lördag 22 februari 2020

Lågvarv

Jag har för närvarande låg aktivitet på min blogg liksom på Twitter. Den tid jag har för datorn ägnar jag ett litet skrivprojekt i form aven skrift.
Hoppas efter slutförandet av det arbetet återkomma till bloggen med tyckande om, främst, politiken
På återseendeoch med hälsningar
från
Harald

torsdag 20 februari 2020

Riksda´n 19 februari


Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 19 februari

Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7)
Konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden bör förstärkas (CU9)
Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49)
Hemlig dataavläsning blir tillåten vid allvarliga brott (JuU19)
Riksrevisionen ledningsstruktur ska ändras (KU6)
Nej till motioner om jakt- och viltvård (MJU6)
Nej till motioner om skogspolitik (MJU7)
Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9)
Osakliga könsskillnader vid sjukfrånvaro har granskats (SfU13)
Mörkertalet inom bostadstillägget har granskats (SfU14)
Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete har granskats (UU13)

Reglerna för kommuners översiktsplanering förändras (CU7) 

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden bör förstärkas (CU9) 

Regeringen bör presentera förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden eftersom det måste vara tryggt att bo och investera i en bostadsrätt. Det tycker riksdagen som därför riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
I dag finns flera exempel på hur oseriösa aktörer på olika sätt har misskött bostadsrättsföreningar. En utredning har lämnat förslag på åtgärder till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med förslagen, dessutom bör utredningen kompletteras med flera förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet.
Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandlingen av cirka 70 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som främst rör hyres- och bostadsrätter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49) 

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Riksdagen anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar.
Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.

Hemlig dataavläsning blir tillåten vid allvarliga brott (JuU19) 

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Riksrevisionen ledningsstruktur ska ändras (KU6) 

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.
Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.
Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Nej till motioner om jakt- och viltvård (MJU6) 

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Nej till motioner om skogspolitik (MJU7) 

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Förändringar i vissa regler för elnätsföretagens intäktsramar (NU9) 

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.
Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Osakliga könsskillnader vid sjukfrånvaro har granskats (SfU13) 

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Mörkertalet inom bostadstillägget har granskats (SfU14) 

Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.
Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.

Sidas humanitära bistånd och långsiktiga utvecklingssamarbete har granskats (UU13) 

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har förenklat för samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till Sida, bland annat att regeringen bör ta fram målformuleringar som är gemensamma för de två områdena och att Sida bör utveckla arbetsformer som underlättar samverkan.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen noterar att en hel del arbete har genomförts hos regeringen och Sida sedan Riksrevisionens granskning 2017. Riksdagen utgår också från att regeringen tar hänsyn till revisionens synpunkter i det fortsatta arbetet.
Riksdagen lade därmed ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

lördag 15 februari 2020

Riksda´n 13 februari

Riksdagsbeslut 13 februari

Finanspolisen ska ge tydligare återkoppling vid misstänkt penningtvätt (FiU32)
Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)
Styrningen av rättskedjan har granskats (JuU14)
Svensk och norsk polis ska kunna samarbeta i krissituationer (JuU18)
Nej till motioner om äldrefrågor (SoU4)

Finanspolisen ska ge tydligare återkoppling vid misstänkt penningtvätt (FiU32) 

Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit.
Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.

Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8) 

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.
Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Styrningen av rättskedjan har granskats (JuU14) 

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.
Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.
Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Svensk och norsk polis ska kunna samarbeta i krissituationer (JuU18) 

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Nej till motioner om äldrefrågor (SoU4) 

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området

torsdag 13 februari 2020

Bland andra om personer

"På bilden syns bland annat kommunpolisen Lisa Sannervik och...."(I dagens UNT)
Märkligt att man inte skiljer mellan bland annat och bland andra


tisdag 11 februari 2020

Behövs ingen handlingsplan

Är vi i Sverige världsbäst på handlingsplaner. Den senaste jag läst om är handlingsplan för patientsäkerhet. Behöver vi lägga pengar och tid på sådant vi redan vet; sådant där politiskt ansvarstagande saknas. Mitt förslag till handlingsplan: plocka fram de fakta som finns om orsaker till brister och fatta beslut, som undanröjer bristerna 

lördag 8 februari 2020

Lär dig bli politiker





 
40 sidor
om att bli politiker
Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.
Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com
eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal
Jag kontaktar dig omgående

Pris 37 kr eller 35 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.
(Porto ett ex. 18 kr)


Beställning från förlag

Med hälsningar
från
Harald





Nyhetskommentarer

Vanlig retorik från Moderaterna.I dagens debattartikel i UNT skriver två moderater om skottlossningarna i Uppsala. Man skriver, bland annat, att det krävs ett samlat och brett grepp mot gängen. Greppet består av en extra ändringsbudget, fördubblat straff, avskaffande av ungdomsrabatten och bättre verktyg till socialtjänsten.
Man blir inte imponerad.

Generationsmöte i Almunge. Seniorer får äta skollunchi Almunge skola. Utmärkt initiativ. Men vilken tid det tagit att åstadkomma något så självklart.

Läget på Sjukhusstyrelsens akutmottagning id Akademiska sjukhuset är ljusare. Vad har man hittatför lösning? Jo, man flyttar patientertill vårdavdelningar. Visserligen finns egentligen väldigt begränsat med platser där, men man avlastar akuten. Vem har kommit på denna geniala idé?

Postnords nyinköpta bilarpassar inte i ett klimat med snö. Det hade vi inte en aning om, sa Postnords ledning när man fick se snö.

Jag minns en utskottsledamot

Jag minns en politiker i samma utskott, som jag satt i. Hen satt med sin mobiltelefon (kanske skötte sina affärer) och yttrade sig inte i utskottets ärenden.

Ny krönikör

Jan Emmanuel Johansson ny krönikör i UNT. Förvånande. Han har suttit i riksdagen. UNT har tillämpat en policy om att inte ha en tidigare politiker som skribent. Tycker, det kan väl inte vara så att man använder argument, som passar vid ett visst tillfälle? Nej, det kan jag inte tro.

fredag 7 februari 2020

Politiken är inte så trög som många tror

Jag har levt, liksom många gör, i tron att i politiken är det mer trögt och mer revirmarkeringar än i andra sammanhang.
Mina erfarenheter av politik är omfattande. På senare tid har jag haft anledning att få inblick i en annan sektor. Tro mig, politiken är inte värst.
Med detta påstående vill jagkasta lite ljus över politiker. Inte vanligt, men motiverat

Vad mina nya erfarenheter handlar om ska jag berätta någon gång, men just i dag är detta inte det viktiga. 

torsdag 6 februari 2020

Riksda´n 5 februari


Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 5 februari

Granskning av hur lönekartläggning fungerar (AU5)
Arbetsförmedlingens matchningsarbete har granskats (AU6)
Regionerna får besluta om förordnande att arbeta inom hälso- och sjukvården (SoU13)
Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6)
Skrivelse om grundsärskolan har granskats (UbU7)

Granskning av hur lönekartläggning fungerar (AU5) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.
Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Arbetsförmedlingens matchningsarbete har granskats (AU6) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.
En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.
Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.
Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.

Regionerna får besluta om förordnande att arbeta inom hälso- och sjukvården (SoU13) 

Patientsäkerhetslagen ska ändras. Ändringen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får rätt att delegera till regionerna att besluta om särskilda förordnanden att utöva så kallade ensamrättsyrken, det vill säga apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare.
Det var tidigare möjligt för Socialstyrelsen att delegera till regionerna att förordna personer som inte har legitimation att arbeta inom ett ensamrättsyrke. Men Kammarrätten i Stockholm slog 2019 fast att det enligt nuvarande lagstiftning är Socialstyrelsen som ska pröva ansökningar om den här typen av förordnanden. Nu får regionerna tillbaka rätten att förordna personal utan legitimation att utöva ett ensamrättsyrke inom hälso- och sjukvården.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU6) 

Riksdagen sa nej till cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2019 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår med det så kallade mobilitetspaketet, samt med en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Motionerna handlar exempelvis om genomförande av olika översyner, samt frågor kopplat till tillsyn och kontroller inom området.

Skrivelse om grundsärskolan har granskats (UbU7) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som rör Riksrevisionens granskningsrapport om grundsärskolan. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen och de ansvariga skolmyndigheterna har styrt, stöttat och följt upp grundsärskolan sedan 2011. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister, bland annat finns det få bedömningsstöd för grundsärskolan, och utvärderingen av grundsärskolan på nationell nivå har brister. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsatser och skriver att åtgärder har vidtagits för att motverka bristerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

tisdag 4 februari 2020

Kan någon förklara vad partiledare vägrar förklara?

Varför vill ingen berätta? Jag kanske har missförstått. Nog har jag frågat snart hundra gånger.
I skollagen anges tydligt kravet på jämlik skola. I Hälso- och sjukvårdslagen anges tydligt kravet på jämlik sjukvård. Riksdagen har stiftat lagarna och har sålunda ansvar för att dessa efterlevs,

En utbredd uppfattning bland, även politiker, är att varken skolan eller sjukvården är jämlik. Staten har sålunda misslyckats. Lagarna är ord utan innebörd.

Samma politiker som talar om, därtill ganska ofta, den bristande jämlikheten, beroende på statligt misslyckande, säger att staten måste ta över även den dagliga driften av skolorna och sjukvården.

Jag har riktat mig till, bland andra, några av partiledarna med fråga om logiken i slusatsen. Ingen enda gång har jag fått svar. Kan någon av er, som läser detta inlägg förklara? 

söndag 2 februari 2020

Dagens språkpåpekande 2 februari

I dagens UNT-ledare:
"Dopping och Ljunggren säger sig varken vilja skönmåla eller svartmåla"
Borde väl lyda
antingen
Dopping och Ljunggren säger sig vilja varken skönmåla eller svartmåla
eller
Dopping och Ljunggren säger sig varken vilja skönmåla eller vilja svartmåla

Äntligen

ÄNTLIGEN. Nu ska man iUppsala bli hårdare mot fuskarna. Åtminstone mot de som fuskar med ekonomiskt bistånd. En bra början. Finns även annat att kolla. Kan bli många fler platser på boenden för äldre om man lyckas komma åt åtminstone 50% av fusket.

torsdag 30 januari 2020

Riksdagsbeslut 29 januari


Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 29 januari

Straff för vissa brott på värdepappersmarknaden utvidgas (FiU31)
Tullverkets kontroll har granskats (SkU7)
Ny skatt på plastkassar (SkU13)
Skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien ändras (SkU17)
Nej till motioner om it- och postfrågor (TU5)
Nej till motioner om studiestöd (UbU9)

Straff för vissa brott på värdepappersmarknaden utvidgas (FiU31) 

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.
Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Tullverkets kontroll har granskats (SkU7) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.
Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.

Ny skatt på plastkassar (SkU13) 

För att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall ska en ny skatt införas på bärkassar av plast. Kassarna ska beskattas med tre kronor styck, och mindre och tunnare kassar ska beskattas med 30 öre styck.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien ändras (SkU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien. Skatteavtalet handlar bland annat om att undvika dubbelbeskattning på inkomst.
Ändringarna gäller bland annat sänkta maxnivåer för källskatt på utdelning, ränta och royalty som betalas till en mottagare i det andra landet.
De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Nej till motioner om it- och postfrågor (TU5) 

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Nej till motioner om studiestöd (UbU9) 

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.