Nu får det vara nog, säger Språkpolisen

 Nu får det vara nog. Det nya uttalet av bokstaven ö har förstört vårt språk. Förefaller vara så att i radio- och TV-medierna direktiv utgått om att tillämpa brölandet.

Språkpolisen vädjar om återgång till det tidigare uttalet.

Centern liberal kraft, men socialliberal?

 Annie Lööf vill inte kroka arm med Stefan Löfvén i valet 2022. Varför skulle hon det. Varje parti ska väl uppträda självständigt för att väljarna ska få klart för sig skillnaderna mellan partierna. Vad som sker efter valet är en annan fråga.

Annie Lööf vill att Centern ska samverka i mitten, vilket tycks betyda alla partier utom V och SD. Hur kan hon inkludera KD i mitten, då skillnaderna mellan SD och KD är små. Men OK, liberal kraft talar hon om, inte socialliberal. En profilerad socialliberal har väldigt lite gemensamt med SD, KD, M och V. Kommer Liberalerna att tydliggöra detta?

Språkpolisen: brott begås av även dem vi minst anar

 I dag läser jag:

"...och kommer även att förändra framtiden." Här tror Språkpolisen att skribenten tagit intryck av det utbredda brottet felaktig ordföljd. Avsikten tros ha varit att tala om att: ...och kommer att förändra även framtiden, inte kommer att även förändra.

Ett annat brott, som vi ser en ökning av är följande ett exempel på: "Före 1900-talet var till exempel garderober ovanligt,..." Garderober är pluralis varför ovanligt ska vara ovanliga

Följande betraktar Språkpolisen inte längre som ett brott, då ingen har något emot det och det är allmänt accepterat. Jag vill dock att man böejar beivra. "Allt i samhället kommer inte att förändras eller förnyas..." Man menar ju inte att allt kommer att vara oförändrat, men står ju så. Bättre: Inte allt i samhället kommer att...

Fusket måste få konsekvenser

 Kommunen överväger att häva avtalet med Trendtaxi. Överväger? Transportstyrelsen har dragit in taxitillståndet. Företaget har trixat med taxametern. Bör det inte vara en självklarhet att bryta med företaget?

Fusket med kommunens medel kräver ännu mer kraftfulla åtgärder. Det här är bara ett fall

SPF positivt till Äldreomsorgslag. Men kommer den att betyda någonting?

 Stärk äldreomsorgen genom lagstiftning

Nyligen beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska ta fram en äldreomsorgslag och redovisa sitt förslag senast den 30 juni 2022.
– Det är glädjande att regeringen i dag tillsatt en utredning om att i lag definiera äldreomsorgens uppdrag, kvalitet och innehåll. Detta bör främst ske i en förstärkt och utbyggd socialtjänstlag, kommenterade förbundsordförande Eva Eriksson.

Tyvärr finns anledning att vara skeptisk. Kommer lagen att förändra verkligheten? Troligen inte. Det finns flera exempel på att en lag inte betyder särskilt mycket. Skollagen innehåller flera måsten, som inte genomförs. Hälso- och sjukvårdslagen är tvingande i fråga om att sjukvården ska vara jämlik och likväl är den ojämlik över landet. 

Men en lag måste ju efterlevas. När en stöld begås görs mycket för att finna förövaren och ställa den till svars.  Men brott mot ovan nämnda lagar leder inte till sanktioner.

På vissa områden är staten helt oförmögen att sköta sin uppgift. På skol- och sjukvårdsområdena är detta tydligast. Statens inblandning i dessa sektorer måste därför begränsas. 

Handbok för politiker

 Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten

Boken ger vägledning för politiskt förtroendevalda i strävan att

renodla och tydliggöra politikerrollen. Boken är ett hjälpmedel

för den enskilde politikern och ett studiematerial i politikerutbildning

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.

I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som i partiorganisation. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av1960- talet är han Uppsalabo.”

Förlag: Books on demand                        Bok 93 kr exkl. frakt

Utgivningsdatum: 200831                        e-bok 39 kr

Beställs: bod.se 

eller harald.nordlund@gmail.com            81 kr

Läs ledaren

 Läs dagens ledare i UNT. Mycket tänkvärd. Den handlar om de hot demokratin nu är utsatt för. Coronakrisen har påskyndat och gjort oss lite immuna mot delvis antidemokratiska metoder, som blivit en följd av krisen. Vi måste se upp. Vi kan vara klara över att det finns på nära håll krafter, som är beredda att utnyttja situationen. Tror  ni att SD och KD hör dit?

Språkpolisen ryser

 Denna vecka har Ring P1 en programledare, som  uttalar ö som om det kom från ett brölande djur. 

Kalla kårar längs ryggen på Språkpolisen

 Det nya ö-ljudet. Lyssna på dagens programledare i RingP1. Förfärligt

Ordföljd, som kan skapa problem, hävdar Språkpolisen

 "Han har bara spelat fotboll i två år" Detta otyg med felaktig ordföljd kan skapa besvärande missförstånd. Här står att han har inte gjort någonting annat under två års tid än spelat fotboll. Vad man vill ha sagt är att han har spelat fotboll i bara två år.

Kärleken förblindar ledarsidan

 Det är med stor besvikelse, men utan att bli överraskad, som jag läser ledaren i dagens UNT. Tidningen är så uppslukad av kärleken till NATO att artiklar om fredsskapande åtgärder inte får plats och att ett resonemang om alternativet till provokation och vapenskrammel aldrig får plats på ledarsidan.

"Sverige är landet som aldrig varit neutralt, som kommit närmare och närmare alliansen men utan att ta steget in" Tänk om man ändå hade kostat på sig ett konstaterande att svensk alliansfrihet tjänat landet väl.

Trist att UNT, som är en bra tidning, med, på ledarplats, en socialliberal inställning till flera samhällsfrågor, är så förblindad av sin kärlek till NATO. Trist också att på debattsidan inte NATO-kritiska artiklar platsar

Uttröttad språkpolis

 De flesta intervjuerna i TV är tröttsamma att lyssna på, på grund av ordet liksom två gånger i varje mening. Och så detta med att allt färre känner till hur man använder orden var och vart. För att inte tala om de fula nya ä- och ö-ljuden. Språkpolisen känner sig uttröttad

Obegripligt ointresse

 Det är omöjligt att få artiklar, som handlar om fredsfrågor publicerade i dagstidningarna. Men skriver du om ökade resurser till militära insatser då går det lättare. Påstående, som är svårt att vederlägga. Nu har jag emellertid varit med att underteckna, tillsammans med andra, flera artiklar och försök har gjorts med ett flertal tidningar till publicering. Nobben. Tillfälligheter? Tillåt mig tvivla.

Fredsfrågorna ointresssanta för media, trots den ofred, som råder i världen. För mig obegripligt

Riksda´n 16 december

 

	16 december 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 december • 105,7 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv samt flera lagändringar (AU2) • Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU5) • 16,2 miljarder till miljö och naturvård (MJU1) • 15,4 miljarder till näringsliv (NU1) • 98 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) • 92 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) • 28,3 miljarder till studiestöd (UbU2)
	105,7 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv samt flera lagändringar (AU2)  Cirka 105,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, cirka 52,9 miljarder, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,5 miljarder går till lönebidrag och samhall med mera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Samtidigt sa riksdagen nej till 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det innebär bland annat att tillfälliga lagändringar med anledning av covid-19 förlängs till och med den 1 januari 2023. Vidare sa riksdagen ja till en lagändring som innebär att intyg ska utfärdas för möjlighet att söka arbete i Storbritannien och Nordirland med bibehållen ersättning. Bakgrunden är Storbritanniens och Nordirlands utträde ur EU. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ, vilket betyder att förslaget har väckts i arbetsmarknadsutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.
	Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU5)  Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar till exempel om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
	16,2 miljarder till miljö och naturvård (MJU1)  Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö. Andra förslag som riksdagen sa ja till är att • godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021–2023 • tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året • ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.
	15,4 miljarder till näringsliv (NU1)  Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner. Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	98 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning är en del av steg två i beslutsprocessen.
	92 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1)  Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.
	28,3 miljarder till studiestöd (UbU2)  Cirka 28,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Mest pengar, cirka 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,3 miljarder kronor går till studiehjälp. Riksdagen sa också ja till en ändring i studiestödslagen som innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan besluta om att ett högre belopp än normalt i extra lån för den som arbetat tidigare får lämnas, så kallat tilläggslån. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen

Viktig artikel

 

”Nytt förslag hotar tillgång till stränder”

Strandnära bebyggelse vid Mälaren. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I dag presenteras en statlig utredning som föreslår en historisk försvagning av strandskyddet i Sverige. Går förslaget igenom blir många stränder bebyggda och oåtkomliga för allmänheten, samtidigt som växt- och djurlivet drabbas hårt, skriver företrädare för flera organisationer.

Uppdaterad 2020-12-14

Publicerad 2020-12-14

Dela artikeln:

”Nytt förslag hotar tillgång till stränder”

DEBATT | STRANDSKYDD

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att kunna njuta av bad, fiske, båtliv och promenader längs vackra stränder runt om i vårt land känns för många som en självklarhet. Detta har vi vårt starka strandskydd att tacka för. Strandskyddet infördes på 1950-talet och syftar till att ge alla människor i Sverige, oavsett plånbok, tillgång till stränder. Det ska även skydda strändernas växt- och djurliv. Strandskyddsutredningen som överlämnas till regeringen i dag riskerar att allvarligt försämra allmänhetens tillgång till stränder och skyddet för strändernas ekosystem.

Strandskyddsutredningen tillsattes sommaren 2019 som en del av januariöverenskommelsen. Uppdraget var att ge förslag på hur strandskyddet kan göras om, bland annat i syfte att göra det enklare att bygga strandnära på landsbygden. Samtidigt skulle utredaren se över möjligheten att stärka skyddet i starkt exploaterade områden. Men det förslag som utredningen nu lägger fram innebär stora nedmonteringar av strandskyddet, samtidigt som det saknas konkreta förslag på hur de återstående obebyggda stränderna i regioner där exploateringstrycket är högt ska kunna skyddas bättre.

Annons

Annons

Antalet dispenser från strandskyddet ökar ständigt och ligger idag runt 7000–8000 per år. Under 2018 exploaterades ytterligare 25 mil av den svenska kusten. Med den utveckling som utredningen förespråkar riskerar vi att förstöra framtida generationers rätt till goda, tätortsnära friluftsupplevelser och att kraftigt försämra förutsättningarna för den biologiska mångfalden i landet.

Det här riskerar utredningen att leda till:

• Strandskyddet försvinner i landsbygdsområden.
  Utredningen föreslår att länsstyrelsen, på initiativ av en eller flera kommuner, ska kunna avsätta stora områden som ”landsbygdsområden” där strandskyddet helt eller delvis upphävs. Vi har ingen invändning mot att det ska bli enklare att bygga i glesbygd – men det måste ske på platser där det finns gott om stränder och där skyddsvärda naturmiljöer inte riskerar att skadas. Vi menar att kriterierna för vad som anses vara ”landsbygd” inte är tillräckligt tydliga. Vi är även kritiska till att utredningen inte har analyserat de långsiktiga konsekvenserna av att försvaga strandskyddet så kraftigt.
• Byggande och exploatering ökar i kust- och skärgårdsområden.
  Sveriges kust- och skärgård hör till landets mest exploaterade områden. De hör dessutom till de från strandskyddssynpunkt mest värdefulla stränderna. Utredningen föreslår att det till skillnad från idag ska gå att lätta på strandskyddet även längs kusterna, i skärgårdarna och vid de stora sjöarna. Vi är kritiska till detta och befarar att det kommer att leda till att exploateringen av kusterna fortsätter öka.
• Växt- och djurliv drabbas hårt när strandskyddet upphävs vid små sjöar och vattendrag.
  Utredningen föreslår att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag tas bort. Det skulle minska skyddet för djur och växter i Sverige med tiotusentals kvadratkilometer – och detta i en tid när såväl EU som FN ställer krav på världens länder att tvärtom öka den skyddade arealen för att stoppa artdöden. Förslagen innebär också att det kommer att bli betydligt svårare att nå Sveriges miljö- och friluftsmål.

Annons

Annons

Tack vare det generella strandskyddet står Sverige i dag bättre rustat än många andra länder för att möta klimatförändringarna. Orörda stränder med naturlig vegetation fungerar som buffertzoner, som dämpar häftiga vattenflöden och mildrar effekten av översvämningar. Grunda vikar med undervattensängar kan till och med motverka klimatförändringar genom att de fungerar som viktiga kolsänkor – så länge de inte muddras bort för att ge plats åt bryggor och marinor.

Våra organisationer har tillsammans över två miljoner frilufts- och naturintresserade medlemmar. Samtidigt vet vi att vi talar för betydligt fler människor i hela landet, som vill kunna röra sig fritt i, på och längs våra gemensamma vatten. Vi är mycket oroade över utredningens långtgående förslag på hur strandskyddet ska försvagas och bedömer att de negativa konsekvenserna för växt- och djurliv och allas vår allemansrättsliga tillgång till stränder blir stora om förslagen blir verklighet.

I dag då fler än någonsin väljer att ge sig ut i naturen – för att motionera, söka kraft och rekreation och umgås med familj och vänner på ett corona-säkert sätt – blir det extra tydligt hur beroende vi är av orörd och lättillgänglig natur. Vår gemensamma rätt att gå, springa, bada, fiska, åka skridskor eller bara vara i närheten av orörda stränder är viktigare än någonsin.

Vi är kritiska till att utredningen inte lever upp till sitt uppdrag och presenterar förslag på hur strandskyddet kan stärkas i exploaterade områden. De biologiska och allemansrättsliga konsekvenserna av förslagen behandlas summariskt och utredningen tar inte hänsyn till de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden och Sveriges möjlighet att leva upp till miljö- och friluftsmålen. Vi uppmanar regeringen:

Annons

Annons

• Att inte genomföra något av utredningens förslag innan det i enlighet med direktivet har utretts vilka långsiktiga behov som finns av ett förstärkt strandskydd.
• Att allmänhetens intresse av att kunna uppleva orörda stränder ska väga tungt vid strandskyddsbeslut, särskilt i tätort och tätortsnära områden.
• Att en proposition utformas så att lättnader i strandskyddet begränsas till glesbygd och inte tillåts omfatta kust- och skärgårdsområden, vissa större sjöar och inte heller områden i närheten av tätorter.
• Att det generella strandskyddet vid små sjöar och vattendrag inte upphävs