söndag 30 mars 2025

Att spara är att lägga undan.

"Du sparar 19 kr". "Staten sparar" Detta handlar inte om sparande. När det angae att jag sparar 19 kr genom att köpa en viss sak då far man med osanning. Affärernas lögner måste stoppas.

fredag 28 mars 2025

En lag ska användas

När man avser att stifta en lag ska man veta att den kommer att ge effekt och att den kommer att tillämpas. Vi har lagar i dag, som inte tillämpas.

Inte de utan dem

"Region Uppsala sätter stopp för de som vill rädda andras liv." Rubrik i dag på insändare i UNT Rätt svenska är: Region Uppsala sätter stopp för dem som vill rädda andras liv.

Riksda´n 26 mars

Riksdagsbeslut 26 mars Nej till motioner om familjerätt (CU7) Skrivelse om statens insatser för barn som misstänks för grova brott har behandlats (JuU24) Nya regler för att motverka långsam handläggning av vissa klagomålsärenden hos Integritetsskyddsmyndigheten (KU12) Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU24) Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU27) Nej till motioner om skogspolitik (MJU12) Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU16) Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9) Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina med mera (UU15) Nej till motioner om familjerätt (CU7) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt som finns i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om betänketid vid skilsmässa, bodelning och vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Riksdagen hänvisar främst till beslutad lagstiftning och att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Skrivelse om statens insatser för barn som misstänks för grova brott har behandlats (JuU24) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statens insatser för barn som misstänks för grova brott. Skrivelsen bygger på Riksrevisionens rapport där myndigheten har granskat hur effektiva statens insatser är för att förhindra att barn begår grova brott. Riksrevisionen konstaterar att statens insatser för att bryta barns grova kriminalitet inte är fullt ut effektiva. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som den gjort och planerar att göra med anledning av Riksrevisionens rapport. Det handlar bland annat om straffrättsliga och socialrättsliga åtgärder, mer resurser till myndigheter, kommuner och regioner samt insatser som rör föräldrar och vårdnadshavare. Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Det pågår ett omfattande arbete på området inom Regeringskansliet. Flera utredningar har tillsats och bereds för närvarande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nya regler för att motverka långsam handläggning av vissa klagomålsärenden hos Integritetsskyddsmyndigheten (KU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för att motverka utebliven eller långsam handläggning av vissa klagomålsärenden hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). I EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och i dataskyddsdirektivet anges att det ska finnas en eller flera myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för att övervaka hur förordningen respektive direktivet tillämpas. I Sverige har IMY utsetts att vara sådan tillsynsmyndighet. Enligt dataskyddsregelverket ska den som anser att behandlingen av personuppgifter som gäller honom eller henne strider mot förordningen ha rätt att lämna in klagomål till tillsynsmyndigheten. Nya regler ska motverka att handläggningen hos IMY uteblir eller går för långsamt när en person lämnat in ett klagomål till IMY om behandling av personuppgifter. Enligt de nya reglerna ska en person som lämnat klagomål ha rätt att begära ett besked från IMY efter tre månader. IMY har då två veckor på sig att svara, och i svaret ska det framgå om IMY kommer att genomföra tillsyn eller inte. IMY:s beslut ska kunna överklagas. Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor (KU24) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor. Förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om personuppgifter och digitala söktjänster, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen gäller. Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU27) Riksdagen sa nej till nio förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Nej till motioner om skogspolitik (MJU12) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om skogens roll för bioekonomin och klimatet, brukandet av skogen, formellt skydd av skogen, skogsbruk och artskyddet samt forskningen inom ämnet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om regelförenkling för företag (NU16) Riksdagen sa nej till 37 förslag i motioner om regelförenkling för företag, bland annat med hänvisning till pågående insatser och gällande regelverk. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider och tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter. Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer. Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina med mera (UU15) Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag om situationen i Israel och Palestina med mera. De handlar bland annat om den israelisk-palestinska konflikten, bistånd till Palestina och UNRWA samt åtgärder mot bosättare på Västbanken. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Riksda´n 27 mars

Riksdagsbeslut 27 mars Nej till motioner om mineralpolitik (NU18) Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Nej till motioner om mineralpolitik (NU18) Riksdagen sa nej till 43 förslag i motioner om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor, däribland med att ta fram en ny nationell mineralstrategi. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, tillståndsprocesser, kritiska metaller och mineral samt utvinning av kol, olja, naturgas och uran. Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om civilsamhällets roll i biståndet, regeringens reformagenda för biståndet, biståndsnivåer, och prioriteringar inom biståndet.Riksda´n 27 mars

tisdag 25 mars 2025

Regionstyrelsen bör avgå

Huvudsakliga uppgifterna för politiska organ är att sätta mål, följa upp och utkräva ansvar. Vid avvikelser från ekonomiska målen, kvantitativa målen och kvalitativa målen måste beslut om åtgärder fattas. De beslut man då har att välja mellan eller kombinera är ändring av kvalitativa mål, ändring av kvantitativa mål eller hemställa om utökad budget eller kombinationer av dessa. Ur ABC för politiker. Som regel är inom Regionen att inte göra någonting innebär abdikation, alltså förkastligt

Nej till ansvarsfrihet

Detta från Regionstyrelsen: "Prognos om minus 224 miljoner kronor Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2025 beräknas till minus 224 miljoner kronor, efter utgången av februari månad. Det är 390 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Prognosen baseras i hög grad på lägre förväntade riks- och regionintäkter, och ökade personalkostnader på Akademiska sjukhuset och förvaltningen Fastighet och service. Därtill på förväntade ökade kostnader för köpt vård, läkemedel och medicinskt material. En försämring av skatteunderlagsprognosen, tillsammans med ökade trafikkostnader och Akademiska sjukhusets ännu oidentifierade åtgärder för en ekonomi i balans bidrar också till den negativa årsprognosen. På plussidan finns lägre pensionskostnader och högre statsbidrag." Inte ett ord om åtgärder med anledning av beräknad budgetavvikelse. Hur kan detta få fortgå?En sådan här styrelse kan ju inte ges ansvarsfrihet

Affärerna ljuger

Nu måste detta förbjudas. På nätet och i affärer sägs att jag sparar en viss summa pengar om jag gör ett visst köp, det vill säga, om jag drar på mig en utgift. Om jag köper denna sak för e99 kr säga att jag sparar 29 kr. Vi går ju på det och därför fortsätter man med dessa lögner

Ö och minutrar

Räcker det verkligen med att en offentlig person avviker i ett språkligt avseende för att det ska sprida sig och bli vedertagligt. Med språkligt menar jag utstickare i svenska språket. Mest tydligt är det nya ö-ljudet. I mina öron ett förfärligt ljud. Har alla i, till exempel, P4 Uppland ålagts att böla. Snart säger väl de flesta kilometrar, sekundrar och minutrar bara för att Johan Olsson och flera andra, främst sportkommentatorer, säger så. TV6 är typexempel.

måndag 24 mars 2025

Ett litet hopp

Välkommen Liberalerna. Större statligt ansvarstagande. Det har jag pläderat för en längre tid. Nu frågar jag dock: hurkan partiet vara kvar i regeringskonstellationen med den här nygamla inställningen? Är naturligtvis inte möjligt. Ett litet hopp tänds nu

söndag 23 mars 2025

Riksda´n 20 mars

 

Riksdagsbeslut 20 mars

  • Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19)
  • Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20)
  • Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom ramen för Nato (UFöU3)

Nej till motioner om barn och unga inom socialtjänsten (SoU19)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

 

Nej till motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta (SoU20)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta. Förslagen inkom i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, skyddat boende och kvinnojourernas verksamhet samt våldsutövare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom ramen för Nato (UFöU3)

Riksdagen godkänner regeringens förslag till svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom Nato för att upprätthålla säkerhet för militärt och civilt stöd till Ukraina. 

Förslaget innebär att en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal ska stå till förfogande för Natos luftvärnsoperation i Polen från den 1 maj till och med den 31 augusti 2025. Den väpnade styrkan beräknas uppgå till högst 150 personer. Därutöver avser regeringen delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.

Syftet med luftvärnsoperationen är att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.

 

 Återuppväck socialliberalismen

Rådet till Liberalerna blir att lämna den här regeringen, skriver Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)

Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)

Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)

Foto: Privat

Debatt2025-03-18 18:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tre värden kännetecknar socialliberalismen - gemensamt ansvar, reglerad marknadsekonomi och vikten av rättvisa.

Detta innebär att staten ska ingripa för att skapa lika möjligheter för alla genom till exempel välfärdsreformer, utbildning och sociala skyddsnät, utan att inkräkta på den enskildes frihet. Folkpartiet (som nu heter Liberalerna) har också genom sin historia haft ett konsekvent intresse för internationellt fredsarbete och främjandet av mänskliga rättigheter. Deras inställning till fred och internationell politik har präglats av liberalismens grundvärderingar om demokrati, frihet och samarbete mellan stater. 

Vilket parti eller vilka partier kan anses vara bärare av denna ism? Historiskt är den förknippad med partiledarna Bertil Ohlin, Gunnar Helén och Bengt Westerberg. I dag, inte renodlad hos något parti, men med tydliga inslag i flera partier. 

”Till vänster om oss finns de som, liksom vi, försvarar välfärdsstaten men som med samma ihärdighet kritiserar marknadsekonomin. Till höger finns de som, liksom vi, engagerat pläderar för marknadsekonomin men som ofta ifrågasätter välfärdsstaten.” Detta uttryckt av förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg i en debattartikel i UNT för trettiofyra år sedan. I SVT:s Politikbyrån nyligen stod han fast vid samma hållning.

Den tidigare bäraren, Folkpartiet, har för närvarande valt en annan väg. Här bör konstateras att ingen annan ism heller är i dag tydlig. 

Svensk politik handlar emellertid inte längre om en tävlan mellan ideologier, utan om ett spel om taburetter och om en ”vem tar vem”-lek. Medias önskemål om att få skildra politiken som en pågående match mellan två lag, i politiken benämnda block, tillmötesgås helt av partierna. I vems intresse sker detta? 

Partiernas oförmåga och ovilja att formulera sina visioner, anpassade till dagens verklighet, döljs genom matchen mellan de två lagen. Man avstår från att klargöra att deras roll är att i opposition och inför val profilera sin politik och att regering bildas efter val varvid kompromissas i olika grad. Detta förhållande gäller den nationella nivån. 

Kan den ideologiska beskrivningen, kort beskrivning av socialliberalism, appliceras på något av dagens partier? Knappast. Åtminstone kan konstateras att det parti, som Bengt Westerberg representerade inte finns i dag, annat än formellt som efterföljare till Folkpartiet under namnet Liberalerna. Dock inte i fråga om den förda politikens inriktning. Som svar på den kritiken anförs vanligen att partiet visst står för socialliberalism. Dock endast i teorin, kan konstateras, Trohet till sitt partis ideologi hindrar inte att samtala med och inte heller att kompromissa i sakfrågor. Men att ingå i en regeringskonstellation vars politik är styrd av en ideologi som i grunden är oförenlig med socialliberala idéer bör ses som en omöjlighet.

Motvinden för socialliberalismen är nu extra stark. Antalet demokratiskt styrda länder minskar. Auktoritära krafterna ökar i styrka. Tendenser finns emellertid till en motreaktion. Rådet till Liberalerna blir då: lämna den regering, som nu inte ger utrymme för en profilerad socialliberalism, beskriv en socialliberalism anpassad till dagens verklighet och förklara för väljarna att oppositionsrollen inte placerar partiet i något av de två lagen.

Socialliberalismen kan och bör återuppväckas.

onsdag 19 mars 2025

Riksdan 19 mars

 

Riksdagsbeslut 19 mars

  • Skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 har behandlats (FiU17)
  • Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)
  • Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)
  • Ny lag ska försvåra för kriminella att använda alternativa betalningssystem (FiU27)
  • 2024 års tillämpning av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU26)
  • Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU9)
  • Skrivelse om förvaltningen av skyddad natur har behandlats (MJU11)
  • Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)
  • Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)
  • Nej till motioner om cykelfrågor (TU10)
  • EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)

Skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 har behandlats (FiU17)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att det nu är fem år kvar till dess att Agenda 2030 ska vara genomförd. Riksdagen anser likt regeringen att Sverige har goda chanser att nå målen, samtidigt som det finns utmaningar både nationellt och globalt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om statlig förvaltning och statistikfrågor (FiU25)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters effektivitet, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastighetsförvaltning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom områdena och att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om kommunala frågor i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag och kommunala tillsynsavgifter

Riksdagen hänvisar till befintlig lagstiftning och pågående arbete inom området.

Ny lag ska försvåra för kriminella att använda alternativa betalningssystem (FiU27)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om valutaväxling samt lagändringar. 

Valutaväxling innebär yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta. Regeringens lagförslag innebär att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska omfattas av tillståndsplikt istället för registreringsplikt. Detta underlättar för Finansinspektionen att kontrollera verksamheten. Undantag görs för fysiska och juridiska personer som tillhandahåller betaltjänster i form av kontoinformationstjänster. Dessa ska däremot omfattas av penningtvättslagen.

Bakgrunden är att valutaväxling och penningöverförande bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och tvätt av pengar från brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

2024 års tillämpning av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU26)

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism och riksdagen kontrollerar hur regeringen tillämpar den genom att regeringen varje år lämnar en skrivelse till riksdagen.

I skrivelsen redogör regeringen även för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU9)

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, vindkraftsetablering, äganderättsfrågor, offentlig upphandling, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar.

Riksdagen hänvisar framförallt till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen gäller.

Skrivelse om förvaltningen av skyddad natur har behandlats (MJU11)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om förvaltningen av skyddad natur.

Sveriges yta består till 15 procent av skyddad natur där landets naturreservat och nationalparker ingår. Riksdagen har beslutat att de skyddade områdena ska förvaltas med hög ambitionsnivå. Riksrevisionen pekar på ett flertal brister i förvaltningen och lämnar i sin rapport rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömningar om att statens insatser brister och välkomnar de åtgärder som regeringen föreslagit för att förbättra förvaltningen. Förvaltningen av skyddad natur ska, enligt riksdagen, vara effektiv och ändamålsenlig samtidigt som den bidrar till att uppfylla Sveriges nationella mål och internationella åtaganden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Nej till motioner om cykelfrågor (TU10)

Riksdagen sa nej till 64 förslag om olika cykelfrågor. De handlar bland annat om infrastruktur och regler för ökad säkerhet, insatser för cykling bland barn och unga samt kombinerade resor med cykel.

Merparten av förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Fyra förslag inkom i följdmotioner till en proposition från regeringen.

Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.

EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas. 

EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse. 

Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap. 

Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar. 

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Katastrof

 I dag såg jag något, som övergår det mesta av vad jag tidigare sett. En pappa spelade fotboll med sina två barn. Jag tittade cirka 10 min. Pappan sparkade då och då till bollen, men pratade inte med barnen utan tittade i mobilen oavbrutet. Katastrof

Bli en bra politiker

 

  1. Politiker! Varför styr ni inte?
    Politiker! Varför styr ni inte?Ni håller ju i ratten
    Harald Nordlund
    MjukbandFörlag: Books on DemandUtgivningsdatum: 31.08.2020
     

Innehållet är viktigare

 L fortsätter sitt samarbete med SD på riksplanet. Varför? Suddar ut profilen. Att jämföra kommun med riksnivån är vanskligt, men L i Uppsala kommun visar att politikens innehåll är viktigare än taburetter

söndag 16 mars 2025

Vi gör det tillsammans

Min relation till det parti jag varit medlem i, i 58 år, är så nära att jag, trots avsteget från socialliberalismen, inte har kunnat lämna partiet. Jag har nu bestämt mig för att kvarstå som medlem och arbeta för ett återuppväckande av ideologin. Jag tror det är möjligt, möjligt enär det måste ses som ofrånkomligt.

Om jag vore ensam gav jag nog upp, men har noterat att mitt parti lokalt är inne på samma spår som jag. Nu gör vi det tillsammans.

lördag 15 mars 2025

Vi har ett och ett halvt år på oss

 Ett och ett halvt år till nästa val.Vi hinner bygga plattformen för socialliberalismen, om vi vill.

torsdag 13 mars 2025

Hög lön

 Nu har det gått lite för långt med tjänstemäns löner. En kommundirektör har nu så mycket som en tiondel av vad en schlagerartist tjänar och en tjugondel av vad en ishockeyspelare kan tjäna. 

Flera av artisterna sitter instängda i sina studior och skriver texter. Inte så enkelt att på beställning få till det. La, la, la. I love you.

Och, ishockeyspelaren. Tränar nästan varje dag och har matcher under månaderna september till april. Semester inte mer än fyra månader.



















Riksda´n 13 mars

 

 

Riksdagsbeslut 13 mars

  • Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU12)
  • Ja till nya mål för energiforskningen (NU14)
  • Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12)

Nej till motioner om elmarknadsfrågor (NU12)

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen rör bland annat nätfrågor, elområden, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet. 

Ja till nya mål för energiforskningen (NU14)

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU12)

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om utbildningen i gymnasieskolan, ämnen och särskilda kunskapsområden samt studie- och yrkesvägledning.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete

Vilket parti blir först?

 Tittade och Lyssnade på Politikbyrån i går kväll. Man talade om krisen för libaralismen. Välfungerande hjärnor. Bengt Westerberg gav sin syn på vad han kallar den liberala demokratin.

Vad jag saknar är en analys av och diskussion om vilken libaralism man avser. Varför gavs inte tittarna en beskrivning av vad daggens liberalism innebär, vad menas med socialliberalism versus riktningar som nyliberalism och manchesterliberalism. Och, Liberalerna själva gör inte ens försök. Vilket parti blir först med detta? 

onsdag 12 mars 2025

Riksda´n 12 mars

 

Riksdagsbeslut 12 mars

  • Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)
  • Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU3)
  • Utökade möjligheter till kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet (JuU27)
  • Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU3)
  • Nya regler om utvisnings- och avvisningsbeslut, återreseförbud och avskaffande av spårbyte (SfU17)

Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU6)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, det arbetsmarknadspolitiska insatsutbudet, Samhall samt arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning har behandlats (FöU3)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Denna skrivelse inkommer årligen.

Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns för att skydda den enskildas personliga integritet. Siun bestämmer även över de signaler som teleoperatörer ska lämna till samverkanspunkter om elektronisk kommunikation.

Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits under 2023 fungerat väl och att Siun har fått tillgång till den information som behövts för att fullgöra uppdraget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till en motion från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område.

Utökade möjligheter till kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet (JuU27)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär utökade möjligheter till kamerabevakning. Förslaget innebär bland annat att kravet på tillstånd för kamerabevakning tas bort för alla aktörer inom offentlig verksamhet.

Dessutom får brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bedriva kamerabevakning på fler platser än i dag. Dessa myndigheter får även bättre möjligheter att kamerabevaka i brådskande fall.

För att göra det möjligt för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att använda teknik med automatisk igenkänning av registreringsnummer (ANPR-teknik) i hela landet införs det också ett nytt undantag från kravet på att göra en intresseavvägning vid kamerabevakning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2025.

Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU3)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om idrott och friluftsliv i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om anläggningsfrågor, elitidrott, parasport och nordiskt friluftslivssamarbete.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.

Nya regler om utvisnings- och avvisningsbeslut, återreseförbud och avskaffande av spårbyte (SfU17)

Regeringen föreslår lagändringar bland annat i syfte att få fler att lämna Sverige efter ett beslut om avlägsnande, det vill säga avvisning eller utvisning till hemlandet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

  • Ett beslut om avlägsnande ska upphöra att gälla (preskriberas) fem år från det att utlänningen har följt beslutet och lämnat Sverige. Enligt dagens regler är motsvarande tid fyra år. Om beslutet är förenat med ett så kallat återreseförbud som löper vid denna tidpunkt ska beslutet upphöra att gälla först när tiden för återreseförbudet löper ut.
  • Återreseförbud ska bestämmas till högst fem år, i stället för ett år vilket gäller idag. Återreseförbud innebär ett förbud återvända till Sverige. Återreseförbudet kan bli längre bland annat om personen utgör ett allvarligt säkerhetshot.
  • Systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Spårbyte innebär att en person som fått avslag på sin asylansökan har möjlighet att i stället söka uppehålls- och arbetstillstånd utan att lämna Sverige.

Lagändringarna börjar gälla 1 april 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag i motioner inom området, varav två lämnats under den allmänna motionstiden 2024.