torsdag 31 maj 2018

Nytt om förnybart

Senaste nytt om förnybart – vecka 22


Ibrahim Baylan och hans kollegor i världen har samlats i Öresundsregionen för att diskutera omställningen till fossilfritt: »Det går uppenbart framåt, men inte i tillräcklig fart«, säger Baylan, som nu även lovar jämbördiga konkurrensvillkor för biogasen för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt på området. Skellefteå Kraft och Siemens vill gå in i Northvolts batterifabrik med 100 miljoner var, och Facebook köper vindkraftsel från både Sverige och Norge till sina nordiska datacenter. Förnybart ökar inom transportsektorn och allt fler väljer tåget framför flyget. Inom marknaden för M&A (företagsförvärv) dominerar vindkraften och uppköparna (främst stora pensionsfonder) står på kö. Sida stöttar crowdfundingprojekt för solel i Afrika och hotellgäster på brittiska Premier Inn kan sova gott under solpaneltak.

Svenska nyheter


Nya regler ska få fart på svensk biogas

Regeringen lovar nu att ta itu med problemen som hämmat produktionen av biogas. En särskild utredare får i uppdrag att ändra stödsystemet för att göra den svenska biogasen mer konkurrenskraftig.
Läs artikeln och lyssna på inslaget från Sveriges Radio


Skellefteå Kraft investerar i Northvolt

Skellefteå Kraft inleder ett samarbete med Northvolt – en partnerinvestering om tio miljoner euro. »Vår målsättning är att utveckla världens grönaste batteri med hjälp av den förnybara energi vi får från Skellefteå Kraft«, säger Peter Carlsson, Northvolt.
Läs artikeln från DN
Läs även Siemens investerar 100 miljoner i Northvolt från Ny Teknik

Vattenfalls nya avtal: Förse Facebooks serverhallar med vindkraftsel

Vattenfall har tecknat ett långsiktigt avtal med it-jätten Facebook om att förse företagets nordiska datacenter i Danmark och i Sverige med el.
Läs artikeln från Ny Teknik
Läs även Facebook köper norsk vindkraft från Vindkraftsnyheter

Förnybar energi ökar inom transportsektorn

Årets uppföljning av de energipolitiska målen visar bland annat att transportsektorn fortsätter att öka sin andel av förnybar energi. Framförallt beror det på att biodieseln HVO ökar på marknaden.
Läs artikeln från Energimyndigheten

 

Vindkraft i topp på M&A-marknaden: »Väldig konkurrens«

Vindkraften dominerar marknaden för M&A (företagsförvärv) inom energisektorn och den förnybara energin väntas få ännu ett starkt affärsmässigt år. Intresset kommer framför allt från internationella pensionsfonder.
Läs artikeln från DI
Läs även Utlandet tror på svenska vindar från Second Opinion

SJ: »Allt fler väljer tåget framför flyget«

Folk blir mer och mer miljömedvetna och det är ingen hemlighet att koldioxidutsläppen från en flygresa mellan Stockholm och Göteborg motsvarar de från 50 000 tågresor på samma sträcka, säger Maria Hofberg, SJ.
Läs artikeln från Effekt Magasin

Sida satsar på crowdfunding inom förnybart

Sida blir första statliga biståndsorgan i världen att gå in som garant för en crowdfunding-plattform. Trine från Göteborg, som Sida valt att samarbeta med, finansierar solenergiprojekt i Afrika.
Läs artikeln från SvD

Utländska nyheter


Toppmöte i Malmö med fokus på förnybar energi

Representanter från världens största ekonomier samlas dagarna i Öresundsregionen för att diskutera hur man ska ställa om till att använda sig av mer förnybar energi.
Läs artikeln och lyssna på inslaget från Sveriges Radio
Läs även Ministrar håller inte löften om energiinvesteringar från Altinget

Så mycket kan vi spara på att nå klimatmålet

Om vi lyckas nå klimatmålet kan den ekonomiska vinsten bli enorm, enligt en grupp amerikanska miljöekonomer.
Läs artikeln och lyssna på inslaget från Sveriges Radio

Företag upphandlar förnybart i 75 länder

En studie från IRENA (International Renewable Agency) visar att företag upphandlat 465 terawattimmar förnybar el under 2017 – tillräckligt för att försörja ett land i Frankrikes storlek.
Läs artikeln från IRENA

7,3 miljoner fat fossilt bränsle om dagen ersatt med el år 2040

Det är främst tre saker som bidragit till elbilarnas snabba framfart enligt Bloombergs senaste analys: Det ständigt fallande priset på litiumjonbatterier, ökad politisk support samt åtaganden från stora biltillverkare.
Läs rapporten Electric Vehicles från Bloomberg NEF
Läs även Då är mer än varannan såld bil elektrisk från Ny Teknik

Krav på laddplats och nya regler för egenproducerad el

EU:s ministerråd godkände nyligen den slutgiltiga versionen av direktivet för energiprestanda i byggnader. Det nya direktivet innebär bland annat krav på laddplatser för elbilar på parkeringsplatser och att egenproducerad förnybar energi ska ingå när byggnaders energiprestanda beräknas.
Läs artikeln från Hållbart Byggande

Prioritering av innovationer för utfasning av fossila bränslen

En ny rapport från IRENA beskriver en rad innovationer som politiker måste prioritera för att framgångsrikt kunna fasa ut det fossila till förmån för förnybart.
Läs artikeln och rapporten från IRENA

Brittisk hotellkedja lovar ännu mera sol

Trots minskade subventioner är solpaneler fortfarande meningsfullt i Storbritannien: Premier Inn hade redan en imponerande portfölj av 88 hotell med sol på taket. Nu lovar de ytterligare 70 installationer

lördag 26 maj 2018

Grejer till salu. En föreläsning erbjuds


En annons



En föreläsning för politiker

Politisk Styrning - ett måste för en framgångsrik politik

Forskning visar: Svag politisk styrning

Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd och fyra som riksdagsledamot.

Jag kommer gärna och håller ett föredrag om politisk styrning och ger svar på, bland andra, dessa frågor. Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.

För mer information, välkommen att kontakta mig via e – post eller telefon
Harald Nordlund      harald.nordlund@gmail.com
Sehlstedtsgatan 4 
754 41 Uppsala 0760-163244


Till salu
Eluppblåsbar säng                 100 kr
Barnstol trä                              50 kr
Isoleringspapp två rullar      200 kr
Hockeyrör storlek 40               50 kr
Trädgårdsdamm                    100 kr
Diverse småbarnsleksaker 10-20 kr
Domkraft                                   50 kr
Motorgräsklippare                  120 kr
Handgräsklippare                     75 kr

fredag 25 maj 2018

Riksdagsbeslut 23 maj


logotyp: Sveriges riksdag
23 maj 2018

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 23 maj

Enklare att bestämma gränsen mellan enskilt och allmänt vatten (CU22)
Regler om hyressättning har granskats (CU23)
Ny lag om företagshemligheter (CU24)
Ny lag förenklar verksamheten för ekonomiska föreningar (CU25)
Enhetlig digitalisering av grundkartor och detaljplaner (CU28)
Ny sexualbrottslagstiftning införs (JuU29)
Det ska bli straffbart att utnyttja människor genom exempelvis tiggeri (JuU32)
Större möjligheter för samverkan mellan kommuner (KU30)
Statsråd och statssekreterare som går till näringslivet kan få karens (KU42)
Statliga bidrag till framtidens kulturskola (KrU9)
Skärpta straff för allvarliga brott i livsmedelskedjan med mera (MJU20)
Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24)
Vården ska ges närmare befolkningen (SoU22)
Ökad rättssäkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem (SoU30)
Äldre personer ska få hemtjänst utan behovsprövning (SoU32)
Beställaren av en transport får kontrollansvar (TU14)
Sveriges arbete i Europarådet (UU12)
Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa - OSSE (UU13)
Fler elever ska fullfölja en gymnasieutbildning (UbU23)
Nej till förslag om att motverka skolsegregation (UbU27)

Enklare att bestämma gränsen mellan enskilt och allmänt vatten (CU22) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det nationella höjdsystemet RH 2000 ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till en fastighet, enskilt vatten. Det ska göra det enklare för både fastighetsägare och myndigheter att avgöra vilket vatten som är allmänt och vilket som tillhör en fastighet, jämfört med det system som används i dag. Beslutet har betydelse för fastigheter som ligger vid havet och vid de sjöar som har allmänt vatten: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön.
Fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Regler om hyressättning har granskats (CU23) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hur det statliga systemet för hyressättning, det så kallade bruksvärdessystemet, påverkar hyresgästers inkomst, utbildning och barnafödande. Riksrevisionen konstaterar bland annat att hyressättning enligt det systemet kan påverka personers inkomstutveckling negativt.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens rapport men tycker inte att den kan ge svar på frågan om hur reglerna bör vara utformade.
Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ny lag om företagshemligheter (CU24) 

En ny lag om företagshemligheter införs. Lagen ersätter en befintlig lag om skydd för företagshemligheter och innebär att ett EU-direktiv genomförs. I stort ligger den nya lagen i linje med principerna i den gamla, men med vissa ändringar och anpassningar.
Den nya lagen innebär bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna och kunna förbjudas, att den som avslöjar en företagshemlighet ska betala skadestånd i fler fall, att sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegångar blir starkare och att straffen för företagsspioneri skärps.
Det tydliggörs också att kunskaper och färdigheter som en arbetstagare fått vid normal yrkesutövning samt information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte är företagshemligheter.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ny lag förenklar verksamheten för ekonomiska föreningar (CU25) 

En ny lag ska bland annat förenkla verksamheten för och motverka ekonomisk brottslighet i ekonomiska föreningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ekonomiska föreningar är verksamheter eller företag som vill främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten, till exempel som konsumenter, leverantörer eller anställda. Den nya lagen ersätter nuvarande lagstiftning, är utformad för att vara lätt att förstå och innehåller vissa nyheter.
Bland annat ska antalet obligatoriska uppgifter i en ekonomisk förenings stadgar, alltså föreningens samlade interna regler, minska. Det införs också nya regler för när en förening vill avveckla och avsluta verksamheten. Dessutom blir det förbjudet att utse exempelvis en verkställande direktör som inte sköter VD-uppdraget. Detta för att motverka risken för att ekonomisk brottslighet döljs bakom så kallade målvakter, alltså företrädare som inte har någon insyn i verksamheten.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Enhetlig digitalisering av grundkartor och detaljplaner (CU28) 

Arbetet med att ta fram grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser har blivit alltmer digitaliserat. Samtidigt saknas enhetliga standarder för detta arbete, vilket ibland gör det svårare med sammanslagning av olika gällande detaljplaner. Att ha enhetliga standarder är också viktigt för att underlätta informationen mellan olika myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Det innebär att regeringen, eller den regeringen utser, ska få bestämma regler om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar. Ändringarna i lagen börjar att gälla den 1 juli 2018.

Ny sexualbrottslagstiftning införs (JuU29) 

Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:
Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.

Det ska bli straffbart att utnyttja människor genom exempelvis tiggeri (JuU32) 

Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna innebär bland annat att
straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Större möjligheter för samverkan mellan kommuner (KU30) 

Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.
I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Statsråd och statssekreterare som går till näringslivet kan få karens (KU42) 

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.
Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Statliga bidrag till framtidens kulturskola (KrU9) 

Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.
Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.

Skärpta straff för allvarliga brott i livsmedelskedjan med mera (MJU20) 

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Karensavdrag ersätter karensdag (SfU24) 

Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.
För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Vården ska ges närmare befolkningen (SoU22) 

Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.
Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

Ökad rättssäkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem (SoU30) 

Nya regler införs för att öka rättssäkerheten, delaktigheten och säkerheten för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och intagna på så kallade LVM-hem. Reglerna gäller framför allt de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vården vid hemmen. Bland annat ska ett vittne närvara när en kroppsvisitation görs vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem. Den maximala tiden för hur länge barn och unga får hållas i avskildhet kortas ned från nuvarande 24 timmar till maximalt 4 timmar. Rumsvisitationer ska bara få genomföras för att söka efter föremål som den som vårdas inte får ha och ett vittne ska närvara.
En ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel vid hem för vård eller boende införs också. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Äldre personer ska få hemtjänst utan behovsprövning (SoU32) 

Socialnämnden ska kunna erbjuda hemtjänst till äldre personer utan att först göra en prövning av vilka behov en person har av hemtjänst. Syftet med ändringen är att ge kommuner möjlighet att låta äldre personer få hjälp av äldreomsorgen på ett enklare sätt än tidigare. Dessutom ökar det möjligheten för äldre personer att själva vara med och bestämma.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018.

Beställaren av en transport får kontrollansvar (TU14) 

Beställare som sluter avtal med en trafikutövare också har ansvaret att kontrollera att transporten sker med stöd av rätt tillstånd. Om en transport skett utan rätt tillstånd kan alla som har beställt den aktuella transporten hållas ansvariga, det vill säga samtliga beställare i en avtalskedja.
Utöver det ändras reglerna när det gäller klampning. Klampning är när ett fordon låses fast så att det inte kan köras - exempelvis genom att hjulen låses fast - för att hindra att fordonet kör vidare efter att det har skett en trafiköverträdelse. Tiden som klampning får pågå utökas från 24 timmar till 36 timmar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion samt motioner om yrkestrafik och beställaransvar.

Sveriges arbete i Europarådet (UU12) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa - OSSE (UU13) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Fler elever ska fullfölja en gymnasieutbildning (UbU23) 

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:
Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Nej till förslag om att motverka skolsegregation (UbU27) 

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.
Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018

Bästa stadskommun

 

Uppsala kommun

 

Uppsala är den bästa stadskommunen att bo i

Uppsala kommun - 2018-05-24 17:26 CEST

Kommunalråd Marlene Burwick (S), stadsdirektör Joachim Danielsson och kommunikationsdirektör Marica Nordwall (fr v).

Uppsala är årets bästa stadskommun. Uppsala vinner sin kommunkategori i tidningen Fokus årliga rankning. I totalrankningen där alla Sveriges ingår kommer Uppsala på tredje plats. I kategorin "bäst för unga" tar Uppsala hem fjärdeplatsen. Rankningen är ytterligare ett bevis på kort tid som visar att kommunen är på rätt väg.
Uppsala är för femte året i rad Sveriges bästa stadskommun att bo i, enligt tidningen Fokus kommunrankning "Bäst att bo 2018". Rankningen presenterades på torsdagen den 25 maj.
Förutom att vara utsedd till årets bästa stadskommun har Uppsala kommun den här veckan blivit både årets cykelstad och årets klimatstad.
– Jag hoppas att alla Uppsalabor kan känna stolthet över att Uppsala har vunnit så fina titlar! Uppsala är en fantastisk kommun men vi är långt ifrån nöjda. Vi drivs av viljan att alltid göra Uppsala ännu bättre och att ta tag i de problem och utmaningar som vi ställs inför. Priserna visar att Uppsalas utveckling går åt rätt håll när vi jobbar hårt och investerar i vårt gemensamma samhälle. Det måste vi fortsätta att göra, säger kommunstyrelsens ordförande Marlene Burwick (S).
Uppsala vann kommunkategorin årets stadskommun i konkurrens med 45 andra kommuner.
Fokus kommunrankning är uppdelad i fyra kommunkategorier: storstads-, stads-, landsbygds- och glesbygdskommun. Indelningen görs efter Jordbruksverkets definition av storlek på kommun, det vill säga hur många som bor i respektive utanför tätorten.
Enligt Fokus har resultatet tydliga kopplingar till vad forskningen säger om vad som gör en ort attraktiv. 43 variabler inom olika områden mäts, till exempel "att vara ung", "att vara äldre", "att ha familj" och "att arbeta"