Landstinget såg över

Av någon anledning fann jag lust att plocka fram en gammal artikel; från 2015. Jagtror att UNT publicerade den.

Men tänk så fel jag hade i inledningen. I övrigt: ledsen att jag hade så rätt. 

Landstinget ser över

Nu tas ett kort och försiktigt, men viktigt, steg inom landstinget för att påbörja en utveckling mot politisk styrning. När vägen är okänd är det kanske klokt att ta korta steg för att minska risken för att snava. Men det brådskar med att få vägen upptrampad och därigenom möjliggöra resoluta kliv.

I en pågående översyn av styrningen av vårt landsting har Landstingsstyrelsen gjort sex viktiga konstateranden.

1. ”Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut.

Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige”

Jag finner synsättet, att lagar och förordningar inte är politiska verktyg för styrning, märkligt. Landstingets politiker styr genom politiska beslut, staten styr genom av riksdagen beslutade lagar och förordningar.

2. Landstingsstyrelsen har uppfattningen att staten under senare år har blivit

en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden.

Jag delar inte den uppfattningen. Visst har verktyg skapats, men staten tycks inte veta hur man ska använda verktygen. Som på flera andra områden, till exempel skolområdet, har styrning genom tillämpning av sina egna lagar och förordningar, misslyckats.

3. ”Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet”.

Regionförbundet kommer att upphöra när region Uppsala bildas. Landstinget tar då över Regionförbundets uppgifter och landstingsfullmäktigevalet blir ett regionfullmäktigeval. Nödvändigt steg, som borde tagits för länge sedan. Regionförbundet är för oss medborgare en organisation i vilken vi inte har någon insyn. Jag vill emellertid se förändringen som ett första steg mot landstingets avskaffande. Det rimliga är att kommunerna får överta landstingets uppgifter och kommuner får bilda samverkansregioner för verksamheter, som kräver samarbete över större geografiskt område, såsom sjukvården och kollektivtrafiken.

4. ”Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala–Örebro sjukvårdsregion men även i, till exempel, Mälardalsrådet”.

Det är sant att landstingets politiker är aktiva i samarbetet. Men räcker det med att vara en aktiv part? Vad resulterar aktiviteten i? Vi medborgare måste få kunskap om detta. En utvärdering måste göras.

5. ”Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring”.

Dialog och förankring är viktiga i en politisk process. Det politiska ledarskapet handlar dock om mycket mer. De tänkta förändringarna, som innebär att budget fördelas på nämnder och inte på förvaltningar, är självklara. Fullmäktiges fördelning av budget på förvaltningar måste anses ha varit lagstridig. Ett fullmäktige har inga förvaltningar utan endast nämnder och styrelser. I praktiken krävs att nämnderna tar ansvar, vilket innebär att man gör ständiga uppföljningar, fattar beslut om förändringar på grundval av uppföljningen och utkräver ansvar. För närvarande är bristerna härvid skrämmande stora.

6. I nämndernas styrning av verksamheterna ska i allt högre grad användas, så kallade, styrkort. Styrkortet består av strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Egentligen har styrkort funnits sedan långt tillbaka i tiden, i form av mål och strategier men har fått ny utformning och benämning. Den tydlighet, som skapas genom styrkort är positiv, men får inte leda till att ansvaret flyttas från nämnderna till verksamheterna och att landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige söker utkräva ansvar av verksamheterna med stöd av styrkorten. Farhågan känns befogad när man läser landstingsstyrelsens konstaterande: ”Landstingets styrning kräver att verksamheterna

följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet”. Styrkorten har beslutats av politiska organ och är dessa organs ansvar.

I en debattartikel i UNT 8 september skriver Börje Wennberg om nödvändigheten av förbättrad styrning. Han och andra politiker har under många år känt till den nödvändigheten utan att förändringar genomförts. Greppet att skylla på en tidigare majoritet var i fulaste laget. Av artikeln kan man få uppfattningen att man fortfarande tror att styrning är, i första hand, en organisationsfråga. Bristen på insikten om politikens tillkortakommanden visades också helt nyligen då man, utan att medge egna fel, sparkar en tjänsteman, på grund av brister i uppföljning.

För att lyckas åstadkomma den radikala förändring av styrningen av landstinget som krävs måste emellertid politikerrollen förändras. Det är möjligt, tror jag. Men endast om landstingets politiker tvingas genomgå en utbildning i politisk styrning.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och f.d. riksdagsledamot (FP)

Vålds- eller fredskultur

När ska människor lära sig att hantera konflikter utan krig? När ska vi få konstatera att xxxx blev ett fredens år?
Varför tas inga synliga steg? Vad vi ser är krigsövningar. Vad vi läser och hör är att Sverige ska gå med i kärnvapenorganisationen NATO och därigenom öka hotet mot vår säkerhet. Vi läser och hör om även att Sverige inte ska underteckna avtal om kärnvapenförbud.
Hur länge ska Sverige rusta för krig i stället för att förbereda för fred? Ska Sverige arbeta för att skapaen våldskultur eller ska Sverige arbeta för en fredskultur? Vi vet att  200 år av fred med en säkerhetspolitik grundad på neutralitet och alliansfrihet, internationellt samarbete och aktiv freds- och nedrustningspolitik har gynnat Sverige och vår omvärld. Alliansfrihet ger oss handlingsfrihet. Risken för att dras in i framtida krig och kriser minskar. 

Måste en bra skovara dyr?

Vi har invaggats i en tro att bra träningsskor måste vara dyra. Nu vet vi att det inte är så. Samtidigt gäller ju att den sko, som passar min fot kanske inte passar en annan fot
Varför inte prova footway.se

Okunskap kan botas, svårare med oviljan att skaffa den

Greta Thunberg hånas av KD och SD. Dessa partiers ointresse för den stora ödesfrågan, klimatförändringarna har tagit den absurda formen av ifrågasättande av beundransvärda insatser av en svensk 16-åring; insatser, som skapat beundran och respekt över stora delar av världen.
Varför uttrycker sig radarparet Skyttedal/Åkesson, som det gör? Okunskap och ovilja att skaffa kunskap? Det första går ju i de flesta fall att avhjälpa, svårare med oviljan.
De flesta av världens klimatexperter är ense om att vårt levnadssätt leder världen mot en total katastrof, om vi inte vidtar radikala åtgärder. Det här har Greta Thunberg och också tusen och åter tusen ungdomar runt om i världen förstått, men inte Skyttedal och Åkesson 

Riksda´n 25 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 25 april • Riksdagen riktar uppmaningar till regeringen om polisfrågor (JuU10) • Fyra uppmaningar till regeringen om kriminalvårdsfrågor (JuU13) • Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU7) • Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU11)
	Riksdagen riktar uppmaningar till regeringen om polisfrågor (JuU10)  Riksdagen riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor: • Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser • Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet • Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
	Fyra uppmaningar till regeringen om kriminalvårdsfrågor (JuU13)  Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård: • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas. • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas. • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet. Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.
	Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU7)  Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser. Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU11)  Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet. Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet. Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

V skräms bara

V kan komma att bereda väg för en mörkblå högerregering. En, vad som ibland kallas, modernisering av arbetsrätten kan komma att orsaka regeringskris med i värsta fall extraval. Opinionsundersökningar visar att ett val idag skulle ge M+SD+KD majoritet. Min slutsats blir: intekan V orsaka något sådant. Man räknar med samtal, i vilka man kan nå viss framgång och därigenom kunna säga att det blev inte så illa som det såg ut och att V därigenom går vidare med högt buret huvud. Vem vågar sätta emot?

Brist på kunskap avhjälps inte med en lag

"Hot och våld i skolan är inte acceptabelt, säger Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiska talesperson.

Han kräver att skollagen skärps så att lärarna får ökade befogenheter, men vill också se skarpare insatser från rättsväsendet."

Fortfarande inte förstått. Som vanligt: stifta en lag. Skärp en lag. 

Problemet är inte lagstiftningen. Problemet är att barn inte fått lära sig hur man ska uppföra sig. Men det rär ju föräldrarnas ansvar. Javisst, men inte alla föräldrar klarar den uppgiften, uppenbarligen. Ska man lösa det problemet med en lag eller ska man se till att barn andra vägar får den livskunskap, som de i dag i så många fall saknar? Svaret borde vara självklart och är det för de flesta, utom för vår regering och riksdag. Skolan måste, för att kunna bedriva undervisning i svenska, matte o.s.v. ha ett skolämne, som ger nödvändig livskunskap.

En lag mot brist på kunskap. Alla utom politiker tycker det låter feltänkt

Vad är fusk?

Moderaten Bentzboe lämnar riksda´n. Ett rimligt steg. Visst framstår det för oss inte helt initierade som om felet har begåtts medvetet. I så fall ska man inte vara kvar som medborgarrepresentant. Dock kan man undra varför många frestas till oegentligheter.
I kommentarer från oss medborgare förefaller politiker vara de största fuskarna. Jag tror inte det är så. Men vad spelar det för roll. Ingen folkvald får under några som helst omständigheter inlåta sig i medvetet fusk.
Men vad är då fusk? Om man som ledamot i Europaparlamentet har omkostnadsersättning med 42000 i månaden, vilken ska användas just för omkostnader, men inte gör detta utan stoppar pengarna i egna plånboken, är det fusk. Ja, vad tycker vi? Riksdagsledamöterna kan kollas, men hur EP-ledamöterna använder ersättningarna är sekretessbelagt. Inte riktigt klokt, enligt min uppfattning.  

Riksda´n 24 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 april • Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11) • Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14) • Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24) • Nej till motioner om valfrågor (KU25) • Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26) • Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31) • Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35) • Nej till motioner om public service-frågor (KrU14) • Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15) • Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11) • Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9) • Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11) • Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)
	Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen. Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14)  EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas. Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas. För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor. Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.
	Nej till motioner om valfrågor (KU25)  Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.
	Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området. Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.
	Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)  Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.
	Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)  Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först. När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.
	Nej till motioner om public service-frågor (KrU14)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området. Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.
	Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15)  Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund. Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.
	Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)  Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Riksdagen anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Riksdagen anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där. Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.
	Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9)  Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen. Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
	Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11)  Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder. Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.
	Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)  Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018. Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Barnen har inte del i skulden

Vi har stora problem inom sjukvården och så länge det är så ska vi inte lägga pengar på de  svenska barn, som råkat (inte egna val) födas av terrorister, förefaller en del anse. En av inringarna till Ring P1 i morse gav tydligt uttryck för denna uppfattning.
Ibland har jag svårt att förstå tankegångar. Nej, inte en fråga om min intelligens, men kanske en fråga om synen på vad det solidariska ansvaret ska omfatta. I fråga om svenska barn, som förlorat sina föräldrar (i  flera fall terrorister, sannolikt) borde vara självklart att göra allt för att barnen ska kunna tas hit. Inte enkelt, dock. Men rätten ska vara solklar. Härvid borde inga tveksamheter råda.
Att juridiken kan vara svår när det gäller åtal mot en del barns föräldrar och praktiken innehålla riskabla moment när det gäller hemtagandet av barnen är saker för sig

15 steg

Om att bli politiker

”Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som undeerlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar.

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=harald+nordlund

eller maila mig till harald.nordlund@gmail.com

eller swisha 49 kr/bok till 0760163244 eller 40 kr/bok vid beställning av fler än tio ex.

Med hälsningar

från

författaren Harald

Nu har regionpolitikerna abdikerat helt

Här skrivs om förvaltningar. Enligt kommunallagen finns inför fullmäktige inte förvaltningar. Det här är riktigt illa. Inte konstigt att situationen är prekär, enär politikerna inte förstått sin egen roll. Akademiska gör inte något överskridande. Det är ett politiskt organ, som inte har gjort som fullmäktige beslutat. Till råga på allt vidtas inga åtgärder m.a.a., av politiska organ, inte fullgjorda uppdrag. Har ni hört och sett det förut: man ska ta fram en handlingsplan för ekonomi i balans. Hur många gånger harman beslutat så, utan att något hänt? Nu återstår inget annat än att låta kommunerna ta över sjukvården och staten universitetssjukhusen (trots att staten misslyckas med många av sina styrande uppgifter. Se skolan: staten har ansvar för att skolan är jämlik. Är den det? Svar: nej.)

Uppsnabbat regionfullmäktige 24 april

I detta nyhetsbrev:

• Årsredovisning för 2018 godkänd
• Klart för nytt rehabcentrum i Ultuna
• Regionfullmäktige avslog motion om gratis mensskydd
• Regionfullmäktige avslog motion om lika för alla i arbetstidsmodeller
• Regionfullmäktige avslog motion om försök med sex timmars arbetsdag
• Motioner lämnade utan åtgärd
• Svar på interpellation om övertagande av Gamla Uppsala museum
• Svar på interpellation om vårdcentrum i Gottsunda
• Svar på interpellation om vad som händer när Arbetsförmedlingen förlorar resurser
• Svar på interpellation om situationen på akuten på Akademiska sjukhuset

Årsredovisning för 2018 godkänd

Region Uppsala gjorde under 2018 ett plusresultat på 58 miljoner kronor, vilket är 112 miljoner kronor sämre än det budgeterade överskottet på 170 miljoner kronor. Det framgår av årsredovisningen.

Akademiska sjukhuset gjorde ett negativt resultat på minus 377 miljoner kronor. Underskottet beror främst på resurs- och kapacitetsproblem inom sjukhuset, som beror på bristen på personal inom vissa yrkeskategorier. Även Kollektivtrafikförvaltningen gör ett negativt resultat på minus 22 miljoner kronor, främst på grund av lägre biljettintäkter och högre kostnader för bränsle och resor.

Av regionens tio förvaltningar redovisade åtta förvaltningar en ekonomi i balans med visst överskott. Det gäller bland annat Lasarettet i Enköping (plus 3 miljoner kronor), Nära vård och hälsa (plus 5 miljoner kronor), Folktandvården (plus 5 miljoner kronor), Fastighet och service (plus 13 miljoner kronor), Resurscentrum (plus 13 miljoner kronor) och Regionkontoret (plus 96 miljoner kronor).

Under 2018 har en handlingsplan för en fortsatt ekonomi i balans tagits fram. Under 2019 ska effektiviseringar göras genom minskning av administrativ personal, förbättrade inköp och upphandling och utfasning av inhyrd personal. Ekonomiska beting har lagts på respektive förvaltning i Regionplan och budget 2019.

I revisionsberättelsen riktade Region Uppsalas revisorer stark kritik mot sjukhusstyrelsens och regionstyrelsens passivitet i styrningen respektive uppsikten av verksamheten vid Akademiska sjukhuset.

Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för Region Uppsala för 2018 samt underskotten för sjukhusstyrelsen och kollektivtrafiknämnden. Regionstyrelsen och övriga nämnder och utskott beviljades ansvarsfrihet för 2018 års förvaltning.

Klart för nytt rehabcentrum i Ultuna

Regionfullmäktige beslutade att Region Uppsala ska hyra lokaler i Ultuna av Uppsala kommun. Därmed är det klart att öppenvårdsrehabiliteringen som idag bedrivs i tre olika lokaler vid Akademiska sjukhuset och på Samariterhemmet kommer att samlas i ett nytt centrum.

De patientgrupper som föreslås få sin rehabilitering vid det nya centret är bland annat patienter med hjärnskador inklusive stroke, patienter med kronisk smärta, patienter med neurologiska sjukdomar som Parkinson och MS och patienter med ryggradsskada.

Regionfullmäktige avslog motion om gratis mensskydd

Neil Ormerod, Sofia Burman Rogozinska och Sören Bergqvist, samtliga (V), föreslog i en motion att Region Uppsala ska starta en försöksverksamhet med kostnasfria mensskydd till unga tjejer upp till och med 20 år.

Enligt tjänsteutlåtandet kan den föreslagna försöksverksamheten bli mycket kostsam, med besökare från både inom och utom länet. Eftersom kvinnas menstruation inte är att betrakta som en sjukdom skulle avgiftsfria mensskydd innebära en prioritering av något som inte kan betraktas ingå i hälso- och sjukvårdens uppdrag. Risken är stor för undanträngningseffekter.

Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen. (V) reserverade sig.

Regionfullmäktige avslog motion om lika för alla i arbetstidsmodellerna

Neil Ormerod, Sören Bergqvist, Sverker Åslund, Salima Fahad, Viktor Waldau och Maria Fregidou Malama, samtliga (V), föreslog i en motion att regionstyrelsen ska få i uppdrag att utifrån principen "lika för alla" genomföra förändringar i arbetstidsmodellerna som likställer villkoren för alla oavsett facklig tillhörighet.

Enligt tjänsteutlåtandet gör Region Uppsala varje år en kompetensinventering där bristyrken identifieras. Tillsammans med arbetsgivarens möjlighet att rekrytera och behålla kompetens ligger den till grund för olika satsningar och prioriteringar inom kompetensförsörjningsområdet.

Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen. (V) reserverade sig.

Regionfullmäktige avslog motion om försök med sex timmars arbetsdag

Neil Ormerod, Sören Bergqvist, Sverker Åslund, Salima Fahad, Viktor Waldau och Maria Fregidou Malama, samtliga (V), föreslog i en motion att Region Uppsala ska starta en försöksverksamhet med förkortad arbetstid under minst två år inom minst två verksamheter.

Enligt tjänsteutlåtandet utvärderas arbetstider kontinuerligt i nära samverkan med de fackliga organisationerna. Försöksverksamhet med förkortad arbetstid skulle behöva hanteras i ett projekt utanför de ordinarie processerna. Idag prioriteras bland annat arbete med förändringar av tidigare införda arbetstidsmodeller på Akademiska sjukhuset, förstärkt uppföljning av medarbetarnas situation med tydligare målsättningar samt att minska beroendet av inhyrd personal.

Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen. (V) reserverade sig.

Motioner lämnade utan åtgärd

Regionfullmäktige beslutade att lämna en rad motioner utan åtgärd. Motionerna lades under förra mandatperioden, under styret av en annan politisk majoritet. Den nya politiska ledningen har för avsikt att arbeta på olika sätt med de lagda förslagen.

Följande motioner lämnades utan åtgärd.

• Teckna avtal med vårdgivare som erbjuder digitala vårdmöten och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster
• Stärk vården för hjärtsviktspatienterna
• Barn- och ungdomshälsa i Primärvården
• Konstmuseum i Uppsala
• Kartläggning av orsakerna till den ökade psykiska ohälsan
• Ett gott liv – utan stickmyggor
• Låt föreningar sätta upp busskurer
• Hälsoekonomisk analys av förutsättningarna för kostnadsfri TBE-vaccination

Svar på interpellation om övertagande av Gamla Uppsala museum

Lisa Norén (S) ställde en interpellation till kulturnämndens ordförande Emilie Orring (M) om övertagande av Gamla Uppsala museum. Bakgrunden är att det under föregående mandatperiod förts samtal med riksantikvarien och ämbetet om ett övertagande. Enligt Norén var engagemanget för övertagandet stort inom den dåvarande oppositionen. Därför ställer hon sig undrande till en formulering i den politiska plattformen för det nya styret, att frågan "ska prövas under mandatperioden". Enligt Norén kan detta tolkas som att det inte längre är säkert att verksamheten kommer att övertas.

Frågor: Vilka initiativ har du tagit för att möjliggöra ett övertagande av Gamla Uppsala museum från staten? När kommer ett övertagande att bli aktuellt?

Svar: Under den månad jag hittills har varit ordförande i kulturnämnden har jag försökt att få reda på hur den tidigare S-ledningen arbetat med frågan under den gångna mandatperioden. Jag har bland annat kunnat konstatera att staten nu gör nyinvesteringar i museet genom att bland annat bygga upp en ny basutställning.

Vi i den blågröna regionledningen för samtal om hur vi ska arbeta vidare med frågan. En tidsplan för arbetet och när frågan kan prövas av fullmäktige är inte fastställd ännu. Vårt löfte är i enlighet med vår gemensamma politiska plattform att de ekonomiska förutsättningarna ska klargöras och att frågan ska prövas under mandatperioden.

Svar på interpellation om vårdcentrum i Gottsunda

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till fastighets- och servicenämndens ordförande Björn-Owe Björk (KD) om planeringen för ett vårdcentrum i Gottsunda. Bakgrunden är att den politiska ledningen i Uppsala kommun har aviserat att de tänker initiera en försäljning av Gottsunda centrum. Gottsunda har pekats ut som en möjlig plats för ett framtida vårdcentrum. Enligt Ormerod riskerar en försäljning av fastigheterna att slå undan möjligheterna att etablera ett vårdcentrum.

Fråga: Vilka kontakter har förts mellan Uppsala kommun och Region Uppsala i beredningen av förslaget att sälja fastigheterna, särskilt utifrån perspektivet framtidens vårdstruktur i Uppsala?

Svar: Som hyresgäst kommer vi självklart ha en dialog med hyresvärden vid större förändringar. Inom ramen för Effektiv och nära vård 2030 förs dialog med kommunerna kring etablering av vårdcentrum.

Fråga: Hur kommer du att bevaka frågan om ett vårdcentrum i Gottsunda i Uppsala kommuns fortsatta planering vad gäller Gottsunda centrum?

Svar: Prioriteringarna när det gäller att upprätta vårdcentrum utgår från om utifall området har en befintlig vårdstruktur som kan funka för vårdcentrum eller ej. Den första delen i arbetet som handlar om att ta fram grundförutsättningarna för utvecklingen av vårdcentrum och vilka minimikrav som finns går att läsa i den delrapport som antogs den 16 april av hälso- och sjukvårdsutskottet.

När det handlar om del två – samverkan med lokala aktörer - kommer regionen i dialog med kommunerna arbeta fram lokala förslag utifrån minikraven. Slutrapporten kommer behandlas i hälso- och sjukvårdsutskottet den 13 augusti.

De områden som nämns som lämpliga för start av lokal utformning är vårdcentrum Tierp, Östhammar, Enköping och Uppsala. Tanken är att efter kartläggning av behov och utbud kunna ta fram en modell och ett idékoncept som sedan kan användas i de kommande etableringarna för övriga orter, till exempel i Gottsunda.

Fråga: Hur kommer Region Uppsala att säkerställa en god samverkan med länets kommuner i planeringen av infrastrukturen för vården? 

Svar: Inom ramen för effektiv och nära vård kommer Region Uppsala att ha en dialog om fysisk planering för att säkerställa tillgång till god vård i hela länet. Samverkan sker både inom Regionalt forum, HSVO och i dialog med enskilda kommuner.

Svar på interpellation om vad som händer när Arbetsförmedlingen förlorar resurser

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) med anledning av Arbetsförmedlingens besked om att kontoren i Enköping och Gimo ska läggas ner.

Frågor: Hur kommer Region Uppsala att arbeta för att belysa konsekvenserna för länets invånare och den regionala utvecklingen av Arbetsförmedlingens nedskärningar? Vilken beredskap har Region Uppsala för att möta de utmaningar som kommer att uppstå om Arbetsförmedlingens kontor i Enköping och Gimo försvinner? Hur tänker du agera för att värna om de människor och orter som drabbas av Arbetsförmedlingens nedläggningsbeslut?

Svar: Det ankommer inte på Region Uppsala att belysa konsekvenserna av Januariöverenskommelsen och regeringens politik för länets invånare. Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget har dock regionen haft möte med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson där vi påtalat behovet av kompensatoriska åtgärder om Arbetsförmedlingen försvinner samt påtalat behovet av en relevant arbetsmarknadspolitik som särskilt beaktar behovet av insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vidare har regionen haft informationsträffar och möten med Arbetsförmedlingen, länsstyrelsen, länets kommuner, Polisen och Försäkringskassan om konsekvenserna av Arbetsförmedlingens beslut om neddragningar i Uppsala län. Bl a har länsstyrelsen fått regeringens uppdrag att inventera statliga jobb och statens närvaro i länet. I detta arbete bidrar Region Uppsala. Dessutom pågår dialog med regeringskansliet och Statens servicecenter kring etablering av servicecentra i länet där möjligheterna till samordning och samlokalisering prövas.

När det handlar om att stödja de människor och orter som kan komma att drabbas av en nedläggning av delar av Arbetsförmedlingen i Region Uppsala framöver, så är det sammantaget svårt att idag överblicka konsekvenserna av de kommande förändringarna. Ett arbete med detta pågår i denna stund. Region Uppsala fortsätter att följa processen och står även i löpande kontakt med Arbetsförmedlingen på högsta nivå. Som ansvarig för regional utveckling är det givetvis min uppgift att följa denna fråga och när eventuella konsekvenser blir tydligare, ta fram politik för att utvecklingen av regionen ska löpa på så smidigt och bra som möjligt. 

Svar på interpellation om situationen på akuten på Akademiska sjukhuset

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om situationen på akuten på Akademiska sjukhuset. Bakgrunden är en anmälan från skyddsombuden för fackförbunden Kommunal och Vårdförbundet som lämnats till arbetsgivaren om arbetsmiljön och de ansträngda patientläget.

Fråga: Anser du att hanteringen av skyddsombudens anmälningar om arbetsmiljön har hanterats tillfredsställande?

Svar:  Jag anser att sedan anmälningarna kom in har såväl högsta ledningen som politiken följt vårdplatsläget mycket noga och försökt hitta såväl kortsiktiga som långsiktiga lösningar.

Fråga: Vilka åtgärder avser du att vidta för att förbättra situationen på akuten?

Svar: Vi i Blågrön Samverkan ser med yttersta allvar på situationen på akuten och den anmälan som inkommit. Ett flertal åtgärder har genomförts för att öppna fler vårdplatser, flera ska genomföras, liksom andra åtgärder för att minska belastningen på akuten.

Åtgärderna som vidtagits handlar om att förlänga befintliga vårdplatser längre än planerat, att hålla vissa öppna även de flesta helger vilket innebär större kapacitet, och att öppna nya vårdplatser. Flera liknande åtgärder är planerade fram till sommaren, liksom en viss ökning av egenvårdsplatser utanför Akademiska vilket frigör vårdplatser där.

Dessutom undersöks möjligheten till en så kallad "utskrivningslounge", där utskrivningsklara patienter på ett mer passande sätt kan invänta färd hem eller till annat boende. Detta frigör vårdplatser på avdelningarna, och det avlastar i sin tur akuten. Den kan troligen öppnas redan före sommaren.

Målbilden för 2020 är att arbeta för en kapacitetsökning motsvarande 70 vårdplatser jämfört med aktuellt läge idag, som matchar vårdbehov för respektive verksamhetsområde. Hittills har 24 helt eller delvis nya vårdplatser öppnat som en följd av åtgärderna, ytterligare 12 är planerade innan sommaren. Vidare pågår rekrytering av läkare under utbildning för att kunna öppna ytterligare 5-10 nya vårdplatser. Utöver detta kan utökningen av egenvårdsplatser och utskrivningsloungen frigöra ännu fler vårdplatser. Jag har även fattat ett ordförandebeslut om att gå vidare med att öppna vårdplatser på Lasarettet i Enköping. Rekrytering av personal till Lasarettet i Enköping pågår och avdelningen kommer att öppna i början av hösten.

Vi fortsätter följa frågan, då det är avgörande för gott bemötande och kvalitet i vården att det finns vårdplatser så att behoven kan hanteras, och detta i sin tur är avgörande för en stabil situation på akutmottagningen.