Längst

Hoppsan! Upptäckte att jag är Folkpartiets/Liberalernas i Uppsala hittills "längsta" kommunalråd. 

Sevéus om fredsministrar

LÄRDOMAR FRÅN AFGHANISTAN: FREDSPOLITIK

Många lärdomar kan ofta dras av misslyckanden. I fallet Afghanistan har våldskulturens medel fått stort spelrum. Liksom i Irak, Syrien och Saudiarabien, ja i land efter land.

Medmänskliga hänsyn av olika slag talar för att resurser bör omdirigeras från militärpolitik till vad vi sammanfattningsvis kan kalla fredspolitik. En sådan måste innehålla många komponenter och vara mycket långsiktig.

För att en sådan utveckling ska påbörjas behöver vi fredsdepartement med starkt engagerade fredsministrar som vill och kan ta till sig freds- och konfliktforskningens samlade rön om hur fred kan skapas och byggas med fredliga medel.

Jag hoppas att Anna Sundstrom och Greg Simons ska kunna arrangera möten i Stockholm och Uppsala under våren med Fabian Hamilton, freds- och nedrustningsminister i Corbyns skuggministär. Kontakter om detta har just påbörjats med London.

Du kan börja lära känna Hamilton genom min bok "Var är fredsministrarna?", som ditt kommunbibliotek sannolikt beställer hem om du ber att få låna den. Den kan också skaffas via www.bokus.se eller vilken annan bokhandel som helst.

https://www.aftonbladet.se/…/visst-gjorde-sverige-skillnad-…

Jag bara skojar

Den här personen fick Karl Staaf-medaljen i guld

Nej, jag bara skojar

Politiska uppdrag

Ersättare i Gatu- och samhällsmiljönämnden 2016-2018

Ledamot patientnämnden för Uppsala län 2010-

Ordf. patientnämnden för Uppsala län 2007- 2010

Vice ordf. Mälardalsrådets miljöutskott 2003-

Ledamot Delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom 2004- 2010

Ledamot i landstingsfullmäktige i Uppsala län 2003- 2010

Vice ordf. i regionala utskottet 2003- 2004

Ersättare i landstingsstyrelsen 2003- 2006

Ersättare i styrelsen för Upplandstiftelsen 2003- 2010

Ledamot i Regionförbundet Uppsala läns fullmäktige 2003- 2010

Ledamot av Sveriges Riksdag 1998-2002

och våren 2005

Ledamot i Riksdagens Miljö-och jordbruksutskott 1998-2002

Ersättare i Riksdagens Socialurskott 1998- 2002

Ledamot i statlig utredning om flexibla mekanismer inom

miljöpolitiken 2000-2003

Ledamot i den statliga miljömålskommitten 1999-2001

Ledamot i statlig äldreberedning, Senior 2005 1999-2002

Ersättare i Riksdagens socialutskott Våren 2005

Ledamot i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1996-1998

Ledamot i Uppsala kommuns pensionärsråd 1995-1998

Ersättare i Uppsala läns Arbetsförmedlingsnämnder 1992-1996

Ledamot i Uppsala Tourism AB 1992-1994

Ersättare i Mälardalsrådets styrelse 1992-1994

Ledamot Arbetsförmedlingsnämnden 1992-1994

Ersättare i Stiftelsen f. samverkan universitet-näringsliv-samhälle,

STUNS 1992-1994

Ledamot i Länsstyrelsens styrelse 1991-1994

1999-2002

Ledamot i referensgrupp till socialminister B. Westerberg 1991-1994

Kommunalråd i Uppsala kommun 1989-1998

Ledamot i Uppsala kommuns kommunstyrelse 1989-1998

Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott 1989-1998

1:e vice ordf. i kommunstyrelsen 1991-1994

Ledamot i kommunstyrelsens finansutskott 1994-1998

Ledamot i Uppsala kommuns Förvaltnings AB 1994-1998

Ledamot i utskott för vård och omsorg 1994-1996

Ledamot i kommunstyrelsens personalutskott 1994-1995

Ledamot i Uppsala Stadshus AB 1995-1998

Ombud Kommunförbundets länsavdelnings länsmöten 1989-1991

Suppleant i Länsstyrelsens styrelse 1989-1991

Vice ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1989-1991

Suppleant i Uppsala kommuns valberedning 1987-1991

Ledamot i kommunfullmäktige 1986-1998

Ordf. i Uppsala kommuns Gatunämnd 1986-1988

Ersättare i Uppsala kommunfullmäktiges valberedning 1985-1989

Suppleant i Uppsala kommuns Gatunämnd 1983-1985

Suppleant i styrelsen för Wiks folkhögskola 1980

Suppleant i Uppsala kommuns naturvårdsråd 1975-1976

Ledamot i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1974-1976

Suppleant i taxeringsnämnd 1974-1976

Suppleant i Uppsala kommuns hälsovårdsnämnd 1971-1973

Suppleant i Uppsala kommuns besvärsnämnd 1971-1973

Suppleant i Bostadsförmedlingsnämnden 1971-1973

Andra uppdrag

Ledamot i styrelsen för Stadshypotek AB Uppsala 1994-1997

Föreningsuppdrag

Ledamot i styrelsen för Peace Quest International 2001-2005

Ordf. i styrelsen för SNF:s uppsalaavdelning 2002

Ordf. i styrelsen för Folkpartiets länsförbund Uppsala län 1997-2000

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets länsförbund 1990-1996

Ordf. i Folkpartiets kommunförening Uppsala 1982-1985

1990-1993

Ledamot i styrelsen för Folkpartiets kommunförening 1980-1993

Ordf. i styrelsen för bostadsrättsförening 1981

Ledamot i styrelsen för Studieförbundet Vuxenskolan 1981-1982

Ledamot i styrelsen för bostadsrättsförening 1979-1980

Ordf. i Folkpartiets Uppsalaavdelning 1974

Ordf. i Folkpartiets stadsdelsförening i Gottsunda/Valsätra 1970-1973

Valledare för Folkpartiet 1973

Ledamot i Uppsala Ungdomsråd 1966-1969

Ordf. och ledamot i styrelsen för Folkpartiets ungdoms-

förbund Uppsala 1965-1970

Klubbledare i JUF/4H - klubb 1958-1960

Riksda´n 20 december

Riksdagsbeslut 20 december • Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) • Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) • Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) • Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) • Pengar till kommunikationer (TU1)
	Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)  Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)  Cirka 73,9 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, drygt 27 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Drygt 19,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall m.m. och drygt 10,3 miljarder går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslaget till Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader minskas med ca 900 miljoner kronor och anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med ca 2,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)  Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.
	Pengar till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)  Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. • Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs. • Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
	Pengar till kommunikationer (TU1)  Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Riksda´n 21 december

Riksdagsbeslut 21 december • Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) • Pengar till kommunerna (FiU3) • Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) • Pengar till EU-avgiften (FiU5) • Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)
	Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2)  Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner. Riksdagen sa delvis säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället säger ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till kommunerna (FiU3)  Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader. Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till statsskuldsräntor (FiU4)  Cirka 25,2 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
	Pengar till EU-avgiften (FiU5)  Cirka 40,9 miljarder kronor ur statens budget går till EU-avgiften för 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom detta utgiftsområde. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två. Riksdagen sa också ja till att regeringen får rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten för 2019.
	Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MjU2)  Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till att 760 miljoner kronor avsätts för utgifter för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka samt att 72 miljoner kronor avsätts i syfte att stödja skogsägare som drabbats av sommarens omfattande bränder. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna.

Riksda´n 19 december

Riksdagsbeslut 19 december • Pengar till näringsliv (NU1) • Pengar till energi (NU3) • Pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) • Pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) • Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1) • Pengar till studiestöd (UbU2)
	Pengar till näringsliv (NU1)  Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till energi (NU3)  Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)  Knappt 35 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13,2 miljarder kronor. Drygt 10,3 miljarder kronor går till efterlevandepensioner och drygt 9,5 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också nej till övriga motioner. Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag att regeringen får befogenhet att se till att Pensionsmyndigheten har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna handla med fondandelar.
	Pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)  Drygt 97,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 44,4 miljarder kronor. 32,8 miljarder kronor går till barnbidrag och drygt 7,3 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1)  Drygt 80,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ekonomiska åtaganden, utom på en punkt där riksdagen sa delvis ja. Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen bör utreda hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas. • Regeringen bör se över möjligheten att införa tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
	Pengar till studiestöd (UbU2)  Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Passiva politiska organ

Eländet fortsätter. Inget politisktansvarstagande. Det är inte Akademiska som gör överskridande, utan sjukhusstyrelsen, som låter bli att vidta åtgärder

Uppsnabbat regionstyrelsen 18 december

I detta nummer:

•  Plusresultat på 64 miljoner enligt prognos
• Medicinhistoriskt stipendium utdelat
• Region Uppsala godkänner ansökan om stadsmiljöavtalet
• Plan för hur vårdnära service ska införas antagen
• 3,1 miljoner kronor till länets handikappföreningar
• Modell för ersättning då patienter blir kvar på sjukhus antagen
• Regionstyrelsen fastställde 2019 års anslagsramar
• Budgetmedel för bland annat politiker fördelade
• Konsulter för kompetensutveckling upphandlas

Plusresultat på 64 miljoner enligt prognos

Årsprognosen för Region Uppsala per november är 64 miljoner kronor, vilket är en försämring med 22 miljoner kronor jämfört med oktober månad. Prognosen är 106 miljoner sämre än budgeten för 2018.

Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 50 miljoner kronor, till en årsprognos på minus 300 miljoner kronor. Orsaken till försämringen är att det inte har skett en tydlig vändning i fråga om kapacitet inom främst slutenvården. Även effekter av köpt vård, köpt medicinsk service, läkemedel och dyra bemanningslösningar bidrar till försämrat resultat. Riks- och regionintäkterna har stabiliserats något.

Även sjukhusstyrelsens egen verksamhet försämrar sin årsprognos med 9 miljoner kronor, till minus 22 miljoner kronor. Den justerade prognosen beror på högre kostnader för köpt vård.

Regionstyrelsens övergripande verksamheter förbättrar sin prognos med 31 miljoner kronor, vilket främst beror på en ökad rabatt på smittskyddsläkemedel, lägre kostnader för specialdestinerade statsbidrag samt lägre personalförsäkringskostnader. Övriga verksamheter inom Region Uppsala förbättrar sina årsprognoser med totalt 5 miljoner kronor.

Det ackumulerade resultatet till och med november är för Akademiska sjukhuset 309 miljoner kronor sämre än budget. Sjukhuset behöver därför ha ett positivt utfall jämfört med budget i december för att årsprognosen på minus 300 miljoner kronor ska nås. Att planerade kostnadsreducerande åtgärder, både på Akademiska sjukhuset och i övriga förvaltningar, får effekt i december är avgörande för att Region Uppsala inte ska leverera ett negativt resultat 2018.

Medicinhistoriskt stipendium utdelat

Apotekaren Anders Uppfeldt utses till mottagare av Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium för år 2018. Stipendiet är på 20 000 kronor, och instiftades 2006 för att stimulera till medicinhistorisk forskning.

Av motiveringen framgår att Anders Uppfeldt under många år gjort ovärderliga insatser för att till en bred allmänhet sprida kunskaper om de gamla metoder för framställning av läkemedel som användes innan läkemedelsindustrin tog över.

Beslutet togs av regionstyrelsen som också beslöt att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag på reviderade stadgar för stipendiet.

Region Uppsala godkänner ansökan om stadsmiljöavtalet

Nu har regionstyrelsen ställt sig bakom ansökan om det så kallade stadsmiljöavtalet. Samma beslut har tidigare fattats av Uppsala kommun. Därmed är det fritt fram att ansöka.

Bakgrunden är att den svenska staten, Uppsala kommun, Knivsta kommun och Region Uppsala den 18 december 2017 tecknade ett avtal om utbyggnad av Ostkustbanan till fyra spår med nya stationer, samt bostadsbyggande i Uppsala och Knivsta. En viktig förutsättning i detta är en utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik i form av det så kallade Kunskapsspåret och Ultunalänken.

I avtalet mellan staten, Uppsala kommun och Region Uppsala åtar sig Region Uppsala och Uppsala kommun att som teknisk lösning för kapacitetsstark kollektivtrafik välja spårväg, under förutsättningen av att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken.

För att få ett komplett trafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala har Uppsala kommun och Region Uppsala träffat en överenskommelse om att komplettera Ultunalänken med Kunskapsspåret, vilken kopplar ihop Ultunalänken med Resecentrum via den västra sidan om Fyrisån.

Parterna har också överenskommit om att skapa en gemensam projektorganisation för det förberedande arbetet. Regeringen meddelade i juni 2018 att upp till 900 miljoner kronor avsätts till Ultunalänken. Det är den resterande delen av projektet, med spår mellan Uppsala resecentrum, Gottsunda och Ultuna som ansökan om stadsmiljöavtal för byggande av spårväg gäller.

Region Uppsala söker alltså om stadsmiljöavtal för byggnation av spårväg för de delar av projektet som rör Uppsala resecentrum, Gottsunda och Ultuna till en totalkostnad av cirka 2,5 miljarder kronor (2 499 533 tkr), det från staten ansökta beloppet är cirka 1,25 miljarder kronor (1 249 766,5 tkr). Ultunalänkens finansiering hanteras via ett separat avtal.

Ansökan innebär i sig inget slutligt besked om att spårväg ska byggas.

(SD) yrkade avslag på att godkänna ansökan och reserverade sig mot beslutet.

Plan för hur vårdnära service ska införas antagen

Nu finns en plan för hur vårdnära service ska införas. Planen klubbades av regionstyrelsen vid deras möte. Senast år 2023 ska vårdnära service vara infört på samtliga enheter vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, där behov och förutsättningar finns.

Vårdnära service är ett begrepp som innebär att särskilt utbildad servicepersonal utför vissa sysslor, som historiskt sett har utförts av vårdpersonal. Det rör sig grovt sett om patientnära städning, patienttransporter, materialhantering och måltidshantering.

Vid sitt möte i juni 2018 beslutade regionstyrelsen att konceptet vårdnära service ska införas på samtliga vårdenheter (med behov och rätt förutsättningar) vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, med start år 2018. Regiondirektören fick i uppdrag att återkomma med en sammanhållen införandeplan senast i december 2018. Implementeringskostnaden får uppgå till högst 3 miljoner kronor första året, och därefter 2,3 miljoner kronor årligen till 2023.

Det är denna plan som nu redovisades och antogs. Just nu befinner sig arbetet i en planeringsfas. Den 1 april 2019 presenteras vilka enheter som inför vårdnära service och när. Arbetet ska vara genomfört senast år 2023, slutrapporten ska vara färdig senast i december 2023.

Regiondirektören ska rapportera till regionstyrelsen hur det har gått i september 2019.

3,1 miljoner kronor till länets handikappföreningar

Region Uppsala tilldelar årligen länets handikappföreningar organisationsanslag – för år 2019 drygt 3,1 miljoner kronor. Detta är en uppräkning med 1,5 procent sedan förra året. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på kriterier för utdelande av anslag. Detta enligt beslut av regionstyrelsen.

Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet har tidigare beslutat att Handikapporganisationernas samarbetsorgan, HSO, ska tilldelas ett ekonomiskt bidrag om 1 514 329 kronor. Övriga 1 595 500 kronor ska alltså fördelas till de olika handikappföreningarna.

En arbetsgrupp har också tittat på kriterierna för att få bidrag. Det handlar om sådant som korrekt ifylld ansökan, antal medlemmar, att föreningen är ansluten till en riksorganisation som erhåller statligt stöd med mera.

Modell för ersättning då patienter blir kvar på sjukhus antagen

Den ekonomiska ersättningsmodellen för betalningsansvar för utskrivningsklara patienter som blir kvar på sjukhus ska följa lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ersättningens storlek regleras i ett avtal som slöts mellan Region Uppsala och länets kommuner i maj 2018. En uppföljning ska göras senast den 1 februari 2020. Detta beslutade regionstyrelsen.

Bakgrunden är att det ibland förekommer att patienter som bör tas omhand av den kommunala omsorgen blir kvar på sjukhus, något som med denna modell innebär att kommunerna efter en viss tid får betala ersättning.

Regionstyrelsen fastställde 2019 års anslagsramar

Vid sitt möte i förra veckan beslutade regionfullmäktige att anslå drygt 644,8 miljoner kronor till regionstyrelsens övergripande verksamhet för år 2019. Nu fördelade regionstyrelsen denna summa vid sitt sammanträde.

Av beslutet framgår att regionkontoret anslås drygt 430,1 miljoner kronor (här finns bland annat löner och hyra), medan de specialdestinerade statsbidragen utgör drygt 148,7 miljoner kronor (pengar som regionstyrelsen fördelar vidare till de områden staten har bestämt att de ska gå till). Förtroendemannaorganisationen får drygt 48,7 miljoner kronor, det regionala utvecklingsanslaget är drygt 38 miljoner kronor. Drygt 100 miljoner kronor utgörs av så kallade centrala avgifter, här finns kostnader för sådant som bidrag till föreningar, försäkringar och avgift till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Därutöver fördelas 8,5 miljoner kronor till vårdnära service och neuropsykiatriska funktionshinder.

Finansförvaltningen som sköter finansverksamheten antas göra ett plusresultat om drygt 130,7 miljoner kronor.

Budgetmedel för bland annat politiker fördelade

Regionstyrelsen fördelade också pengar inom förtroendemannaorganisationen. Ungefär 33,5 miljoner kronor fördelades till centrala förtroendemannakostnader (utöver detta har även regionrevisorer, politiska partier och ungdomsförbund tilldelats pengar).

18,8 miljoner kronor är budgeten för regionråd, politiska sekreterare och assistenter. Regionfullmäktige inklusive presidiet (ordförande och vice ordförande) tilldelades 3,3 miljoner kronor, medan regionstyrelsen tilldelades 1,3 miljoner kronor. De särskilda bidragen till partigrupperna fördelas utifrån partiets storlek, mest får Socialdemokraterna (744 000 kronor) och minst får Miljöpartiet (149 000 kronor).

Konsulter för kompetensutveckling upphandlas

Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte att initiera en upphandling av konsulter, inom det som kallas för grupp- och individutveckling samt utvärdering. Det innebär konsulter som jobbar med att stärka och utveckla Region Uppsalas chefer och medarbetare, denna förmåga till kompetensutveckling har Region Uppsala inte interna resurser för.

Anledningen till att konsulterna upphandlas är att nuvarande avtal löper ut den 31 maj 2019. Avtalstiden inklusive förlängningsperioder är på totalt fyra år. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till cirka 30 miljoner kronor under avtalstiden.

Riksda´´n 18 december

Nog behöver vi en fredsminister. Motargumentet brukar vara att vi har ett försvarsdepartement. Hur  mycket finns här om fredsinsatser. Ingenting. Bedrövligt
	Riksdagsbeslut 18 december • Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) • Ja till förslag om nya staber inom försvaret (FöU3) • Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen rättas (KU17) • Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) • Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)
	Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)  Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om. • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.
	Ja till förslag om nya staber inom försvaret (FöU3)  Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.
	Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen rättas (KU17)  Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.
	Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)  Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
	Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)  9,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Bland annat går 1,1 miljarder till åtgärder för havs- och vattenmiljön, 575 miljoner kronor till Naturvårdsverket och 678 miljoner kronor till skydd av värdefull natur. 50 miljoner kronor går till ett nytt anslag som ska användas för att bygga ut laddningsinfrastrukturen längs vägarna. Målet är bland annat att se till att laddningsstationerna kan användas av fler fordon än enbart batteridrivna. Riksdagens beslut för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas baseras på Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetalternativ. I vissa andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Bland annat handlar det om en investeringsplan för fastigheter som ska fungera som riktlinjer för Naturvårdsverkets investeringar under 2019-2021. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen