Sverige bäst på förnybart

Ett veckonyhetsbrev från OX2 Ser det konstigt ut? Öppna brevet i din webbläsare

Senaste nytt om förnybart – vecka 5 Sverige toppar EU-listan inom förnybar energi och yrkeshögskolan i Strömsund erbjuder 35 nya studieplatser för vindkrafttekniker. El som produceras i solparken på Kalmar Öland flygplats ska försörja Skanska byggnader i Stockholm och nya superlätta solceller lockar flygindustrin. Nissan gör som Tesla och erbjuder solcellspaneler och lagringssystem och världens första biobränsleflyg mellan Australien och USA har blivit verklighet.   Svenska nyheter   Sverige i EU-topp med förnybar energi Sverige står i särklass i EU när det gäller andelen energi från förnybara källor, visar ny samlad statistik från Eurostat. Läs artikeln från Ny Teknik   »Var ska slutförvaret för kärnavfallet hamna?« Debatt: »Energimyndigheten och Naturvårdsverket diskuterar hur kommunernas inflytande över vindkraftens utformning bör förstärkas utan ett veto. På samma sätt bör myndigheterna även diskutera hur kommunernas inflytande kan stärkas över kärnavfallet«, skriver Mattias Goldmann, Fores. Läs artikeln från Dagens Samhälle   De bygger smartaste elnätet - där elbilar ska hindra effektbristet I framtiden ska Sverige bara använda el från förnybara energikällor. I Uppland ska elbilar hjälpa till att undvika effektbrist i elnätet. Läs artikeln från Ny Teknik Läs även »Så ska elnätet försörja fem miljoner elbilar«   Nya superlätta solceller lovande för flygindustrin Superlätta och böjliga solceller kan fungera lika bra som vanliga tunnfilmssolceller på glas. Det har forskare från Sverige och Kina nyligen visat. Läs artikeln från Ny Teknik   35 studieplatser för vindkrafttekniker till Strömsund Idag råder brist på vindkrafttekniker i hela Sverige och behovet ökar. Nu har myndigheten för yrkeshögskolan beviljat Strömsunds kommun att återuppta utbildningen av vindkrafttekniker. Läs artikeln från Affärsnytt norr   Utländska nyheter   Rapport: Det globala landskapet - förnybara finanser The International Renewable Energy Agency (IRENA) och Climate Policy Initiative (CPI) har gjort en kortfattad sammanfattning av finansieringsflöden till förnybara energikällor runt om i världen. Läs artikeln och ladda ned rapporten från IRENA   Morgan Stanley blir koldioxidneutrala Amerikanska investeringsbanken Morgan Stanley strävar efter att göra sin globala verksamhet koldioxidneutral år 2022. Åtgärderna kommer att innefatta ytterligare minskning av energiförbrukningen och att energiförsörjningen kommer från förnybara källor. Läs artikeln från Partners for Sustainability   Fokus förnybart på energikonferens i Johannesburg 19-21 februari samlas den afrikanska energibranschen i Johannesburg för att diskutera vikten av innovation och regional integration. Fokus kommer vara på den närmast oändliga tillväxtpotentialen kontinenten har när det gäller förnybara energikällor. Läs artikeln från Vindkraftsnyheter   Senapsfrön i tanken vid premiärbioflygning mellan Australien och USA Ett Qantas-plan som drivs delvis av senapsfrön har blivit världens första biobränsleflyg mellan Australien och USA. Läs artikeln från The Guardian   Nissan gör som Tesla - erbjuder solcellspaneler och energilagringssystem I samband med provkörningarna av nya Nissan Leaf på Teneriffa i förra veckan passade den japanska biltillverkaren på att presentera sin nya satsning som omfattar solcellspaneler och system för lagring av energi. Läs artikeln från Teknikens Värld   El-spårvagnen laddas på 20 sekunder I Singapore testas en helelektrisk spårvagn som bara behöver laddas 20 sekunder – medan passagerarna kliver ombord. Den behöver därmed aldrig tas ur trafik. Läs artikeln från Ny Teknik   Budweiser lanserar märkning för öl producerad med förnybar energi Ölföretaget Budweiser lanserar nu en märkning för all öl som produceras i bryggerier som drivs med 100 procent förnybar energi

Sverigebilden i Ryssland

Bilden av Sverige: Ryssland Svenska institutet arbetar löpande med att följa och analysera bilden av Sverige i utlandet. Den här rapporten ger en bild av synen på Sverige i Ryssland mellan 2014 och 2016. BILDER FRÅN IMAGEBANK.SWEDEN.SE AV: SIMON PAULIN OCH ANN-SOFI ROSENKVIST Innehåll Sammanfattning............................................................................................................................................. 2 Offentlig retorik och medierapportering........................................................................................................ 4 Generella associationer till Sverige ............................................................................................................... 6 Synen på svensk-ryska relationer .................................................................................................................. 8 Studier och besök i Sverige ........................................................................................................................... 9 Barnkultur en viktig källa............................................................................................................................ 12 Företag och näringsliv ................................................................................................................................. 13 Metod........................................................................................................................................................... 16 2 Sammanfattning Denna rapport har sammanställts våren 2016 och väger samman flera olika studier och indikatorer kopplade till frågan om Sverigebilden i Ryssland. Analysen är genomförd av Svenska institutet (SI) och utgår från följande källor: - Tre enkätundersökningar med statistiskt representativt urval som genomförts av Levadainstitutet under 2014 – 2016 på uppdrag av SI, Sveriges ambassad i Moskva och Sveriges generalkonsulat i S:t Petersburg - Sex fokusgupper med djupintervjuer genomförda under februari 2016 av O+K Research på uppdrag av SI - Studie av rapportering i sociala och traditionella textbaserade medier under andra halvan av 2015 samt första halvan av 2016, genomförd av analysföretaget Gavagai på uppdrag av SI.1 Till dessa studier läggs mindre omfattande kvantitativa och empiriska indikatorer från SI:s verksamhet, som exempelvis antalet ryska studenter som ansöker om svensk högre utbildning.2 Den sammantagna bilden av synen på Sverige i Ryssland är att det finns en diskrepans mellan en övervägande negativ medierapportering och officiell retorik kombinerad med en låg grad av kännedom bland allmänheten, och en grunduppfattning som trots dessa faktorer är relativt stabil och positiv. Förklaringen till dessa två parallella trender framgår inte av grundmaterialet och kan vara ämne för vidare undersökning. Det mönster som setts i andra länder är att en låg grad av kunskap speglas i en lägre grad av förtroende, vilket påvisas bland annat i studier genomförda av British Council. Detta är dock inte vad som indikeras i förhållande till ryska målgrupper. Den ryska allmänheten har, enligt både den kvalitativa målgruppsundersökningen och de kvantitativa studier som genomförts av Levada-institutet, en låg kunskap om det samtida Sverige. 1 Inför denna rapport har SI inte haft resurser att studera hur rapporteringen via tv-nyheter ser ut, vilket är en stor felkälla, då ryssar får cirka 45 procent av sin information om Sverige från just tv. 2 För att ta del av det material som legat till grund för analysen, vänligen kontakta SI. 3 De som trots allt har föreställningar om Sverige har dock i huvudsak en positiv uppfattning om landet. Sverige anses vara ett land med en utvecklad demokrati och en hög nivå av social och rättslig trygghet. Denna positiva bild har varit konstant under de senaste tre åren. Dock märks en tendens att respondenterna anser att relationerna mellan länderna försämrats något under perioden. I den mediala diskursen i Ryssland ställs ofta ”demokrati” mot ”stabilitet”, med ”stabilitet” som det mer positivt laddade. Denna typ av värderingsskillnader mellan det ryska och svenska samhället är viktigt att uppmärksamma i tolkningar av svaren från de ryska respondenterna och vidare studier av huruvida begreppet ”demokrati” har en verkligt positiv laddning i Ryssland vore intressanta att göra.

Riksda´n 24 januari

	24 januari 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 januari • Regeringens strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (FöU4) • Hantering av djur flyttas från polisen till länsstyrelserna (JuU6) • Kontroll av foto och fingeravtryck i resehandlingar (JuU7) • Effektivare informationsutbyte vid arbetet med terrorhotbedömningar (JuU9) • Rapport om skatteutgifter har granskats (SkU7) • Regeringen får bestämma regler om postutdelning (TU4) • Nej till motioner om cykelfrågor (TU5)
	Regeringens strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (FöU4)  Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer. Regeringen anser också att man behöver prioritera att: • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet • öka säkerheten i nätverk, produkter och system • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen • stärka det internationella samarbetet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Hantering av djur flyttas från polisen till länsstyrelserna (JuU6)  Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018. Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.
	Kontroll av foto och fingeravtryck i resehandlingar (JuU7)  Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.
	Effektivare informationsutbyte vid arbetet med terrorhotbedömningar (JuU9)  Vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, samarbetar de tre myndigheterna Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om några lagändringar som ska göra att informationsutbytet mellan de olika myndigheterna blir effektivare. Ändringarna gör det möjligt för myndigheterna att, inom ramen för samarbetet vid NCT, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna i dag kan lämna ut till varandra. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.
	Rapport om skatteutgifter har granskats (SkU7)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016. Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser. Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regeringen får bestämma regler om postutdelning (TU4)  Regeringen eller Post- och telestyrelsen får ta fram regler för utdelning av post. Det gäller den post, upp till 20 kg, som idag sköts av Postnord, som har uppdraget att sköta den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Reglerna ska bland annat göra det tydligt vilken som är den lägsta godtagbara servicenivån och vilka krav på utdelning som finns. Den som erbjuder en posttjänst behöver också lämna vissa uppgifter om sin ekonomi eller verksamhet, om detta begärs. Syftet är att kunna samla in uppgifter som är nödvändiga för att följa upp att utvecklingen inom postområdet stämmer överens med samhällets behov. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 1 april 2018.
	Nej till motioner om cykelfrågor (TU5)  Riksdagen sa nej till 22 motioner från den allmänna motionstiden om cykelfrågor. Anledningen till det är bland annat att regeringen under våren 2017 presenterade en nationell strategi för ökad och säker cykling. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur för ökad cykling, färgsättning av cykelbanor och trafiksäkerhet och trafikregler för cykling.

Ge kommunerna allt ansvar

	Kanske dags att avskaffa den regionala nivån och ge kommunerna allt ansvar 24 januari 2018
Aktuellt
	Brister i samarbetet kring individuella planer Landsting och kommuner ska tillsammans ta fram individuella planer när en person har behov av stöd och hjälp från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Men det finns brister i hur detta genomförs visar en ny rapport. Sedan 2010 ska landstinget och kommunen samarbeta och tillsammans upprätta en så kallad samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Men trots att det har gått sju år sedan reglerna om samordnad individuell plan började gälla finns det problem med hur bestämmelserna genomförs. En förklaring till varför de samordnade individuella planerna inte har fått genomslag är att kunskapen är låg inom vissa verksamheter. Det visar en rapport som socialutskottet har låtit ta fram. När arbetet med de samordnade individuella planerna fungerar blir de ett viktigt verktyg för både brukaren och de anhöriga. För brukaren innebär SIP att hon eller han får insatser snabbare och att insatserna följs upp bättre. För anhöriga innebär SIP en bättre överblick över de insatser som sätts in. Sämre genomslag för äldre som har stora behov Rapporten visar att arbetet med individuella planer har kommit olika långt i olika delar av landet och att det har gått sämre med genomförandet för vissa grupper av befolkningen. För äldre som har stora och komplicerade behov har det gått trögare att genomföra bestämmelserna om SIP. Hinder som lyfts fram i rapporten är brist på kunskap, brist på tid och att inte alla viktiga aktörer deltar i vårdplaneringen. Även när det gäller barn och unga med funktionshinder finns problem med hur SIP genomförs. Vissa verksamheter är överbelamrade med ärenden och har svårt att avsätta tid för möten. Det gäller i första hand barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Att det finns många olika typer av planer inom och mellan verksamheterna skapar också problem. Det gör att reglerna blir svåröverskådliga och kan skapa förvirring både hos den det gäller och personalen. Gemensam utbildning ger förbättringar Ökad kunskap är viktigt för att bestämmelserna om samordnade individuella planer ska få genomslag. Socialutskottets rapport visar att satsningar på utbildning som genomförs gemensamt mellan olika verksamheter ökar förståelsen, dialogen och samsynen mellan de inblandade aktörerna. En annan faktor som underlättar arbetet med samordnade individuella planer är att ha koordinatorer och samordnare med uppgift att underlätta kontakterna med olika aktörer och vara ett stöd vid SIP-möten

Jan Guillou om ryskt angrepp

KOLUMN

Mejla

Jan Guillou

Språklig förvirring om sannolikheten för ryskt angrepp

FOTO: BJÖRN LINDAHL

Sedan 2015 har ett ryskt angrepp mot Sverige ansetts ”osannolikt”, men nu har alla riksdagspartier (utom V) enats om att ett ryskt angrepp ”inte kan uteslutas”. När Löfven och Wallström på Folk och försvar använde både den gamla och den nya formuleringen väckte det ilska hos Natoanhängare som använder rysshotet som argument för ett medlemskap.

KOLUMNISTERsön 21 jan 2018

Årets upplaga av Folk och försvars rikskonferens i Sälen förvandlades redan första dagen till oavsiktlig politisk satir. Politikerna förstod nämligen inte vad de grälade om, inte deras sekundanter i journalistkåren heller.

Huvudmotståndare var som vanligt å ena sidan socialdemokrater och Natomotståndare och å andra sidan borgerliga politiker och Natoanhängare. Den centrala stridsfrågan var hur troligt det är att Ryssland tänker gå i krig mot Sverige. Det är en hjärtefråga, särskilt för våldsbejakande liberaler. Ju troligare man kan göra risken för ett ryskt anfall mot Sverige, desto lättare att argumentera för svenskt Natomedlemskap.

I år ansåg de borgerliga att läget ljusnat, det vill säga mörknat, i och med att man enats med socialdemokraterna om en ny formulering avsedd att framställa faran för ett ryskt anfall som större än förut. Det var i alla fall vad de själva och deras ledarskribenter och hovreportrar trodde. Och där börjar komiken.

Bakgrunden är följande. Sen 2015 hade riksdagen en dogm i frågan som löd: ”Ett enskilt militärt (ryskt) angrepp mot Sverige är osannolikt.”

Det låter ju inte så överhängande så att Sverige omedelbart måste söka medlemskap i Nato. Alltså ville Nato­anhängarna skärpa den formuleringen. I en arbetsgrupp som kallas försvarsberedningen förhandlade man länge och hårt innan sju partier (alla utom Vänsterpartiet), kunde enas om en ny beskrivning av det ryska hotet: ”Ett väpnat (ryskt) angrepp kan inte uteslutas.”

De borgerliga politikerna och deras journalister trodde att de därmed ­kämpat fram en vassare formulering som fick krigsrisken att se mer överhängande ut. I själva verket hade de nu, efter sina hårda diskussioner, tonat ner det ryska hotet.

Den gamla skrivningen ”osannolikt” är nämligen lite mer hotfull än den nya ”kan inte uteslutas”. Eller för att tala med Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet: ”Om något är osannolikt så kan det ju hända, men om det inte kan uteslutas så talar vi matematiskt om en mindre möjlighet” (Aftonbladet Kultur 16 januari).

Och så är det förstås. För att exemp­lifiera: ”Det är osannolikt att du får en meteorit i skallen på väg hem från krogen”. Eller ”Risken för att du får en meteorit i skallen på väg hem från krogen kan inte uteslutas” (eftersom hart när ingenting kan uteslutas). ”Osannolikt” beskriver som synes en större risk.

Natoanhängarna hade således efter hård politisk strid lyckats få fram en formulering som direkt motverkade vad de avsett. Komiken blev inte mindre av att Stefan Löfven och Margot Wallström under första dagen på Folk och försvar använde både den gamla och den nya formuleringen. Och då väcktes Natoanhängarnas, och deras journalisters, skummande vrede.

Liberalernas Jan Björklund talade om ”haveri”. Moderatledaren Ulf Kristersson fann det ”olyckligt” att regeringen ”backat från den skärpta formulering man kommit överens om och jobbat med i nästan ett år”. Allan Lidman (L), ordförande i försvarsutskottet, hotade med att KU-anmäla Margot Wallström.

En som däremot lyckades förstora hotet från Ryssland på Folk och försvar var överbefälhavaren Micael Bydén, när han deklarerade att ”sannolik­heten för ett väpnat (ryskt) angrepp mot Sverige är låg”. Låg sannolikhet är nämligen sannolikare än osannolikhet. Tage Danielsson skulle ha älskat ÖB för den dribblingen.

Men att ÖB på detta diskreta sätt fronderade mot såväl borgerliga som socialdemokratiska riskbedömare tycktes ingen observera. Också det är rätt kul.

Att våra politiker ibland har svårt för det svenska språket är välkänt. Men att också samtliga närvarande ledarskribenter och militärpolitiska skribenter skulle lida av samma språkliga oför­måga är mer överraskande.

Årets upplaga av Folk och försvar mynnade alltså ut i ett gräl om formuleringar som ingen av de grälande begrep. Och av detta dårhusgräl drog de liberala ledarsidorna bara en konkret slutsats: det hade nu blivit än mer angeläget att Sverige går med i Nato.

Och det var väl ändå det som skulle bevisas. Utan att man för den sakens skull måste ta itu med obekväma frågor som varför Ryssland skulle anfalla Sverige eller varför Estland och Lettland inte skulle skyddas av sitt Natomedlemskap medan däremot svenskt Natomedlemskap skulle skrämma ryssen. Sådana frågor har Natoanhängarna nämligen aldrig lyckats svara på. Ur den synvinkeln är det förståeligt att de föredrog någon sorts svekdebatt om socialdemokrater som inte ställde in sig i ledet och använde den nya, som man trodde ”skärpta” och eventuellt genialiska, formuleringen om det ryska hotet. 

Trots att sossarna var så pass till­mötesgående att de använde den äldre och faktiskt skarpare formuleringen. Men eftersom de borgerliga politikerna inte fattade den saken så är det fara värt att inte heller sossarna gjorde det. Liksom ingen av dem fattade vad ÖB faktiskt sa. Vi bör kanske införa särskild hemspråks­undervisning för våra politiker.

---

För övrigt anser jag att ...

▪ … den för politiker önskvärda hemspråksundervisningen också bör erbjudas bland andra Expressens K-G Bergström och Niklas Svensson, Dagens Nyheters Ewa Stenberg och Mikael Holmström, Svenska Dagbladets Jonas Gummesson och Claes Arvidsson samt nyhetsrådet Knutsson och de andra högdjuren i den journalistiska societeten på SVT.

▪  … den kommande franska lagstiftningen om att förbjuda mobiltelefoner i skolan är föredömligt. Ett sådant initiativ vore en välsignelse också för den svenska skolan.

▪ … även ÖB Bydén, vid närmare eftertanke, bör skickas på hemspråksundervisning efter att ha hotat med den ryska ”förmåge­utvecklingen”

Regionenspolitiker fortsätter att gömma sig bakom de anställda

Nej, inom f.d.landstinget, nu Region Uppsala, har man fortsatt inte förstått. "Flera förvaltningar gör ett minusresultat jämfört med budget. Primärvården gör ett resultat på minus 30 miljoner" Förvaltningarna gör inget resultat alls. Det är politiska organ, som alltid i förhållande till oss medborgare, har ansvaret Uppsnabbat regionstyrelsen 23 januari I detta nummer: Satsningar på väg 288, kollektivtrafik och cykel i Region Uppsalas länstransportplan Region Uppsala fortsatt medlem i Brysselkontor Region Uppsala fortsatt en del av Assembly of European Regions Ingen särskild redovisning av behov av konferens- och bibliotekslokaler 4,5 miljoner satsas på att utveckla Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet Klart med nya Upptåg Region Uppsala satsar på kompetensutveckling i likabehandling Region Uppsala antar medarbetarpolicy Region Uppsala anser att enhetligt regionalt ansvar är bra Region Uppsala ställer sig bakom enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Ökade skatteintäkter och statsbidrag ger plusresultat för Region Uppsala  Satsningar på väg 288, kollektivtrafik och cykel i Region Uppsalas länstransportplan Nu är Region Uppsala klar med sin länstransportplan, som efter remissförfarandet bland annat inkluderar en ombyggnad av väg 288 mellan Gimo och Börstil till 100-standard och tydliga tillgänglighetsåtgärder kopplat till fyra spår Uppsala-Arlanda. I planen finns prioriteringarna för det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser och perronger. Planeringsramen ligger på 1 657 miljoner kronor för åren 2018-2029. Länstransportplanen klubbas slutligen av regionfullmäktige i juni. Länstransportplanen görs på uppdrag av staten, och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen av Sveriges transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. Uppsala län har alltså en ram på närmare 1,7 miljarder kronor för åren 2018-2029, mer än något annat län frånsett storstadslänen. I direktiven från regeringen framhålls att fokus ska vara att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ett ökat nyttjande av kollektivtrafik, gång och cykel. Vad gäller vägnätet siktar planen in sig på det regionala statliga vägnätet. Vägar som exempelvis E4 ligger utanför planen. I planen avsätts 413 miljoner kronor till tillgänglighetsåtgärder vad gäller fyrspåret (utbyggnad till fyra järnvägsspår) mellan Uppsala och Arlanda. I klartext innebär det satsningar på gång- och cykelvägar, samt på en kapacitetsstark kollektivtrafik till befintliga och nya stationer (Bergsbrunna blir en ny station). En ombyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo – Börstil finns med i planen (vägen har tidigare åtgärdats på sträckan Uppsala – Gimo). Efter remissförfarandet gäller nu att vägen ska få 100-standard hela vägen och bli mötesfri. I planen avsätts 225 miljoner kronor för denna etapp, något som inte fullt ut kommer att räcka – varför samfinansiering blir nödvändig. Även en ombyggnad av väg 55 mellan Uppsala – Enköping ingår i planen, för ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet och förbättrade möjligheter för cykel. Planen möjliggör samfinansiering av åtgärder i järnvägssystemet och för kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad. Särskilt knutpunkter för kollektivtrafiken och stationslägen kopplade till en utbyggnad av Ostkustbanan söder om Uppsala, samt stationsåtgärder mellan Uppsala och Gävle. Vid sitt möte på tisdagen beslutade regionstyrelsen att rekommendera regionfullmäktige att säga ja till länstransportplanen. Det slutliga beslutet fattas av fullmäktige i juni, efter att regeringen fastställt de ekonomiska ramarna. Länstransportplanen gäller för fyra års tid. Region Uppsala fortsatt medlem i Brysselkontor Region Uppsala har utvärderat sitt medlemskap i Stockholmsregionens Brysselkontor och kommit fram till att medlemskapet ska fortsätta under 2018. Beslutet fattades av regionstyrelsen vid deras möte. Region Uppsala, som har övertagit det tidigare Regionförbundets arbetsuppgifter vid bildandet av region, har även övertagit Regionförbundets medlemskap (som funnits sedan år 2003). Stockholmsregionens Brysselkontor har bland annat till uppgift att följa arbetet inom EU:s institutioner och skapa kontakter med beslutsfattare och institutioner i syfte att påverka EU:s politik och programinnehåll. Den utvärdering som har skett har visat att kontoret bedriver en kvalificerad verksamhet av hög standard. Medlemskapet är också en del i Region Uppsalas kommande handlingsplan för internationell lyskraft. Därför kommer Region Uppsala att fortsätta att vara medlem, avgiften ligger på 200 000 kronor årligen. Region Uppsala fortsatt en del av Assembly of European Regions Regionstyrelsen beslutade också att Region Uppsala ska fortsätta att vara medlemmar även I AER, Assembly of European Regions. Även detta medlemskap kommer att vara en del i den kommande handlingsplanen för internationell lyskraft. Avgiften för år 2018 ligger på 6 405 euro, motsvarande drygt 64 000 kronor. AER Sverige är ett nätverk för landsting, regionförbund och regioner som är medlemmar i AER. Syftet är i första hand att sprida information och utbyta erfarenheter. Ingen särskild redovisning av behov av konferens- och bibliotekslokaler Frågan om vilket behov som finns av konferens- och bibliotekslokaler vid bygget av det nya produktionsköket på Akademiska sjukhuset ska redovisas i det kommande beslutet om genomförande av bygget. Det beslutade regionstyrelsen vid sitt möte, och avslog därmed ett initiativärende från de fyra allianspartierna. Bakgrunden är att Alliansen begärt att regionstyrelsen skulle få en redovisning av vilka behov det egentligen finns av bibliotek- och konferenslokaler vid bygget, och vem som ska finansiera hyran. I underlaget för bygget pekas Uppsala universitet ut som en intressent, medan universitetet själva enligt initiativärendet uppger att de inte ser detta behov. Majoriteten kom alltså fram till att någon särskild redovisning inför regionstyrelsen inte behövs. 4,5 miljoner satsas på att utveckla Tierps vårdcentrum och Kungsgärdet Fastighets- och servicenämnden får i uppdrag att fortsätta utveckla fastigheterna Tierps vårdcentrum, respektive Kungsgärdet i Uppsala. Detta ska ske i samarbete med vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen, samt i dialog med Tierps kommun och Uppsala kommun. Under åren 2018 – 2020 avsätts 4,5 miljoner kronor för att utveckla fastigheterna och för att ansöka om planbesked, om behov av detta finns. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt sammanträde. Bakgrunden är de behov som finns, där lokalerna idag inte håller måttet. Ännu finns dock inte några mer konkreta planer på hur fastigheterna ska utvecklas. Klart med nya Upptåg Nu är det klart med nya Upptåg – regionstyrelsen fattade vid sitt möte på tisdagen beslut om att låta AB Transitio köpa in åtta nya och större Upptåg. Region Uppsala hyr sedan dessa tåg av AB Transitio. De nya tågen sätts succesivt i drift från slutet av år 2019. Tågen är av fabrikat Stadler Dosto ER 1 och tillverkas i Schweiz. Det är dubbeldäckartåg med fyra vagnar och varje tåg har 357 sittplatser, vilket ska jämföras med dagens tåg som har 170 sittplatser. Det är AB Transitio som köper och äger tågen som sedan hyrs av Region Uppsala. Beslutet som regionstyrelsen fattade är att anta ett uppdragsavtal med AB Transitio, som innebär att AB Transitio köper in åtta stycken Stadler Dosto ER 1-tåg. De nya tågen sätts successivt i trafik från slutet av 2019 och under 2020. Allt eftersom de nya tågen levereras kommer dagens tåg att fasas ut. Några av de tåg som  idag går längs Ostkustbanan kommer att behållas för att ersätta de inhyrda tåg som  idag körs på sträckan Uppsala – Sala. AB Transitio ägs gemensamt av 20 landsting/regioner och kollektivtrafikmyndigheter i Sverige och har som uppdrag att anskaffa, finansiera och förvalta spårfordon åt sina ägare. Syftet är främst att optimera ägarnas fordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Region Uppsala satsar på kompetensutveckling i likabehandling Region Uppsala ska bedriva ett systematiskt arbete vad gäller både grundläggande och fördjupande kompetensutveckling i likabehandling. Det beslutade regionstyrelsen vid sitt möte, och gav regiondirektören i uppdrag att organisera detta arbete. Enligt handlingarna i ärendet ska Region Uppsala vara en organisation fri från diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. För att minimera risken att anställda, eller patienter/invånare, blir utsatta behöver kompentensutveckling inom området nå fler medarbetare. Region Uppsala har tidigare anlitat Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) för fördjupad kompetensutveckling. Två förvaltningar har HBTQ-certifierats. När nu Region Uppsala sedan några år alltmer systematiskt jobbar med hälsofrämjande arbetsplatser finns det dock, enligt handläggaren, stora vinster med att organisera kompetensutvecklingen för chefer och medarbetare inom egen organisation. För att organisera, bedriva och utveckla detta systematiska likabehandlingsarbete måste Region Uppsala anställa en person. Kostnaden för detta ska dock, enligt handlingarna, ställas mot kostnaden för de insatser som köpts och kan komma att köpas av RFSL. Region Uppsala antar medarbetarpolicy Vid sitt möte antog regionstyrelsen dels en medarbetarpolicy för Region Uppsala, dels en reviderad chefspolicy. Medarbetarpolicyn slår fast att medarbetare i Region Uppsala bidrar till att nå visionen om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft genom fyra övergripande mål. Dessa fyra mål är att ha en helhetssyn, att visa ett gott bemötande, att vara delaktig samt att vara innovativ och bidra till utveckling av verksamheten. Chefspolicyn genomgick endast en smärre revision, så att dess koppling till medarbetarpolicyn blir tydligare. (V) yrkade avslag på ärendet, och reserverade sig mot beslutet. Region Uppsala anser att enhetligt regionalt ansvar är bra Region Uppsala har fått kommentera Finansdepartementets promemoria Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61). Region Uppsala tillstyrker att Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting övertar det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. Den regionala nivån tillmäts allt större betydelse för hela landets utveckling, enligt handlingarna i ärendet. Enligt den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 - 2020 bygger utvecklingspolitiken på att de lokala och regionala förutsättningarna tas tillvara. Därför läggs allt fler uppdrag på den regionala nivån. Den föreslagna förändringen innebär att det skapas en symmetrisk regional samhällsorganisation, vilket förväntas underlätta för samverkan och överenskommelser mellan regionalt utvecklingsansvariga aktörer på både storregional och nationell nivå. Region Uppsala ställer sig bakom enhetliga priser på receptbelagda läkemedel Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel (SOU 2017:76). Region Uppsala ställer sig huvudsakligen bakom utredningens förslag, och stödjer förslaget att apotekens handelsmarginaler för receptbelagda läkemedel utanför förmånerna utformas på samma sätt som för läkemedel inom förmånerna. Bakgrunden är att majoriteten av läkemedlen på den svenska marknaden omfattas av läkemedelsförmånen och därigenom har en reglerad prissättning med priser fastställda av TLV (Tandvård och läkemedelsförmånsverket). Men för receptbelagda läkemedel utanför förmånen gäller fri prissättning, vilket innebär att priset på ett och samma läkemedel kan variera stort. Det finns idag ingen samlad prisinformation för läkemedel utan förmån, vilket gör det omöjligt att jämföra apotekens priser. Utan kännedom om pris är det svårt för den som skriver ut receptet att göra ett medvetet preparatval. Kostnaden kan också vara en avgörande fråga för den som ska använda läkemedlet. Utredningens förslag är därför att utifrån det pris som tillverkaren har anmält, ska TLV fastställa ett utförsäljningspris med samma handelsmarginaler som för läkemedel inom förmånen. Något som Region Uppsala alltså tillstyrker. Dock beklagar Region Uppsala att utredningen inte även fått uppdraget att göra en översyn av apotekens fria prissättning på speciallivsmedel till barn. Där har vissa apoteksföretag idag mycket höga påslag, enligt handlingarna i ärendet, och ett företag rekryterar kunder bland annat genom att erbjuda fria inträden på nöjesparker. Ökade skatteintäkter och statsbidrag ger plusresultat för Region Uppsala Region Uppsala kommer att göra ett resultat för 2017 på plus 235 miljoner kronor. Det är 35 miljoner kronor bättre än budget, men flera förvaltningar går med underskott. Förklaringen att det ändå blir ett plus är främst ökade skatteintäkter och generella statsbidrag. De preliminära bokslutssiffrorna presenteras vid regionstyrelsens sammanträde idag. Flera förvaltningar gör ett minusresultat jämfört med budget. Primärvården gör ett resultat på minus 30 miljoner kronor, Fastighet och service minus 23 miljoner kronor, Kollektivtrafikförvaltningen minus 19 miljoner kronor och Hälsa och habilitering minus 9 miljoner kronor. Det största minuset finns på Akademiska sjukhuset, som gör ett resultat på minus 205 miljoner kronor. Tappet beror främst på högre kostnader för löner och inhyrd personal samt ökade kostnader för bland annat medicinskt material och köpt vård. På plussidan finns framför allt finansförvaltningen, som gör ett bättre resultat jämfört med budget, bland annat därför att skatteintäkterna och statsbidragen blivit större än förväntat. Några förvaltningar gör också ett positivt resultat: Regionkontoret (plus 30 miljoner kronor), Lasarettet i Enköping (plus 12 miljoner kronor), Resurscentrum (plus 8 miljoner kronor) och Folktandvården (plus 4 miljoner kronor). Kulturnämnden gör ett nollresultat. Det sammanlagda resultatet för Region Uppsala uppgår till plus 235 miljoner kronor, vilket är något bättre än det budgeterade överskottet på 200 miljoner kronor. Hela årsredovisningen läggs fram vid regionstyrelsens sammanträde den 27 mars