Vårdplatsbrist

Socialstyrelsen - till startsidan Lättläst Teckenspråk English Other languages Kunskapsstöd och regler Statistik och data Ansök och anmäl Sök Start Om Socialstyrelsen Pressrum Pressmeddelanden och nyheter Antalet vårdplatser i Sverige minskar – Socialstyrelsen: "Mer arbete behövs" Antalet vårdplatser i Sverige minskar – Socialstyrelsen: "Mer arbete behövs" Publicerad: 2025-06-13 kl. 06:05 Dela Arbetet med att få till fler vårdplatser går åt fel håll. Enligt Socialstyrelsens nya rapport saknas 1 864 vårdplatser i landet och jämfört med förra året har antalet platser minskat med 40. – Även med vissa förbättringar ser vi fortfarande ett gap mellan behov och kapacitet. Det behövs mer arbete hos regionerna så att alla, oavsett var man bor, garanteras en god vård i rätt tid, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson. Vårdplatsbrist leder till längre väntetider, ökad risk för vårdskador och en dålig arbetsmiljö för personalen. Socialstyrelsen slår nu fast att utvecklingen för att minska vårdplatsbristen behöver prioriteras ännu tydligare och att insatserna hittills inte räcker för att uppnå balans. Förra året saknades drygt 2 230 vårdplatser. När Socialstyrelsen nu för tredje året i rad tar fram ett nationellt riktvärde visar det att det på kort sikt behövs ytterligare drygt 1 860 vårdplatser. Det är visserligen en minskning från året innan, men det beror på att behovet minskat – inte att vårdplatserna blivit fler. – Det är bra att regionerna arbetar med att minska behovet av slutenvård på sjukhus som till exempel att skriva ut färdigbehandlade patienter snabbare eller vårda fler patienter i hemmet. Det bidrar till att öka vårdkapaciteten på sjukhusen. Tyvärr ökar inte antalet vårdplatser vilket behövs för att nå balans 2026 och vilket vi räknade med förra året. Istället ser vi att det totala antalet vårdplatser i hela landet minskat med 40 platser sedan året innan, säger Björn Eriksson. Frågan är kopplad till vår beredskap Socialstyrelsen betonar också att vårdplatsfrågan inte bara är viktig för dagens patienter – utan också ur ett beredskapsperspektiv. – Sveriges vårdresurser måste kunna hantera även kriser och masskadehändelser, inte minst i ett Nato-perspektiv. För att säkra sjukvårdens och omsorgens långsiktiga beredskap och robusthet är det avgörande att vi har högre vårdkapacitet och kommer till rätta med vårdplatsbristen och kompetensförsörjningen. Det finns inga genvägar – kapaciteten måste upp, säger Björn Eriksson. Socialstyrelsen konstaterar i sin uppdaterade analys att med nuvarande takt kommer vårdplatserna inte att nå balans förrän tidigast 2033. – Vi kommer att få skjuta upp det tidigare målet ett år från 2026 till 2027, där balans skulle kunna uppnås med målinriktade insatser. Vi är medvetna om att även det är en tuff tidsplan, men arbetet behöver accelerera och när vi nu tittat närmare på riktvärdena för varje region ser vi att arbetet behöver prioriteras, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Socialstyrelsen. Han framhåller att en viktig pusselbit är att intensifiera arbetet med de 160 insatser som Socialstyrelsen tog fram förra året för att minska vårdplatsbristen. Få regioner når målen Idag når endast tre regioner - Kalmar, Gotland och Jönköping - en tillräcklig vårdplatskapacitet enligt årets riktvärden. Flera regioner visar till och med på minskad kapacitet jämfört med tidigare år. Samtidigt har några regioner, som exempelvis Stockholm och Norrbotten, ökat antalet vårdplatser, men inte tillräckligt för att täcka behoven. – Det handlar inte bara om resurser. Det handlar om att prioritera rätt, organisera vården bättre och göra nödvändiga förändringar. Stöd och verktyg måste nu användas fokuserat för att öka antalet vårdplatser, säger Björn Eriksson. Socialstyrelsen ser även över hur de statliga bidragen följs upp, vilket innebär att statsbidragen kommer att kopplas tydligare till faktiska resultat. Kartan visar regionala skillnader när det gäller bristen på vårdplatser (exklusive IVA-platser) Regionala skillnader i vårdplatskapacitet Regionala skillnader i vårdplatskapacitet Viktig prioritering framåt Regionerna behöver nu använda de nya riktvärdena som ett konkret stöd i planeringen framåt och för att bibehålla högt fokus i frågan. För att underlätta i det praktiska användandet planerar Socialstyrelsen att ta fram ett månadsriktvärde som bättre speglar säsongsvariationerna. – Regionerna behöver nu bryta ner riktvärdena till sjukhus- och verksamhetsnivå. Sverige har en sjukvård och omsorg som vi ska vara stolta över och att komma till rätta med vårdplatsbristen måste bli ett av de högst prioriterade områdena. Socialstyrelsens medarbetare kommer givetvis vara på plats och fortsätta stötta regionerna på alla tänkbara sätt. Jag och min ledning kommer besöka alla 21 regioner för att på högsta nivå följa arbetet. Mötena kommer att fokusera på hur vi tillsammans kan öka takten och snabbt förbättra situationen, säger Björn Eriksson. Faktablock: Vårdplatsbristen i Sverige 2024 Nästan 1 900 platser saknas Sverige saknar i genomsnitt 1 864 somatiska vårdplatser per dag för att möta dagens behov – motsvarande en brist på 12 %. Utvecklingen går för långsamt Om inget förändras nås balans först år 2033. Med ökade insatser kan målet nås redan 2027, enligt Socialstyrelsens nya bedömning. Stora regionala skillnader Tre regioner når riktvärdet för antalet vårdplatser – medan de tre största regionerna står för 60 % av den totala vårdplatsbristen. Brist även inom intensivvård Sverige saknar 44 intensivvårdsplatser per dag, motsvarande en brist på 10 %. Två regioner står för nästan två tredjedelar av underskottet. Minskad vårdplatsbrist – trots färre platser Behovet av sluten vård har minskat, vilket lett till att bristen sjunkit med 364 platser jämfört med 2023, trots att det faktiska antalet disponibla vårdplatser också minskat. Varför behövs riktvärden? Syftet med riktvärdena för vårdplatser är att skatta behovet av disponibla vårdplatser i den slutna vården i varje region. Behovsskattningen ska bidra till såväl regeringens som regionernas underlag för att rikta insatser avsedda att skapa balans mellan behovet av och tillgången till vårdplatser i den somatiska slutna vården och intensivvården. Riktvärdena skattar dels det omedelbara behovet av disponibla vårdplatser, dels ett behov som skulle kunna uppnås på medellång sikt (definierat som fem år) om regionernas arbete med att minska behovet av sluten vård genom att exempelvis korta vårdtider och ställa om till en god och nära vård, får faktisk effekt på behovet av sluten vård.

Köp inte, läs inte

Enda sättet att få bort skräpmedier: sluta köpa och sluta läsa

Stöd för blivande politiker

"15 steg och du är politiker" " Politiker, varför styr ni inte? N håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 11 juni

Logotyp: Sveriges riksdag 11 juni 2025 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 11 juni Ja till regeringens vårändringsbudget för 2025 (FiU21) Årsredovisning för staten 2024 (FiU30) Skrivelse om Säkerhetspolisens verksamhet har behandlats (JuU32) En ensam domare kan döma i upphandlingsmål som rör premiepensionens fonder (JuU34) Skrivelse om spelinspektionens tillsynsarbete har behandlats (KrU10) Riksrevisionens årsredovisning för 2024 (KU17) Kommittéernas verksamhet under 2024 (KU18) Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2024 (KU29) Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16) Redogörelse om Europarådets parlamentariska församling har behandlats (UU12) Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16) Ja till regeringens vårändringsbudget för 2025 (FiU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2025. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 7,2 miljarder. De största utgiftsökningarna avser industriklivet med 2,2 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning med 1,2 miljarder kronor samt bidrag till arbets­löshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,0 miljarder kronor. Förslaget innehåller också ökningar på 30,2 miljarder kronor av beställningsbemyndiganden för 2025. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag. De största ökningarna handlar om anskaffning av materiel och anläggningar med 25 miljarder kronor, klimatinvesteringar med 1,9 miljarder kronor och civilt försvar inom hälso- och sjukvård med 1,0 miljarder kronor. Årsredovisning för staten 2024 (FiU30) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2024 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2024.­­ Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen. I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om Säkerhetspolisens verksamhet har behandlats (JuU32) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisens verksamhet. Riksrevisionens bedömer bland annat att det finns flera brister i hur effektiv Säkerhetspolisens verksamhet är. I syfte att stärka effektiviteten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utövar en mer aktiv styrning av Säkerhetspolisen genom att efterfråga mer information om hur verksamheten fortlöper. Regeringen håller inte med om bedömningen av styrningen av Säkerhetspolisen utan anser att verksamheten följs noga. Enligt regeringen har det försämrade säkerhetsläget dessutom inneburit att informationsflödet mellan myndigheten och regeringen ökat betydligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. En ensam domare kan döma i upphandlingsmål som rör premiepensionens fonder (JuU34) Det ska i regel räcka att rätten består av en juristdomare när förvaltningsdomstolen överprövar mål om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som innebär att rättens sammansättning blir densamma vid dessa mål som vid andra upphandlingsmål. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2025. Skrivelse om spelinspektionens tillsynsarbete har behandlats (KrU10) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av spelinspektionens tillsynsarbete. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen på spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Exempelvis görs för få inspektioner och när brister har påtalats följs dessa inte upp i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen konstaterar även att spellagens nuvarande tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förstärka spelinspektionens förutsättningar för tillsynsarbetet. En annan åtgärd är att en sakkunnig har fått i uppdrag att stödja Finansdepartementet i att ta fram ett förslag på hur spellagens tillämpningsområde bör utformas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens årsredovisning för 2024 (KU17) Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2024. Den externa revisorn bedömer att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen 2024 utnyttjade sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar också att Riksrevisionen har satsat på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, samt att Riksrevisionens personalomsättning sänktes under 2024. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kommittéernas verksamhet under 2024 (KU18) Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut. Under 2024 tillsattes 65 kommittéer, vilket är 26 färre än under 2023. Under 2024 avslutades 84 kommittéer, vilket är åtta fler än året innan. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2024 nästan 600 miljoner kronor. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Riksdagen sa också nej till 11 förslag som handlar om lagstiftningsprocessen från de allmänna motionstiderna 2023 och 2024. Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2024 (KU29) Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2024. Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats. Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna. De nämnder som redovisat sin verksamhet är: Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner Partibidragsnämnden Riksdagens ansvarsnämnd Riksdagens arvodesnämnd Statsrådsarvodesnämnden Valprövningsnämnden Riksdagens överklagandenämnd Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16) Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om hälso- och sjukvårdens organisation som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård och psykisk hälsa. Redogörelse om Europarådets parlamentariska församling har behandlats (UU12) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling för året 2024. Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, i både ord och handling, tvärtemot sina åtaganden enligt Europarådets stadgar. Det finns en stor frustration över medlemsstaternas oförmåga att följa Europadomstolens beslut. Det finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och debattklimatet i församlingen. Under 2024 har den parlamentariska församlingen antagit 56 resolutioner, 23 rekommendationer och två yttranden. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.

Varför sammanträder ni? Ni vidtar ju inte åtgärder

Detta är otroligt. Minus 183 miljoner och inga åtgärder vidtas. Ja, inte bara otroligt. Det är en skandal Tertialrapport januari-april godkänd Regionfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2025. Av rapporten framgår att Region Uppsala prognostiserar ett balanskravsresultat för 2025 på minus 183 miljoner kronor. (M), (L) och (KD) yrkade på att regionfullmäktige skulle uppdra till regionstyrelsen att för styrelsen redovisa sakläget gällande anställningsmöjligheter för ST-läkare, påstått konsultstopp samt styrning och ledning av logistikorganisationen samt att ge uppdraget att vidta fler åtgärder för att realisera beslutade investeringar och öka den strategiska förmågan. (M) och (L) yrkade också på att regionfullmäktige skulle uppdra åt trafik- och samhällsutvecklingsnämnden att redovisa en plan för hur kontrollavgifterna ska nå budget. Yrkandena avslogs. (M), (L) och (KD) reserverade sig mot beslutet.

Riksda´n 10 juni

Riksdagsbeslut 10 juni Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7) Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11) Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18) Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22) Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14) Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9) Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10) Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14) Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19) Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU7) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden. Informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner ska förbättras (AU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov. Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om cirkulär och giftfri ekonomi (MJU18) Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor. Systemet med strukturfondspartnerskap vid fördelning av EU-pengar slopas (NU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort systemet med så kallade strukturfondspartnerskap. Partnerskapen har en regional förankring och deras roll är att prioritera bland projekt som sökt pengar från olika EU-fonder. Systemet med strukturfondspartnerskap har kritiserats, bland annat för att det inte ansetts vara förenligt med EU-rätten, och att det ansetts bidra till oklarheter kring roll- och ansvarsfördelning i förhållande till de förvaltande myndigheter som är knutna till de olika EU-finansierade programmen. Regeringens förslag innebär att en form av regionala partnerskap blir kvar men får en mer strategisk roll, medan de förvaltande myndigheterna fattar beslut om prioriterade projekt och har ett tydligt ansvar för hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut. Lagen om strukturfondspartnerskap slutar gälla den 1 augusti 2025. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp. Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9) Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös. Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser. Skrivelse om verksamheten i EU har behandlats (UU10) Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden. Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning. Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Regeringen bör verka för en nordisk kommission för försvars- och säkerhetspolitik (UU14) Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till riksdagen om detta. Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato har behandlats (UU19) Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024. Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs. Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ebba Busch har missat det

KD gör en stor fråga av "förstatligande" av sjukvården. "Vi vill se ett förstatligande", säger man. Det pinsamma problemet är att KD har missat att staten har i dag ett ansvar för att åstadkomma det man vill med ett "förstatligande". Statens ansvar är tydligt i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Eller är det inte att KD inte känner till detta, utan att man utnyttjar en kunskapslucka hos många. Vad det än är, så är det bedrövligt agerande av KD

Språket

"Det sista halvåret har inte blivit som varken vi eller Patrick förväntat oss,..." Här ska stå vare sig...eller. "...förväntat oss,..." Här ska stå förväntat sig

Inte av omtanke om L

Vi ser nu en alltmer profilerad politik, inte förenlig med socialliberal ideologi, hos Sverigedemokraterna, och mer av klandervärda händelser kopplade till partiet. Så till den grad att jag anser det oförenligt med socialliberal politik att fortsätta ett regeringssamarbete på vilket SD har inflytande. Detta inte av omtanke om, i första hand, partiet utan av omtanke om den socialliberala ideologin

Quiz hos SPF

Har just varit på SPF-möte. En rolig quiz var ämnet för dagen. Fick dock endast 2/3 rätt.

Nog finns pengar.Artikel av Birger Schlaug

Dagens ETC Ledarkolumn Birger Schlaug: Ingen vågar gå mot upprustningsströmmen Publicerad 31 mars 2025 (Uppdaterad 1 april ) Dagens ETC   Inget parti tycks ha vilja – eller mod – att ifrågasätta pengaflöde till militär verksamhet. Tvärtom sägs det vara ett självändamål att ”vi alla är överens”. Vi bör se upp när det offentliga samtalet fållas in i allt snävare flöden. Det här är en ledarkolumn. Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten. Birger Schlaug Det militära försvarsanslaget har fördubblats på några få år och nu tillkommer 300 miljarder kronor ytterligare under en tioårsperiod, har regeringen meddelat. Inget oppositionsparti tycks vara emot. Militären ska få 3,5 procent av BNP, vilket motsvarar ungefär 14 procent av statens utgifter. Grattis, svenska folket, i vart fall ni som har aktier i vapenindustrin. Inte ens bråkdelen av alla dessa miljarder har funnits för förbättring av skolan, eller för att minska vårdköer, skydda naturskogar eller rusta upp järnvägen. Inte heller till värnande av folkbildningen eller bortbyggande av midjan som förhindrar att el kan överföras från norr till söder. Trots detta: inget parti tycks ha vilja – eller mod – att ifrågasätta pengaflöde till militär verksamhet. Tvärtom sägs det vara ett självändamål att ”vi alla är överens”. Trycket, från såväl regering som från de stora medierna och de experter som dessa valt att intervjua, skulle bli enormt på den som ifrågasätter. Anklagelserna skulle hagla.   På just det sättet liknar situationen den som råder i auktoritära länder med obehagliga regimer. Det vill säga sådant vi skulle försvara oss emot. Alla tycks springa i flock, som lämlar. Som om varenda lång tanke vore bannlyst. Som om varenda kritisk fråga vore en säkerhetsrisk. Som om varenda ledande politiker tappat varje uns av sans och måtta. Sverige hotas, vår existentiella framtid står på spel, säger ledande såväl som mindre ledande politiker. Men vänta nu lite. Sant är att Ryssland militärt angripit Ukraina, att Putinregimen begår folkrättsbrott, att kriget är fullständigt vedervärdigt.  Men är Sverige därmed utsatt för ett militärt hot? Argumenten för detta är luddiga – men framförda i sådant stackato att varje antydan till kritisk analys skulle uppfattas som verklighetsfrånvänd.  Därmed finns likhet med hur det var med fallen da Costa och Thomas Quick. Det sprangs i flock, medierna satte skygglappar på sig själva, ansåg varje kritisk fråga vara onödig, obegåvad – rent av skändlig. Nu springs det än en gång. Det sägs de mest häpnadsväckande saker. Det görs de mest häpnadsväckande utspel.  Det började slå slint redan när ledande politiker såg till att skicka två stridsvagnar till Visby efter att Ryssland, i strid med folkrätten, gav sig på Krim. Som om därmed också Gotland plötsligt skulle vara hotat. Trots att Gotland inte har någon rysk flottbas, ingen rysktalande befolkning, ingen historia av att tillhört Ryssland. Ingen ställde undrande frågor. Lite sans och måtta bör ändå råda i svensk debatt. Den ryska regimen må vara för jävlig, men lite sans och måtta bör ändå råda i svensk debatt. Det verkade nästan som om svenska politiker ropade: ”Hallå Putin! Vi då?” Ett av de senaste slappa reportagen i SVT:s Aktuellt gick ut på att fred i Ukraina hotar Sverige, eftersom regimen i Ryssland måste göra något för att sysselsätta de soldater som lyckats överleva kriget. De kan skickas till typ Gotland, meddelade intervjuad expert från det militära komplexet.  Reportern orkade inte ställa den givna frågan: Är det inte troligt att de soldater – såväl ukrainare som ryssar – som överlevt kriget med förstånd, armar och ben i behåll kommer att återgå till sina civila liv som lärare, affärsidkare, sjuksköterskor, ingenjörer, sophämtare, bagare eller begravningsentreprenörer? Frågan borde i alla fall ställas. Dessvärre har jag inte hört en enda kritisk fråga från SVT:s säkerhetspolitiske reporter. Tvärtom fungerar han, liksom så många andra, som någon sorts bollplank till det urval av experter man väljer att intervjua.  Det här är inte bra. Men det förklarar kanske varför ingen ledande politiker vågar ifrågasätta miljardflödet till militären. Det enda tänkandet är fastslaget. Den enda analysen är cementerad. Det är tecken på något djupt obehagligt när hela den partipolitiska paletten tittar på varandra och springer i flock under gemensamma utrop av stundom bisarr karaktär. Vi bör se upp när det offentliga samtalet fållas in i allt snävare flöden.  Borde vi inte ha lärt oss av fallen da Costa och Thomas Quick hur illa det kan gå? Birger Schlaug, Form Birger Schlaug

Ställa krav på partierna

När vi inte längre ser ideologiska skillnader mellan partierna, vad vägleder oss då? Jo, tillfälliga utspel och partiledarnas karisma. Ska vi finna oss i detta? Absolut inte. Nu måste vi ställa krav på partierna. Hur ser ert samhälle ut? Det ni vill se, inte bara nästa år, utan även om tio år

Riksda´n 4 juni

Riksdagsbeslut 4 juni Missbruk av betalningssystem ska motverkas (FiU38) Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20) Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för personer som uteblir från bland annat fängelse (SfU21) Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21) Tillgången till lustgas ska begränsas (SoU28) Nej till motioner om elever och lärare (UbU11) Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21) Missbruk av betalningssystem ska motverkas (FiU38) Regeringen har föreslagit åtgärder som ska motverka att kriminella nätverk missbrukar betalningssystem. Riksdagen sa ja till förslaget. Förslaget innebär att clearingbolag, det vill säga de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att övervaka transaktioner lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten. Förslaget innebär även att Finansinspektionen ska få större möjligheter att pröva lämpligheten hos ombud i Sverige som erbjuder betaltjänster för utländska företag. Betaltjänsteombudens verksamhet kan exempelvis innebära överföring av pengar genom alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet. Transaktioner som görs på detta sätt har en lägre grad av spårbarhet och kan missbrukas av kriminella nätverk. I Sverige finns det cirka 1 200 sådana ombud. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025. Större möjlighet att samla in och lämna ut djurhälsodata (MJU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur. Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025. Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor. Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för personer som uteblir från bland annat fängelse (SfU21) Socialförsäkringsförmåner dras in eller minskas för personer som häktas i sin utevaro och för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler på området. Regelverket gäller de som häktas i sin utevaro och de som inte inställer sig till en frihetsberövande påföljd vid en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2025. Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SkU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri. Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025. Tillgången till lustgas ska begränsas (SoU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas. Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle lustgas inte får säljas till en person under 18 år lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025. Nej till motioner om elever och lärare (UbU11) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov. Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena. Brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in i skollagen (UbU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen. Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer. Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas. Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Klimatoro

Förra veckan kom en nyhet som är fullständigt förödande för regeringens trovärdighet i klimatfrågan. Statistik från SCB visar svart på vitt: utsläppen löper amok nu. 2024 ökade de med chockerande 5,8 procent. Det var bara en sak som var märklig. Det blev ingen nyhet. Vi har alltså en klimatminister som lovat avgå om just detta sker. Och så sker det. Så… var är de kritiska frågorna? Var är rubrikerna? Visst, det blev några notiser. Men flera av de stora medierna missade helt nyheten. Hur är det möjligt? Har medierna tröttnat på klimatfrågan? Är de avtrubbade av allt siffertrixande från klimatministern? Kanske. Men jag tänker också på en annan sak: resurser. I höstas rapporterade vi om en utbredd oro bland journalister på både SR och SVT om att klimatfrågan nu prioriteras ner av Public Service. Nyhetsredaktioner på både SR och SVT har tagit bort rollen som ”Klimatkorrespondent” som fanns hos båda fram till nyligen. Antalet tjänster som bevakar klimatfrågan har skurits ner. Redaktionsledningarna har visserligen lovat att klimatfrågan ska fortsätta bevakas, men Klimatgranskaren har pratat med flera enskilda reportrar som inte tror på det. Tvärtom. ”Det är för mig obegripligt hur SR och SVT kan göra på det här sättet. Flera av de som ska ersätta SR:s klimatkorre har kvar sina övriga arbetsuppgifter, då kan man undra vilken “förstärkning” av klimatbevakningen det egentligen blir”, sa en reporter anonymt till oss. Hjälp Klimatgranskaren att nå fler! För 150 kr kan vi nå 1 500 personer till med våra granskningar. Swisha valfri summa till: 123 300 10 47 Och det verkar som om de oroliga medarbetarna fick rätt. Klimatpolitiken är komplex. Det krävs tid för att sätta sig in i den. Och det krävs chefer på redaktionerna som ger frågan utrymme. När tunga reportrar får ett särskilt ansvar för klimatfrågan höjer det statusen. När man drar in sådana satsningar och i stället pratar om att "alla" ska prioritera frågan, då glöms den lätt bort. Visst finns det positiva exempel. DN har till exempel stått för flera tunga avslöjanden på klimatområdet det senaste året. Branschtidningen Aktuell Hållbarhet likaså. Men de oroande exemplen är fler. När public service nu står inför ännu ett enormt sparpaket kan vi bara hoppas att det inte blir klimatjournalistiken som avlövas ännu mer. Klimatgranskaren startades som ett svar på just den här frustrationen. Frustrationen över att politiker kommer undan så lätt i klimatfrågan, eftersom retoriken, halvsanningarna och de rena lögnerna (oftast inte) synas av medier. Vi hade svårt att leva med det. Vi kommer aldrig kunna göra det jobb som de stora medierna gör. Framför allt har vi inte samma genomslag. Men vi kommer göra allt vi kan. Det kan jag lova. Sven Elander, Klimatgranskaren

Glädjande

Glädjande: SD backar