DAGENS REFLEKTION 30 oktober: Politiskt ointresse för fredsfrågorna

Mina reflektioner går ofta till hur frånvarande fredsfrågorna är i de politiska samtalen

Sverige står inför ett vägval. - Ska Sverige fortsätta att vara alliansfritt, arbeta med diplomati och för avspänning, och, ska Sverige delta i ett arbete med att förbereda för fred? Eller – ska Sverige delta i en pågående upprustning för krig?

Rusta för krig eller förbereda för fred

För att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, menar jag, måste vi ta ställning till vilka signaler vi vill att Sverige ska sända. Vilka signaler ges med Sverige som medlem i NATO, respektive med att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. - NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Men i Ryssland är man medveten om att ett angrepp på Sverige skulle sätta andra krafter i spel. Det skulle i sin tur innebära att ett svenskt inträde i NATO knappast ökar den avskräckande effekten. Däremot att det skulle innebära risk för djup politisk konflikt med Ryssland. Mycket talar för att det skulle öka spänningen. Mycket talar för att Sverige också skulle tappa förtroende i ett arbete för internationellt kärnvapenförbud. Ett medlemskap skulle också kunna uppfattas som att Sverige därigenom godtar NATO:s kärnvapenpolitik och kan knappast vara trovärdigt längre i en kamp för avskaffande av kärnvapen och som främjare av avspänning och nedrustning.

DAGENS REFLEKTION 29 oktober: Politisk styrning

Allt fler börjar tala om behovet av förbättrad politisk styrning på alla nivåer. Jag har länge hävdat att varje förtroendevald måste genomgå en utbildning.
Här en gammal artikel, som passa in i uppvaknandet, där fortfarande många slumrar

Ansvar och lokalt inflytande

EU fungerar inte som det var tänkt; att vara en freds- och miljöorganisation. Staten misslyckas med sin, genom lagstiftningen, styrande uppgift. Staten misslyckas med sitt verksamhetsansvar för till exempel, polisverksamheten. Landstingen och kommunerna lever inte upp till lagkrav på jämlik vård med hög kvalitet respektive jämlik förskola och skola med hög kvalitet. Landstingen styrs inte av dess politiker. Kommunerna delegerar allt mer av beslutanderätt till tjänstemän. Det blir allt längre avstånd mellan våra valda representanter i politiska beslutsförsamlingar och medborgarna.

Det här är vanliga synpunkter både i media och i form av påståenden från medborgare. Men stämmer dessa med politikernas bild? Endast till en del. Subsidiaritetsprincipen gäller ju i EU, säger partirepresentanterna. Freden garanteras bäst genom upprustning. Skapa gemensamt EU – försvar. Den pågående miljöförstöringen och hotet i form av klimatförändringar kan inte stoppas om inte de andra är med och tar sitt ansvar. Statens misslyckande med styrningen är tillkortakommanden, som motiverar förstatligande av daglig drift av vissa verksamheter. Statens misslyckande med att ansvara för daglig drift av, till exempel, polisverksamheten motiverar kommunalisering.

Resonemanget ger inte intryck av logik. Omorganisera, lagstifta och utreda är de vanliga åtgärderna när brister i offentlig verksamhet uppstår. Det förefaller också finnas en tro hos våra beslutsfattare på att själva tillkomsten av en lag förändrar verkligheten.

Europeiska Unionen präglas allt mer av steg tillbaka till ökad nationalism. Den här utvecklingen måste brytas. Många exempel finns på att det är nationalstaterna, som representerar krigskultur. Svenska representanterna i EU – politiken kan och måste gå före i ett arbete för att sprida en ickevåldskultur. Men, då kan man inte samtidigt låta retoriken domineras av uttalanden om att rusta för krig. utan budskapet till övriga medlemmar måste vara: tillsammans förbereder vi för fred och tillsammans skapar vi en hållbar miljö. Så länge EU inte kommit längre än man för närvarande gjort må man lämna andra frågor till medlemmarna. Under en relativt lång tid framöver kan både byråkratin och antalet politiska representanter minskas avsevärt. Man kan också bidraga till en global fredskultur genom att utveckla vänortskontakter, utbytesresor och en kooperativ turism. EU behövs.

På nationell nivå måste gälla att varje beslut om en lag eller förordning måste leda till en tydlig strategi för hur staten ska få genomslag för lagen i fråga. Vad staten behöver utreda är hur den ska klara sin styrande uppgift.

Både verkligheten och statsvetenskaplig forskning visar att den politiska styrningen, av landstingen och regionerna, är nästan obefintlig. I media är det vanligtvis tjänstemän, som uttalar sig, i även frågor av politisk art. Landstingens och regionernas ansvar kan med fördel överföras till kommunerna.

Även på den kommunala nivån finns tecken på ökat avstånd mellan förtroendevalda och medborgarna. Komplexiteten i och mängden av frågor att hantera tvingar de kommunala nämnderna till delegering av beslutanderätt till experter med den följden att medborgarnas valda representanter fjärmas från frågorna. Här finns också en tro på att sociala medier skapar närhet. Facebook- och Twitterinlägg gjorda av politiker läses dock av, främst, andra politiker. Det är genom möten och medborgarnas deltagande i de lokala angelägenheterna på vägen mot beslut som demokratin kan stärkas.

Kommunerna har visat sig vara den del av offentlig sektor, som bäst uppfyller krav på demokrati och effektivitet, trots ibland stora brister även där. Rimligt vore att se kommunerna som den naturliga arenan för all offentlig verksamhet. Inom de sektorer för vilka samverkan mellan flera kommuner är nödvändig bildas samverkansregioner. En samverkansregion för sjukvården torde i få fall få samma geografiska omfattning som en dito för kollektivtrafik.

Det är på kommunal nivå, som framsteg i fråga om utveckling av demokratin kan nås. Det är här, som grunden för en fredskultur ska byggas.

Den nödvändiga förändringen av politikerrollen till att vara målangivaren, uppföljaren, ansvarsutkrävaren och medborgarrepresentanten kommer inte av sig självt. En utbildning för alla förtroendevalda är en nödvändighet.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker (L)

Bedrövlighet nr 2

Ännu en bedrövlighet. Sveriges socialliberala parti tycker att det görs tillräckligt för att avskaffa krigen. Man anser att de ickevåldsmetoder, som finns (om dom nu finns) är tillräckliga. 

Här min motion till landsmötet i frågan
Förslag till landsmötesbeslut: 1. att Liberalerna ska verka för inrättande av ett fredsdepartement Aktuella exempel visar att när internationella ingripanden i konflikter bedöms nödvändiga tillgrips militära insatser. Ickevåldsinsatser prövas sällan. Vapenanvändning som leder till stora mängder människors död är den förhärskande konfliktlösningsmetoden. Skattemedel investeras i militärt kapacitetsbyggande runt om i världen med enorma belopp. Det grundläggande problemet tycks vara att så länge politikerna efterfrågar vapen, i stället för resurser för civil konflikthantering, är det omöjligt att gå från våldskultur till fredskultur. Vi har försvarsdepartement, som efterfrågar vapen, men vi har inget fredsdepartement, som efterfrågar ickevåldsmetoder i konflikthantering. Vi har ingen tillämpning av den framstående svenska fredsforskningen vid, till exempel, Uppsala universitet. Under 2015 sökte 160 000 människor asyl i Sverige. Inget politiskt parti har kunnat eller velat bidra till en debatt om sambanden mellan å ena sidan våld och krig runt om i världen och därmed följande flyktingkatastrofer och å andra bristen på en mer aktiv vålds- och krigsförebyggande fredspolitik. En självklar konsekvens av erfarenheterna av de båda världskrigen under 1900-talets första hälft borde varit att det krigsförebyggande arbetets betydelse understrukits genom tillsättandet av fredsministrar med egna departement. En förklaring till oviljan att tillsätta fredsministrar tyder på en bristande förmåga i det politiska systemet att lära av vunna erfarenheter. En annan förklaring är förmodligen att idéer om ökad resurstilldelning till vålds- och krigsförebyggande fredspolitik motarbetas av intressen som hellre ensidigt prioriterar nationella militära försvarsbehov. Bland andra exemplen Jugoslavien, Somalia, Irak, Kurdistan och Syrien har lärt oss att flyktingskap är en följd av världens samlade oförmåga att förebygga inbördeskrig och politisk terrorism. En verksamhet med inriktning på förebyggande av inbördeskrig och flyktingskap kräver en sådan specialisering att den inte kan eller bör inrymmas inom de breda arbetsområden som utrikesdepartementet eller försvarsdepartementet har ansvar för. De finns en tveksamhet inför långtgående nedrustning av militära försvarsresurser. För att ökad förståelse ska kunna skapas för värdet av förebyggande, civila insatser framstår det som angeläget att inte ställa försvarspolitik och fredspolitik mot varandra utan att se dessa politikområden som varandra kompletterande. Därmed kan fredsfrämjande möjligheter bättre tas tillvara. Ett fredsdepartement med en fredsminister utgör en viktig grundsten i en framtidsinriktad utveckling med fredspolitik som ett eget politikområde vid sidan av försvarspolitik, utrikespolitik och biståndspolitik. Om Sverige som första europeiska land inrättar ett fredsdepartement kommer det att väcka respekt, intresse, hopp och entusiasm runt om i världen.

L avfärdarmin motion om Livskunskap

Detta brev tillsändes Jan Björklund när han var utbildningsminister.

Jag har till Liberalernas landsmöte i november motionerat om att partiet ska verka för att frågan om Livskunskap som skolämne utreds. En skarpare sågning av förslaget får man leta efter. Partistyrelsen tycker inte alls att de argument jag framfört är värda att tas på allvar. Ett socialliberalt parti säger nej till att ta itu med med de problem som vi er dagligen och vars lösningar ingen har idéer om.

Bedrövligt är mitt omdöme om partistyrelsens yttrande

"Livskunskap som ett obligatoriskt ämne i skolan. Det önskar ett par anställda på Sandagymnasiet i Huskvarna som skrivit ett brev till utbildningsminister Jan Björklund.

"Att vi önskar Livskunskap också inom gymnasiet speglar säkert delvis en samhällsförändring där skolans ansvar ökar i takt med att föräldrar får allt mindre tid för sina barn/ungdomar. Det är också ett uttryck för de växande krav som det moderna, komplexa samhället ställer på vår förmåga att samspela med andra människor" skriver de två kvinnliga brevskrivarna. Och vidare: " Det är självklart viktigt att det inom skolan finns ett tydligt utrymme för både fysisk, psykisk och social hälsa. Livskunskap - ger vinster för eleverna men också för läraren - läraren blir tydlig och mänsklig".

Regeringen har tagit beslut om vilka obligatoriska ämnen som ska ingå i gymnasieskolan och där ingår inte livskunskap, svarar utbildningsministern men tillägger att beslut kring de nationella programmens valbara kurser ännu inte är tagit. Därmed kanske livskunskap ändå kan bli ett aktuellt ämne på gymnasieelevernas schema."
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 F örra året var ett år då landstingens ekonomi tillfälligt återhämtade sig, med ett samlat resultat på 3,4 miljarder kronor. I år försämras resultaten på bred front, i 17 av 21 landsting, och SKL:s prognostiserar ett samlat resultat på 0,8 miljarder. Men det blir betydligt värre under kommande år, enligt SKL. Såväl kommunernas som landstingens kostnader förväntas öka snabbare än skatteintäkterna, vilket skapar ett allt större gap mellan behov och resurser. För landstingens del uppstår ett gap på 20 miljarder kronor år 2021.

Det främsta skälet är effekterna av demografiska förändringar. Under den kommande tioårsperioden kommer befolkningen i Sverige att öka med omkring en miljon människor. Det är framför allt barn och unga samt äldre som ökar kraftigt, medan antalet personer i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Detta ökar behoven av välfärdstjänster som hälso- och sjukvård, samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder som via skatten ska finansiera välfärden inte ökar i motsvarande grad.

Skatteintäkter räcker inte

– Kommande år räcker inte skatteintäkterna till för de demografiska behoven. Och ju längre vi drar ut kalkylen, fram till 2035, fortsätter det på samma sätt. Under en lång period av år kommer vi ha stora demografiska behov i kommuner och landsting, sade Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom, när ekonomirapporten presenterades.

Såväl kommuner som landsting är utöver skatteintäkterna beroende av de statliga bidragen. SKL är kritiskt till att alltfler statsbidrag är riktade satsningar, i stället för generella bidrag. Sedan 2012 har de riktade bidragen (exklusive statsbidrag för flyktingmottagande och läkemedel) ökat kraftigt. I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen var samtliga partier i SKL:s politiska ledning överens om att den statliga detaljstyrningen måste minska till förmån för generella bidrag.

– Vi har sett en ökning av de riktade bidragen trots löften om att man vill ändra på detta. Vi behöver generella statsbidrag och inte den detaljstyrning som finns i dag. Staten måste ha tillit till kommuner och landsting, sade SKL:s ordförande Lena Micko vid presentationen.

Annika Wallenskog tog satsningen på förlossningsvård som exempel, där en miljard har anslagits som ett riktat statsbidrag:

– Det är välbehövligt och jättebra om man har problem med just förlossningsvården. Men det finns ju landsting som i dag har en välfungerande förlossningsvård men som kanske istället har stora behov inom primärvården. Risken med riktade statsbidrag i ett sådant landsting är att man skapar en ineffektiv förlossningsvård, medan man fortfarande har problem inom primärvården, sade Annika Wallenskog.

Effektiviseringar nödvändiga

För att landstingen ska klara den framtida ekonomin utan ytterligare skattehöjningar krävs effektiviseringar på omkring en procent per år. Historiskt har detta endast kunnat ske i samband med ett teknikskifte. Och vår tids teknikskifte är digitalisering, som enligt SKL måste användas i effektiviserande syfte. Exempelvis finns en stor potential i att personer med kroniska sjukdomar kan följa och mäta sin sjukdom för att bromsa den kontinuerliga försämring som är typiska för många kroniska sjukdomar.

Läkemedelskostnaderna förväntas enligt SKL fortsätta att öka, med drygt 5 procent 2017 och drygt 7 procent under 2018. Vad gäller trepartsöverläggningar finns i dag 22 framförhandlade avtal om återbäring mellan landsting och läkemedelsföretag. För 2017 beräknar SKL återbäringen från företagen till 850 miljoner kronor, varav 30 procent tillfaller staten enligt den fördelningsmodell som gäller.

Kent Björkqvist                                                          

DAGENS REFLEKTION 27 oktober: Även en vice ordförande har ansvar

Ansvaret inför oss medborgare för den offentliga verksamheten åvilar politiker. Jag tror inte det är av okunnighet enskilda politiker antingen skyller på varandra eller skyller på tjänstemän när något inte fungerar som det borde. Jag tror det beror på politikers tillkortakommanden. På att amn inte ägnar sig, i första hand, åt det som är politikernas huvudsakliga uppgifter.
I dag reagerar jag starkt över att andre vice ordföranden i kommunens äldrenämnden skyller på nämndens ordförande och på ett kommunalråd i fråga om brister i uppföljning av kommunal verksamhet. Äldrenämnden har ett samlat ansvar för verksamheten. Inte minst ansvar åvilar presidiet och mest ordföranden. 
När en av de två vice ordförandena inte visar minsta tecken på att vilja ta på sig ansvar, ja då blir jag riktigt orolig. 
Nu måste ansvar utkrävas av dem, som har ansvaret

DAGENS REFLEKTION 26 oktober: Hur ska politisk vilja uttryckas?

I går kväll sammanträde med Gatu- och samhällsmiljönämnden. Då liksom många gånger tidigare fick jag anledning att reflektera över hur uppdelningen mellan profession och politik bör se ut. Hur ska vi fram mot 2020-talet uttrycka den politiska viljan, hur formulera tydliga politiska beslut inom vilkas ram professionaliteten ska få plats?
En fråga om huruvida väjningsplikt ska införas i korsningen Östra Ågatan - Drottninggatan kom upp. Oppositionen ville att nämnden skulle besluta om sådan. En majoritet följde förvaltningens synpunkter, som handlar om att en föreslagen väjningsplikt inte skulle ge någon effekt och att ett sådant beslut skulle medföra att gatsten i korsningen måste ersättas med asfalt.
Politiker gick in i en sakdiskussion mot professionen. Är detta rimligt? Den politiska viljan borde kunna uttryckas på annat sätt än genom att ifrågasätta experters kunnande.

Fler män än kvinnor drabbas av hjärtinfarkt

Fler män än kvinnor drabbas av hjärtinfarkt men skillnaderna minskar 
År 2016 drabbades cirka 25 700 personer av akut hjärtinfarkt. Det är en minskning jämfört med 2015 då drygt 26 800 personer drabbades. Antal fall och dödlighet i befolkningen ökar kraftigt med stigande ålder. Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar över tid, men det är fortfarande fler män som insjuknar och dör i akut hjärtinfarkt.

Finns sprickor i vårt välfärdsbygge

I välfärdslandet Sverige dör 16 procent ensamma. En stor spricka i välfärdsbygget

Så många dör i ensamhet

På vissa sjukhus och vårdboenden dör varannan person utan att någon finns vid den döendes sida. Det visar en granskning som Sveriges Radio gjort.

Jan Arleij

PUBLICERAD 2017-10-09

DELA NU:

729

2

Av de som förväntas dö på grund av till exempel sjukdom inom vården avlider i genomsnitt 16 procent i ensamhet.

Andelen är ungefär lika stor som för fem år sedan.

På många platser är siffrorna betydligt högre.

Sjukhusen sämre

Det är Sveriges Radios Kaliber som granskat 870 vårdenheter i det så kallade Svenska Palliativregistret.

Till registret skickar personal på bland annat sjukhus och äldreboenden information om hur vården fungerat de sista dagarna i livet.

Nästan alla som dör varje år inom vård-och omsorg, ungefär 60 000 personer, finns med i registret.

– Sjukhusens resultat är tyvärr sämre än både hemsjukvården och kommunernas resultat. En inte oväsentlig förklaring är naturligtvis att sjukhuset är det akuta stället för akut sjukdom och det är det man är bäst på, säger narkosläkare Greger Fransson som ansvarar för Svenska Palliativregistret.

Fråga om pengar

För snart 20 år sedan fattade riksdagen beslut om att vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet och att ingen ska behöva dö ensam.

– Jag tycker det är rent förskräckligt alltså, men tyvärr sker det gång på gång här på sjukhuset, säger Lillemor Björling, präst på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

– Om man tänker 15-20 år tillbaka satte man in vak ibland och det fanns mer personal att ta av, man kunde avdela någon undersköterska att sitta. Men i dag finns ju inte det och det är nog en ekonomisk fråga, tror jag, säger Lillemor Björling.

Saknas kunskap

Äldreminister Åsa Regnér (S) hänvisar till att den satsning som finns i budgeten är den största någonsin när det gäller satsning på personal.

Men det saknas också kunskap om vård i livets slutskede, medger ministern.

– Det behövs en djupare debatt och mer kunskap om existentiella frågor när man blir äldre, säger Åsa Regnér till Sveriges Radio.

20 år har gått sedan riksdagen tog beslut om att ingen ska behöva dö ensam. Kommer det att ta 20 år till innan beslutet har blivit verklighet?

– Nej, det tror jag inte, vi jobbar hårt med det här och det är därför vi gjort de största satsningarna någonsin från nationell nivå både på äldreomsorg och vård när det gäller personal. Men man måste också på landstings- och kommunal nivå prioritera frågorna, säger äldreminister Åsa Regnér.

”KOMPETENS OCH RESURSER SAKNAS”

Gösta Bucht är sakkunnig i vård- och omsorgsfrågor på SPF Seniorerna. Han anser att frågan om orsaken till den tragiska situationen är komplex.

– Varför vården är så långt från riksdagens nollvision är inte en alldeles lätt fråga att svara på. Man borde nog beskriva det på ett annat sätt än att omfatta alla dödsfall i ett perspektiv.

Hur då?

– Bilden behöver delas upp. Åtminstone bör man försöka visa hur det ser ut på sjukhus där många tyvärr dör ensamma då de ligger där för vanligen akuta problem och många också dör oväntat.

– På våra hospiceenheter som är specialiserade på vård i livets slut dör ändå 10-15 procent ensamma. Det är näst intill omöjligt att alltid dygnet runt ha någon på plats bredvid sängen.

– Men sen vi de särskilda boendena där det ofta saknas tillräckliga resurser och där planeringen kan vara dålig. Följden kan bli att man inte har tillgång till extravak. Det kan också ofta saknas tillräcklig kompetens att upptäcka att någon faktiskt ligger för döden.

Går det alls att nå riksdagens mål?

– Jag tror inte det. De som dör plötsligt hinner man inte till även om man bara är några meter därifrån.

Sådana dödsfall går inte att förutsäga, menar du?

– Nej, och just därför borde man ta reda på hur många sådana dödsfall det är för att åtminstone får en förklaring varför det är svårt att uppnå målet.

Vad anser du är den viktigaste åtgärden för att komma så nära riksdagens mål som möjligt?

– En nyckel är att öka resurserna och kompetensen på de särskilda boendena. Jag tror man kan göra mycket mer med högre kompetens om palliativ vård.

Regionstyrelsen 24 oktober: Innovationsstrategi

Regionen har beslutat om en innovationsstrategi.

"Här slås bland annat fast att framgångsfaktorer för ett gott förändrings- och förnyelsearbete är 

att uppmuntra individerna, bygga vidare på egna och andras styrkor, tänka i helheter och system,

 att samverka gränsöverskridande samt att prova i praktiken och därefter sprida resultaten."

Jo, så är det. Förutom det språkliga att "Här slås bland annat fast..", som bör lyda "här slås fast, bland annat,..."

är detta mycket viktigt. Det blir dock intressant att se hur strategin ska förverkligas.

Uppsnabbat regionstyrelsen 24 oktober I detta nummer: 325 miljoner plus, men ökade kostnader för inhyrd personal Nu har Region Uppsala en innovationsstrategi för hälso- och sjukvården Region Uppsala måste bli bättre på att hantera sina arkiv Fördelning av FoU-medel Region Uppsala godkänner SKL:s förslag till kunskapsstyrning Anpassning till EU:s dataskyddsförordning kommer att kosta pengar Fullt utbyggt fyrspår viktigt i RUFS 2050 anser Region Uppsala Tät dialog med Knivsta kommun efterfrågas 325 miljoner plus, men ökade kostnader för inhyrd personal Region Uppsalas årsprognos är 325 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning där ökade statsbidrag, framförallt läkemedelsförmånen, utgör den största positiva avvikelsen. På kostnadssidan finns ökade personalkostnader, inhyrning av personal står för den största ökningen jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsala ett försämrat prognostiserat resultat på 25 miljoner kronor. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med september är 8 484, vilket är en ökning med 108 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter september 5,1 procent. Kostnaderna för inhyrd personal är 124 miljoner kronor till och med september. Utfallet för samma period föregående år var 74 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat jämfört med föregående år, men främst är det kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Nu har Region Uppsala en innovationsstrategi för hälso- och sjukvården Nu har Region Uppsala en innovationsstrategi för hälso- och sjukvården, den fastställdes av regionstyrelsen på tisdagen. Här slås bland annat fast att framgångsfaktorer för ett gott förändrings- och förnyelsearbete är att uppmuntra individerna, bygga vidare på egna och andras styrkor, tänka i helheter och system, att samverka gränsöverskridande samt att prova i praktiken och därefter sprida resultaten. Det är, enligt handlingarna i ärendet, extra viktigt att ha en innovationsstrategi inom hälso- och sjukvården då det är en sektor under snabb förändring där just innovationer kan vara en lösning på framtidens stora utmaningar. Dessutom är hälso- och sjukvården en mycket viktig del av life science-industrins ekosystem, där tillgång till sjukvårdens infrastruktur är en avgörande faktor för en framgångsrik utveckling av produkter och tjänster. Region Uppsala måste bli bättre på att hantera sina arkiv Regionstyrelsen fungerar som arkivmyndighet för Region Uppsala och har tagit fram en tillsynsrapport för år 2016 (det rör sig alltså inte om en extern granskning). Vid sitt sammanträde godkände regionstyrelsen tillsynsrapporten – som visar på allvarliga brister. Enligt rapporten uppfyller inte regionens myndigheter grundläggande krav i arkivlagen och regionens egna arkivregler. Med några få undantag saknas styrdokument om arkivbeskrivning, dokumenthanteringsplan och arkivförteckning. Leveranser till regionarkivet sker oregelbundet eller inte alls. Allmänna handlingar förvaras i flera fall på icke godkänt sätt och otillåten gallring förekommer. Tillsynsrapporten pekar utifrån denna genomgång ut flera förbättringsområden som Region Uppsala bör ta till sig. Nämnder och styrelser bör exempelvis se till att myndigheten har en väl dimensionerad arkivorganisation med en tydlig rollfördelning. Bland flera andra förslag finns också att regionens myndigheter ska ta fram dokumenthanteringsplaner och arkivbeskrivningar. Fördelning av FoU-medel Fördelningen Region Uppsalas riktade FoU-medel för 2018 är nu klar. Regionstyrelsen beslutade att godkänna bedömningsgruppens förslag. Region Uppsala delar årligen ut särskilda FoU-medel för att finansiera projekt som har patientnära inriktning. För 2018 delas 3,5 miljoner kronor ut. 19 forskningsprojekt får mellan 75 000 kronor och 175 000 kronor (sammanlagt 2 472 000 kronor). Nio utvecklingsprojekt får mellan 74 000 kronor och 80 000 kronor (sammanlagt 709 400 kronor). Resterande medel används för att finansiera det elektroniska ansökningsformuläret, samt som arvode till bedömarna. Region Uppsala godkänner SKL:s förslag till kunskapsstyrning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till så kallad sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Detta förslag godkändes nu av regionstyrelsen. Den sammanhållna strukturen innebär att det inrättas nationella programområden för ett 20-tal sjukdomsområden: exempelvis infektioner, cancer och psykiska sjukdomar. Dessutom inrättas samverkansgrupper av experter inom de områden som berör alla sjukdomar, exempelvis läkemedel och medicinteknik. Syftet med arbetet är att skapa en vård över hela Sverige som är mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv. Värdskapet för de olika programområdena fördelas mellan regionerna, och landets samtliga regioner och landsting finansierar gemensamt den sammanhållna strukturen. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsmängd. För Region Uppsalas vidkommande för det sig om en kostnad på cirka 5,4 miljoner kronor för år 2018. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning kommer att kosta pengar Region Uppsala har fått yttra sig över Socialdepartementets betänkande Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66). Region Uppsala är i huvudsak positiv till utredningens förslag, men har ett antal synpunkter. En sådan synpunkt är att personer dömda till rättspsykiatrisk vård med förslaget kommer att beröras av både brottsdatalagen och delar av patientdatalagen. Olika lagstiftning kommer att gälla på en och samma avdelning, beroende på om personen är dömd till vård eller inte. Det innebär att lagstiftningen blir svår att tillämpa. Ett annat påpekande är att det är utredningens bedömning att förslagen inte får några ekonomiska konsekvenser. Region Uppsala påpekar istället att det får stora ekonomiska konsekvenser. Exempelvis måste Region Uppsala då införa ett dataskyddsombud, vilket innebär ökade personalkostnader. Man måste också se över alla avtal och register, och sannolikt måste även många IT-system förändras, med omfattande kostnader som följd. Fullt utbyggt fyrspår viktigt i RUFS 2050 anser Region Uppsala Region Uppsala har fått yttra sig över regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Det är Stockholms läns landsting (SLL) som står bakom denna plan, och Region Uppsala instämmer i det mesta av det planen föreslår. Några påpekanden kommer dock Region Uppsala med. Ett sådant är att såväl SLL som Region Uppsala (och även andra aktörer) måste trycka på hårt för att säkerställa att fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm byggs ut i sin helhet, utan fördröjning. Det är först med ett färdigt fyrspår som de stora effekterna kommer: integrering av regiondelarna, bättre matchning på utbildnings- och arbetsmarknaden med mera. Därtill vill Region Uppsala också betona behoven av ytterligare kapacitet på Ostkustbanan, även mellan Arlanda/Märsta och centrala Stockholm. Exempel på ytterligare synpunkter är att befolkningsutvecklingen och näringslivsutvecklingen talar för att RUFS 2050 bör göra ett ställningstagande om en lokalisering av en framtida Stockholm Nord, där regionaltågen kan göra uppehåll och där det finns goda möjligheter att byta till tvärförbindelser. Tät dialog med Knivsta kommun efterfrågas Region Uppsala har även fått yttra sig över Knivsta kommuns Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050. Region Uppsala har redan i våras yttrat sig över ett samrådsförslag av planen, och konstaterar nu att förtydliganden har gjorts av Knivsta kommun. Region Uppsala tycker dock fortfarande att det saknas en koppling till Arlandaregionens strukturplan, och efterlyser nu en tät dialog mellan Knivsta kommun, Uppsala kommun och Region Uppsala. Kommunens starka befolkningsutveckling innebär bland annat stora samverkansbehov kring transportsystem, kollektivtrafik och samhällsservice som hälso- och sjukvård. Ett nära samarbete med Uppsala kommun är också nödvändigt med tanke på de stora utbyggnadsplanerna runt Bergsbrunna.

Riksdagsledamot 65 400 kr per månad.

Nu börjar väl nivån på riksdagsledamöternas arvoden ha nått en övre gräns. Avståndet till den nya överklassen bestående av programledare, idrottsproffs och artister är fortfarande enormt stort, men är likväl svårt att försvara

Riksdagsledamöternas arvoden höjs Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja ledamöternas arvoden med 1 600 kronor till 65 400 kronor i månaden från och med den 1 november 2017.  I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat dels de avtal som träffats på arbetsmarknaden under 2017, dels hur lönerna på arbetsmarknaden faktiskt utvecklades under 2016. Nämnden består av Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg

Från riksda´n 18 0ktober

18 oktober 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 18 oktober • Myndigheternas arbete har granskats av riksrevisorerna (FiU9) • Fiskelagen ändras och förtydligas (MJU3) • Svenska lagar anpassas till EU-regler inom området medicinteknik (SoU3) • Statens styrning av vården har granskats (SoU4) • Kommunerna ska kontrollera tankstationer för väte (TU2)
	Myndigheternas arbete har granskats av riksrevisorerna (FiU9)  Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat. Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier: • Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten. • Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är. Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Fiskelagen ändras och förtydligas (MJU3)  Det genomförs ändringar i fiskelagen. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta om regler för fiskeriprodukter, det vill säga färska eller frusna produkter av i huvudsak fisk, skaldjur och blötdjur. Reglerna gäller bland annat vägning och spårbarhet av fångsten. Det blir dessutom brottsligt att bryta mot de nya reglerna för vägning och de som gör det riskerar straff i form av böter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
	Svenska lagar anpassas till EU-regler inom området medicinteknik (SoU3)  Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik. Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.
	Statens styrning av vården har granskats (SoU4)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården. Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL. I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig. Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Kommunerna ska kontrollera tankstationer för väte (TU2)  Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna. Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017

Onödig nämnd?

	15:48 (19 timmar sedan)
Regional utvecklingsnämnd hade vid sitt sammanträde 19 oktober gott om tid för diskussion. Dock frågar jag mig, behövs denna nämnd? Kanske regionstyrelsen kunde klara frågorna? Men frågan förblir nog lika obesvarad som frågan om det behövs tretton regionråd

Uppsnabbat regional utvecklingsnämnd 19 oktober I detta nummer: 400 000 kronor satsas på förstudie för miljöplan Regional cykelstrategi har varit på remissrunda 400 000 kronor satsas på förstudie för miljöplan 400 000 kronor avsätts för en förstudie till en kommande regional handlingsplan för klimat- och miljöperspektiv. Det beslutade den regionala utvecklingsnämnden, vid sitt sammanträde under torsdagen. Bakgrunden till beslutet är att Region Uppsala har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram och sedan fram till 2020 genomföra en regional handlingsplan, för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. Förstudien är inledningen på detta arbete. Handlingsplanen ska utgå ifrån en analys av de regionala förutsättningarna, och innehålla målsättningar, aktiviteter och en tidsplan för hur arbetet kan bidra till att nå relevanta nationella miljökvalitetsmål. Handlingsplanen tänks vara klar i januari 2018, för att sedan börja genomföras i februari 2018. Regional cykelstrategi har varit på remissrunda Region Uppsalas förslag till regional cykelstrategi har varit på remissrunda, och ett trettiotal officiella remissinstanser har inkommit med svar. Många av remissinsatserna var positiva till att Region Uppsala har tagit fram en cykelstrategi som kan vara vägledande för kommunerna i deras arbete. Region Uppsala har i och med svaren nu ett antal synpunkter att ta ställning till. Något som ansvarig handläggare redan noterat är att flera av de kommuner som besvarat remissen är inne på tankegången att nyttja cykelvänliga stråk som ett billigare alternativ till att bygga vägar som är tänkta enbart som gång- och cykelvägar. Cyklister kan då använda samma vägsystem som bilister, men ändå få en säkrare resa med hjälp av åtgärder som vägbeläggning, bredd på vägren, passager med markerade cykelfält och hastighetsanpassning. Ansvarig handläggare på Region Uppsala bedömer att förslagen om cykelvänliga stråk längs vanliga redan existerande vägar är så intressanta att de bör arbetas in i slutversionen av strategin. Beslut om regional cykelstrategi kommer att tas av regionstyrelsen i december 2017

Pressmeddelande innan beslut fattats

Är det en bra ordning att skicka pressmeddelande innan beslut är fattat? Jag tycker inte det. 

Här ett pressmeddelande i dag

Gatu- och samhällsmiljönämnden tar den 18 oktober ställning till nya, lokala trafikföreskrifter, som kan förbättra framkomligheten för busstrafiken i centrala Uppsala. Det är Region Uppsalas kollektivtrafikförvaltning, UL, som i en skrivelse framfört önskemål om väjningsplikt på anslutande gator till Bäverns gränd, Drottninggatan och Munkgatan. Beslutet innebär att trafik från korsande gator måste lämna bussarna företräde.

Förslaget, som gatu- och samhällsnämnden ska ta ställning till, innebär att väjningsplikt införs på Trädgårdsgatan, Dragarbrunnsgatan, Kungsängsgatan, Fyristorg och Västra Ågatan. Busstrafiken på Bäverns gränd, Munkgatan och Drottninggatan får därmed bättre framkomlighet. Däremot avslås kollektivtrafikförvaltningens ansökan om väjningsplikt på Östra Ågatan.

Uppsala kommun och UL har ett gemensamt projekt ”Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad” med målet att skapa en ännu bättre kollektivtrafik där bland annat framkomlighet för bussar och taxi framhålls som ett viktigt mål.

– Med det här beslutet prioriterar vi kollektivtrafiken och ser till att bussarna kan ta sig fram snabbare i centrala staden. Det är nödvändigt att bussarna tar sig fram snabbt och smidigt om fler ska välja kollektivtrafik istället för att köra bil, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden.

Stadsbyggnadsförvaltningen, som berett ärendet, gör bedömningen att regleringar om väjningsplikt mot Drottninggatan, Munkgatan och Bäverns gränd sannolikt förbättrar framkomligheten. För att stärka säkerheten för gående och cyklister i korsningarna med Dragarbrunnsgatan och Kungsängsgatan ska övergångsställena ses över och kan få fler fysiska hinder för att minska hastigheten.

– Skälet till att vi avslår ansökan om väjningsplikt i korsningen Drottninggatan och Östra Ågatan är att det handlar om en korsning där väldigt många cyklister och gående rör sig, säger Johan Lundqvist.

För mer information