att göra Region Uppsala till en mer attraktiv arbetsgivare. Därför pågår ett utvecklingsarbete inom ramen för handlingsplanen En modern och attraktiv arbetsgivare. Detta arbete inkluderar stöd och förutsättningar för arbete på distans, exempelvis ett förtydligande av lagstiftning och förutsättningar för informationssäkerhet. Det inkluderar också arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och försäkringsansvaret vid distansarbete.

Region Uppsala vill se en ökad robusthet vid kriser I juni 2020 beslutade regionstyrelsen att det skulle tillsättas en oberoende granskning av Region Uppsalas hantering av covid-19. En färdig rapport från KPMG överlämnades i maj 2021, som Region Uppsala tidigare har meddelat. Rapporten konstaterade bland annat Region Uppsala under pandemin har anpassat ledning och styrning, arbetssätt och rutiner, samt samverkat nära med andra parter för att hantera både akuta och mer långsiktiga frågor under pandemin. Rapporten kom också med fem rekommendationsområden, som syftar till att förbättra regionens krishanteringsförmåga. Här finns områden som att anpassa krisledningsmodellen under kris med utdraget förlopp. Vid sitt möte beslutade nu regionstyrelsen att regiondirektören får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att stärka Region Uppsalas krisledningsförmåga utifrån rekommendationer i rapporten, samt att löpande återrapportera detta till regionstyrelsen. Regionstyrelsen beslutade också att regiondirektören får i uppdrag att redovisa hur Region Uppsala, som regionalt utvecklingsansvarig, kan bidra i arbetet med beredskap och civilt försvar. Vid det förra sammanträdet med regionstyrelsen, i april, fördelades åtta miljoner kronor i statsbidrag till insatser som stärker det civila försvaret. Hur Region Uppsala kan bidra ska redovisas för regionstyrelsen senast i december. Regiondirektören fick även två andra uppdrag som kopplar till området. Dels att återkomma med en reviderad krishanteringsplan och reglemente för krisledningsnämnd, och göra en översyn av andra styrande dokument inom området, senast till sammanträdet i december. Därtill att göra en genomgång av Region Uppsalas avtal för att säkerställa samarbete vid kriser och samhällsstörningar.

Initiativ om kapitalallokering besvarades Simon Alm (-) inkom i april med ett initiativärende som bland annat föreslog att Region Uppsala borde utreda en höjd andel aktier i Region Uppsalas kapitalförvaltning av bland annat medel för pensioner. Av svaret framgår att Region Uppsala just genomfört ett större arbete med att se över finans- och placeringspolicy, vilket ledde fram till ett beslut i regionfullmäktige den 28 april om en ny finanspolicy (en policy som även omfattar tidigare placeringspolicy). Den nya policyn innebär att Region Uppsala numera kan låta aktier utgöra en större andel av placeringarna än tidigare. Enligt svaret skulle en ännu högre andel aktier i till exempel pensionsmedelsportföljen medföra en högre risk för större förluster vid en ogynnsam utveckling, den föreslagna höjda risknivån bedöms därmed i dagsläget inte vara lämplig för en region. Simon Alm (-) och (SD) reserverade sig mot beslutet

Inte fel att ställa krav vid biståndsgivning

 Det känns konstigt. Känns konstigt att instämma i en KD-ståndpunkt. Men visst är det rimligt att ställa krav i samband med utdelandet av bistånd. Svensk biståndspolitik borde ses som ett föredöme. Bistånd går till de enskilda människorna, brukar hävdas. Dock inte så enkelt. Stöd till länder, som inte uppfyller våra krav på vad som är demokrati, ska inte utgå. Frågorna i sammanhanget är dock ofta svåra, varför det måste varnas för förenklingar. Gör inte biståndsfrågan till ett enkelt val mellan att ställa krav och vara kravlös.

Skilj på vad som är direkt stöd till utsatta människor och vad som är stöd till länder