Detta parti ställer upp i årets riksdagsval

 

Hjälp med att skriva

 

Jobbigt att formulera?

Maila mig och tala om vad du vill skriva om.

Jag ger dig ett pris och ungefärlig tidpunkt för att utforma en text, till exempel, insändare eller debattartikel. Är du inte nöjd med texten, ingen kostnad.

                                 harald.nordlund@gmail.com

´Riksda´n 26 januari

Är allaförändringar i språket naturliga?

 Språkvetare tycks resonera om språkets förändringar so att alla förändringar är naturliga. Men när förändringar beror på bristande kunskaper, är man då inte fel ute.

Ett exempel på ett mycket vanligt språkfel: "Jag har alltid velat haft en katt" Ska detta ses som en naturlig förändring av språket? Få vet idag att det heter: Jag har alltid velat ha en katt.

Riksda´n 19 februari

 

19 januari 2022

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 19 januari

Nej till motioner om sjöfylleri (CU4) Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11) Två skrivelser om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Anpassningar till EU-regler om sammanhållningspolitiken ska göras (NU7) Kortare betalningstider för svenska företag (NU13) Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU9) Svensk lag anpassas till EU-regler om klinisk läkemedelsprövning (UbU11)

Nej till motioner om sjöfylleri (CU4) Riksdagen sa nej till åtta förslag i motioner om sjöfylleri från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om att det bör göras en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri och att de tidigare promillegränserna för sjöfylleri i sjölagen bör återinföras. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Nej till motioner om sjöfylleri (CU4)

Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11) Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 – 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin. Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter. Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11)

Två skrivelser om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete. Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Två skrivelser om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Anpassningar till EU-regler om sammanhållningspolitiken ska göras (NU7) Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk, så kallade förordningar, för sammanhållningspolitik som gäller för perioden 2021–2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. EU:s sammanhållningspolitik har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att minska skillnader i regionernas utvecklingsnivå. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal EU-förordningar som gäller för sjuårsperioder och som kompletteras av svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2022.

Anpassningar till EU-regler om sammanhållningspolitiken ska göras (NU7)

Kortare betalningstider för svenska företag (NU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet. Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Kortare betalningstider för svenska företag (NU13)

Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU9) Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022. Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.

Covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta gälla (SoU9)

Svensk lag anpassas till EU-regler om klinisk läkemedelsprövning (UbU11) Regeringen har föreslagit smärre lagändringar i etikprövningslagen. Den ena ändringen ska ge regeringen ett förnyat bemyndigande att besluta om bestämmelser som behövs för att svensk lag ska följa EU:s uppdaterade förordningar om kliniska läkemedelsprövningar. Den andra ändringen innebär en språklig uppdatering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen om ett förnyat bemyndigande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Lagen behöver börja gälla senast den 31 januari 2022 för att inte strida mot EU:s förordning. Den andra lagändringen börjar gälla den 26 maj 2022

Artikel i Norrbottens-Kuriren

Säkerhetspolitiken mer än bara vapen och NATO

(Vår rubrik: "Säkerhet inte bara en militär fråga)

Denna artikel vill åstadkomma en medvetenhet om vad säkerhetspolitiken innefattar mer än militär säkerhet och vi förstår att Sveriges agerande kan upplevas provokativt av Ryssland. Vi vill åskådliggöra andra sätt att agera på.

Vi tar avstånd från Rysslands allt mer aggressiva attityd mot, främst, Ukraina, men även mot andra stater från före detta Sovjetunionen. Den rätt man från rysk sida anser sig ha att lägga sig i andra länders egna angelägenheter strider mot internationell rätt.

Som en följd av detta avskyvärda ryska uppträdande sägs allt oftare och allt mer högljutt att Sverige av säkerhetspolitiska skäl måste närma sig NATO.

Vems säkerhet är det man syftar på? I debatten förefaller säkerhet handla om militär säkerhet. Inget av de NATO-kramande partierna tycks vilja kännas vid vad partierna varit överens om i fråga om målen för Sveriges säkerhetspolitik. Man har varit överens om att säkerhetspolitiken ska syfta till att värna medborgarnas liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet, värna vår förmåga att upprätthålla de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Vid utformningen av dessa mål har man varit överens om att politiken måste tillgodose krav på mänsklig säkerhet, alltså inte enbart en militär sådan.

I den svenska säkerhetspolitiska debatten är det den militära säkerheten det handlar om. Mer vapen och anslutning till NATO, lyder receptet från visst håll. Inget parti talar om den del av säkerhetspolitiken, som syftar till att motverka och minska spänningar ock förhindra att krigshandlingar uppstår. Inte heller diskuteras huruvida militära säkerhetsåtgärder kan tänkas motverka mänsklig säkerhet.

Det ryska uppträdandet bottnar, inte minst, i rädsla för NATO:s utvidgning till en eller flera av dessa länder. Det handlar alltså om en provokation, som dessa länder utövar mot Ryssland, sedd med ryska ögon eller åtminstone Putinögon. Putin ser inte en Ukrainsk anslutning till NATO som enbart en del i Ukrainas försvarspolitik utan som, främst, ett hot mot Ryssland. Vad talar för att en svensk och finsk NATO-anslutning inte ses på samma sätt. Knappast någonting. Att vissa partier i Sverige vill att Sverige ska delta i denna provokation är för oss svårt att förstå och särskilt i det spända läge, som nu råder. Vi frågar oss om provokation kan väsentligt öka risken för krig.

De flesta svenskar vill att Sverige ska ha ett försvar. Detta får emellertid inte ses som liktydigt med tilltron till vapen och medlemskap i kärnvapenorganisation som medel för bevarande av friheten. Varför belyses, i den politiska debatten, inte denna, enligt vår mening, självklara och viktiga skillnad?

Få torde förneka att svensk alliansfrihet tjänat Sverige väl och kan ses som en förklaring till över 200 år utan krig. Nu står vägvalet mellan de signaler ett medlemskap i NATO sänder och och alliansfriheten. Avskräcker ett svenskt NATO-medlemskap Ryssland eller ökar det hotet mot Sverige? Svaret ligger i skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Den senare består av, förutom försvarspolitik, även diplomati, samhällskontakter och personutbyte och bistånd och handel. Ingen liten skillnad.

Det finns säkerhetsexperter, som hävdar att ett svenskt NATO-medlemskap knappast ökar den avskräckande effekten, men skulle innebära djup politisk konflikt med Ryssland. Till detta kommer att Sverige skulle förlora sitt förtroende i arbetet för internationellt kärnvapenförbud och att Sverige godtar NATO:s kärnvapenpolitik.

I stället för att öka spänningen bör Sverige prioritera avspänning. Sverige bör med en rad åtgärder visa att man vill arbeta fredsskapande. Arbeta med diplomati, bistånd och handel, satsa på organisationer som OSSE och FN och underteckna FN:s resolution om förbud mot kärnvapen. Men denna väg tycks för flera av partierna vara oframkomlig, man har inte tänkt tanken att vägen finns, och ännu värre man ser inte vart vägarna leder

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)

Uppsala

Ann-Marie Wäppling

f.d. socialarbetare

Luleå

Ska det vara så svårt

 

För gång- och cykelvägar i kommunen finns normer när det gäller om banan skall vara en gemensam bana eller en uppdelad, markerad med en linje. Men, vem känner till dessa normer? En på hundra. Bredd 2,90 gemensam. bredd 3,0 uppdelad. Detta innebär att trafikanter ska byta sida under sin färd.

Följden har blivit att få bryr sig eller att man inte vet vad som gäller.

Gemensam gång- och cykelbana: På skylten inget streck mellan cykeln och fotgängaren. Gå på vänster sida, cykla på höger

Uppdelad: På skylten ett streck mellan cykeln och fotgängaren. Gå på högra sidan av gångbanan. Cykla på högra sidan av cykelbanan

Ska det vara så svårt för kommunen att få ut denna information

Skrota friskolesystemet

 Det måste vara kommunens beslut att köpa skolversamhet av extern utförare. Statens roll är att styra nationellt. Riksdagen kan i lag förbjuda eller den kan lämna  helt öppet för kommunerna eller, till exempel, förbjua köp av religiösa skolor. Nuvarande  friskolesystem bör skrotas omgående

Jo, typ, liksom

 Bör en journalist, som inte vet vad var och vart betyder, få kalla sig journalist?

Men inte bara journalister. 

Jo, jag vet. Språket förändras ständigt, men när det sker genom att en kändis, till exempel, uttalar ö som om man har ont i magen, och får nästan alla att bräka. Bräkandet tar sig uttryck även i det all vanligare ordet mä. Har ni hört hur man på P4 Uppland nnonserar en låt? Här kommer Waterloo mä ABBA. Har ni hört uttalet av ordet löv? Eller namnet Lööf? Dags nu för Annie att reagera. 

Eller ska det liksom vara så här att liksom alla liksom bara skapar ett eget språk liksom? Jo, typ

Om hastighetsövervakning - igen

  

Uppsala kommun beslutar om högsta tillåtna hastighet i trafiken. När man begränsade hastigheten till 40 km/tim visste man att Polisen anser sig inte kunna bevaka efterlevnaden.

Eftersom verkliga hastigheten, som en följd av utebliven kontroll, ofta klart överstiger den tillåtna gör man på många ställen bulor i vägbanan.

Detta kan tolkas på bara ett sätt: ingen bryr sig om att ni kör för fort. Skyltarna har vi för att låtsas inför er medborgare att vi bryr oss. Med bulorna vill vi visa handlingskraft. Att synsättet undergräver tilltron till rättssystemet bryr vi oss inte om

Inte naturlig förändring av språket

  Bör en journalist, som inte vet vad var och vart betyder, få kalla sig journalist?

Men inte bara journalister. Jo, jag vet språket förändras ständigt, men när det sker genom att en kändis. till exempel uttalar ö som om man har ont i magen, och inom kort är eländet på persons läppar