Regionskandal

. Det här är anmärkningsvärt. Inga beslut, trots  att sjukhusstyrelsen inte följer budget. Till denna  skandal kommer att styrelsen inte tar sitt ansvar  utan skyller på Akademiska sjukhuset. Här nämns ställningstaganden, som gjorts av sjukhusdirektören Dessa beslut är dock politiska och måste fattas av ansvarigt politiskt organ.  Tolv regionråd och ingen styrning. Kan skandalen bli större Uppsnabbat regionstyrelsen 30 oktober I detta nummer:  Prognos på plus 63 miljoner kronor för Region Uppsala 1,2 miljoner kronor till Uppsala Health Summit Nytt samarbetsavtal för Skandionkliniken godkänt Initiativ om svenskt kött anses besvarat Klart med fördelning av FoU-medel Utredning mot hot och våld tillsätts Remiss om att bryta ett våldsamt beteende Yttrande över utredning om framtidens primärvård Kritiska synpunkter på remiss Kritik mot Nationell biblioteksstrategi Frågor kring utredning om asylmottagande Upphandling av hyrpersonal initieras Prognos på plus 63 miljoner kronor för Region Uppsala Prognosen för Region Uppsala per augusti är 63 miljoner kronor, vilket är en förbättring av prognosen med 9 miljoner kronor jämfört med augusti månad. Prognosen är dock 107 miljoner sämre än budgeten för 2018. Region Uppsalas årsprognos på 63 miljoner kronor bygger på att Akademiska sjukhuset får en positiv intäktsutveckling under årets sista kvartal, samt att sjukhusets planerade kostnadsåtgärder som minskning av inhyrd personal och köpt vård får effekt under de kvarvarande månaderna. Om inte åtgärderna får effekt de närmsta månaderna finns en risk att Region Uppsala kommer att leverera ett negativt resultat 2018. Ett antal regionövergripande omedelbara åtgärder har beslutats av regiondirektören den senaste månaden för att motverka risken för ett underskott. Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2,6 procent jämfört med 2017. Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med september är 8 716, vilket motsvarar en ökning med 233 årsarbetare, eller 2,7 procent jämfört med samma period föregående år. 1,2 miljoner till Uppsala Health Summit Uppsala Health Summit (UHS) är en internationell arena som fokuserar på att förbättra vård och hälsa genom att ta tillvara forskningsresultat och innovationer. Region Uppsala är en av många aktörer som har satsat på UHS, som hittills genomfört fem möten i Uppsala, det senaste i juni 2018 på temat cancer. Nu beslutade regionstyrelsen att Region Uppsalas engagemang för Uppsala Health Summit ska fortsätta. Region Uppsala satsar sammanlagt 1,2 miljoner kronor för åren 2019-2021. Andra intressenter är Världsklass Uppsala, Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun, Uppsala Monitoring Centre, Läkemedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Nytt samarbetsavtal för Skandionkliniken godkänt Skandionkliniken (Kommunalförbundet för avancerad strålbehandling, KAS) startade sin patientverksamhet år 2015. Kliniken bedriver avancerad behandling mot cancer, men har haft problem med att få en så stor mängd patienter som planerna var baserade på. Därför har verksamheten, som finns till för samtliga landsting/regioner i Sverige, dragits med stora ekonomiska underskott. 2016 blev resultatet -37,7 miljoner kronor, följt av -52,5 miljoner kronor för år 2017 och en prognos för ett minusresultat på cirka 50 miljoner kronor även för år 2018. Därför är nu tanken att det samarbetsavtal som verksamheten bygger på, och som gäller för Sveriges samtliga landsting/regioner, ska förändras. Bland annat höjs de ingående parternas så kallade abonnemangsavgift från 50 procent till 70 procent av de budgeterade kostnaderna. Samarbete inleds även med så kallade Care-bolag och Care-verksamheter för att få fler utländska patienter. Vid sitt möte godkände regionstyrelsen nu det nya avtalet för Region Uppsalas vidkommande. Initiativ om svenskt kött anses besvarat Anna-Karin Klomp (KD) inkom vid regionstyrelsens sammanträde i augusti med ett förslag om att regionstyrelsen ska uppmana kostnämnden att öka andelen svenskt kött vid kostupphandling, detta då Region Uppsala som offentlig aktör bör stödja svenskt lantbruk. Av svaret framgår att Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar all offentlig upphandling, och att Region Uppsala måste följa den. Av LOU framgår bland annat att det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av nationalitet. Däremot har regeringen aviserat förändringar i LOU som innebär att allt kött som upphandlas till kommuner, landsting och stat ska uppfylla svenska djurskyddsbestämmelser. Det gäller även svenska krav på begränsad användning av antibiotika. Av Region Uppsalas miljöprogram för 2019 – 2022, fastställt av regionfullmäktige, framgår att det i samband med upphandlingar av livsmedel och kostproduktion ställs krav som motsvarar minst svenska miljökrav och regler för djurskydd. Detta är en kravspecifikation som blir konkurrensneutral mellan svenskt och importerat kött. Kostnämnden har via innevarande avtal upphandlat nöt- och fläskkött som i väldigt hög utsträckning har sitt ursprung i Sverige, där exempelvis upphandlat nötkött kommer från ett slakteri i Uppland. Med detta ansåg regionstyrelsen initiativet besvarat. Klart med fördelning av FoU-medel Nu är fördelningen av Region Uppsalas riktade forsknings- och utvecklingsmedel för år 2019 klar. Regionstyrelsen beslutade att godkänna bedömningsgruppens förslag. Region Uppsala delar årligen ut särskilda forsknings- och utvecklingsmedel för att finansiera projekt som har en patientnära inriktning. För år 2019 uppgår dessa medel till 3,5 miljoner kronor. 18 forskningsprojekt får mellan 50 000 och 135 000 kronor vardera. 16 utvecklingsprojekt tilldelas mellan 10 000 och 80 000 kronor vardera. Utredning mot hot och våld tillsätts Vid sitt möte gav regionstyrelsen i uppdrag till regiondirektören att tillsätta en utredning, med inriktningen att förstärka åtgärderna mot hot och våld mot medarbetare på sjukhus. Ärendet ska återrapporteras till regionstyrelsen i februari 2019. Bakgrunden är att sjukhusstyrelsens ordförande tog ett brådskande beslut om att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skulle beskriva behovet av trygghets- och säkerhetsskapande åtgärder. Sjukhusstyrelsen har sedan gjort bedömningen att det är en fråga som berör flera förvaltningar, och att frågan därför bör behandlas av regionstyrelsen. Synpunkter som kommit in pekar på att utredningen kan resultera i förslag om utökad utbildning vad gäller hot och våld, utökat så kallat tillträdesskydd (lås, larm och kameror) och fler väktare och ordningsvakter inom Region Uppsalas verksamheter. Även insatser i form av stöd till personal som utsatts för våld eller hot finns med i de synpunkter som framkommit från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Utredningen ska också beakta integritetsaspekter för såväl patienter som personal, och i arbetet inkludera erfarenheter från andra regioners/landstings arbete med trygghet och säkerhet. Remiss om att bryta ett våldsamt beteende Region Uppsala har fått yttra sig över remissen Att bryta ett våldsamt beteende – återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld (SOU 2018:37). I sitt svar skriver Region Uppsala bland annat att man instämmer med utredningens slutsats att regionens verksamheter behöver bli bättre på att tidigt identifiera individers utsatthet för våld i nära relationer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska god vård erbjudas medborgarna vid behov av behandling. Vård och behandling bygger dock på frivillighet. Att utöva våld är ingen diagnos, därtill kan man alltså tacka nej till behandling. (S), (V) och (SD) ville se delvis andra skrivningar i yttrandet. Yttrande över utredning om framtidens primärvård Region Uppsala har fått yttra sig över betänkandet God och nära vård – en primärvårdsreform (SOU 2018:39). Utredningen berör primärvårdens roll i framtiden (där den nära vården tänks få en mer central roll, och mindre vård produceras på sjukhusnivå). Det är ett delbetänkande som i huvudsak berör den långsiktiga färdplanen på nationell nivå, som kan stödja omställningen på lokal nivå. I sitt svar betonar Region Uppsala bland annat att det är invånarnas behov som är utgångspunkten för både landsting/regioner och kommuner när det gäller omställningen till en god, jämlik och nära vård. Samverkan mellan olika kommuner, landsting/regioner samt olika vårdgivare är enligt yttrandet en av de viktigaste frågorna för att klara framtidens utmaningar.  Region Uppsala ställer sig positiv till att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter till en nationell databas för vårdgivare inom primärvården, då detta förbättrar förutsättningarna för att säkerställa en god och jämlik vård både regionalt och nationellt. Region Uppsala är positiv till den statliga finansieringen av specialisttjänster som utredningen föreslår. Dock framgår det inte av utredningen i övrigt vilka resurser som kommer att krävas för att genomföra förslagen. Därför är det ett önskemål från Region Uppsala att utredningen framåt har fokus på ekonomiska konsekvenser. Kritiska synpunkter på remiss Region Uppsala har tillsammans med övriga landsting/regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion fått yttra sig över promemorian Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (Ds 2018:31). Det rör sig om privata specialistläkare och fysioterapeuter, vars verksamhet regleras statligt men bekostas av aktuellt landsting/region.   Tanken med utredningen är i all korthet att landsting och regioner ska få bättre möjligheter att följa upp dessa verksamheter och även kunna kräva tillbaks ersättning i de fall man kan visa att man lidit ekonomisk skada. Men sjukvårdsregionens svar tar fasta på att man vill se större förändringar, och ett större fokus i utredningen även på kvalitetsbrister. Region Uppsala anser att utredningen saknar ett patientperspektiv med fokus på en sammanhållen vård för patienten. Den utgår i stället i mångt och mycket från ett system- och vårdgivarperspektiv. Kritik mot Nationell biblioteksstrategi Region Uppsala har lämnat ett remissyttrande till Kungliga biblioteket, yttrandet gäller en Nationell biblioteksstrategi. Ett utkast till en sådan strategi, den första i Sverige, har tagits fram och ska antas av regeringen i mars 2019. Region Uppsala är positiv till att regionbiblioteken ”ska ha en stark och central roll för utveckling och stöd till folkbiblioteken”, men tveksam till idén att förstatliga de regionala biblioteksverksamheterna. Region Uppsala tycker att strategin baserar sina förslag på ett bristfälligt underlag. Region Uppsala ser också en risk i att strategin i så hög grad fokuserar på frågor om medier och medieförsörjning, Bibliotek är, enligt yttrandet, förvisso medier men även kompetens/profession och biblioteksrum (fysiska såväl som digitala). Vissa delar av strategin är Region Uppsala positiv till, så som förslaget om samlad biblioteksjuridisk kompetens liksom kompetens kring upphandling/förhandling. Frågor kring utredning om asylmottagande Region Uppsala har fått kommentera utredningen Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22). Region Uppsala har inskränkt sina kommentarer till de delar som rör hälso- och sjukvården. Enligt yttrandet är det inte helt tydligt i utredningen vilket ansvar regioner och landsting kommer att ha under asylprövningen. Var ska hälsoundersökningar utföras och av vem, ska det finnas en stationär ”första linjens vårdgivare” på plats på ankomstcentren och ska de bemannas dygnet runt? Region Uppsala undrar också om det specifika vårdansvaret ska ligga på staten och sedan upphandlas, samt hur asylsjukvården ska finansieras. Region Uppsala anser alltså sammanfattningsvis att utredningen inte är tydlig, vad gäller uppdrag och finansiering för regioner och landsting. (S), (V) och (SD) ville se delvis andra skrivningar i yttrandet. Upphandling av hyrpersonal initieras Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att initiera en upphandling av bemanningstjänster för specialistläkare, specialistsjuksköterskor samt grundutbildade sjuksköterskor. Detta då befintliga ramavtal löper ut under hösten, det sista den 31 december 2018. Bemanningstjänster nyttjas när Region Uppsalas verksamheter har tillfälliga arbetskraftsbehov som inte kan tillgodoses med anställda medarbetare. Samtidigt ska Region Uppsala, enligt Regionplan och budget 2019-2021, minska sin inhyrning av personal. Kostnaderna för inhyrd personal ska uppgå till max 2 procent av personalkostnaderna under 2019, max 1,5 procent av personalkostnaderna under 2020 och slutligen max 1 procent av personalkostnaderna under 2021. Avtalstiden är på ett år, med möjlighet till förlängning upp till 36 månader, fördelat på tre förlängningsperioder.

Politiker! Ni måste börja styra

Politiker! Varför styr ni inte?

Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd och fyra som riksdagsledamot. Jag har sett och ser ofta brister i den politiska styrningen, inte minst inom landstinget. Nyckeln finns i en förändrad politikerroll.

Hur ser politikerrollen ut idag? Vilka utmaningar står politiker inför? Hur ska politiker få genomslag för sina beslut?

Efter anförandet diskussion

Pris 1000 kr per föreläsning

harald.nordlund@gmail.com

0760-163244

UNT anser att rustning för krig skapar säkerhet

UNT:s ledare skriver i dag om Säkerhet i gemenskap. Så långt som till rubriken är jag med. Jag tänker genast: gäller det alla gemenskaper? Kan man inte hamna i dåligt sällskap? Och vad är bra sällskap?
När jag läser vidare kan jag snabbt konstatera att UNT tycker att NATO med Donald Trump som förgrundsfigur är bra sällskap. Och, min slutsats av ledaren blir att UNT anser att det finns bara en gemenskap, NATO. Går man inte går in som medlem står man ensam. Så kan det ju emellertid inte vara.
Vad världen i dag behöver är goda exempel på fredskapande initiativ. Sverige kan spela en stor roll för att samla fredskapande krafter till en gemenskap, som kan komma att växa undan för undan. Det skulle skapa respekt och förhindra den typ av provokation, som samarbete med och än värre medlemskap i NATO ger upphov till. Gemenskap för rustning för krig kan knappast vara säkerheti gemenskap
"Säg mig vem du umgås med och jag ska säga vem du är" (Euripides, född cirka 480 f.Kr., död cirka 406 f.Kr.)

Kraven på en programledare måste vara höga

Jag har svårt att låta bli. Radioprogrammet RingP1 fyller en viktig funktion. Dock måste ställas höga krav på programledaren. Som, ofta, en auktoritet kan små kommentarer påverka opinionen. Det är då viktigt att kommentarerna är relevanta.

Jag har i brev till Ring P1 kommenterat ett par inslag

"Ett par kommentarer från programledaren under den gångna veckan ger mig anledning till att uttrycka följande:

I början av veckan ringde en kvinna och talade om vikten av att i Sverige inrättas en fredsminister. "Vi har integrationsminister, men inte har vi fått bättre integration.", replikerade programledaren. Det kan vi emellertid inte veta. Vad vi vet är att integrationsfrågan ständigt finns i den politiska hetluften. 

När det gäller fredsminister kan vi på goda grunder anta att detta ger signaler till omvärlden om att Sverige vill spela en fredskapande roll i världen. Till detta kommer att vi har försvarsdepartement, vars strävan är att rusta för krig. Ett fredsministeriums uppgift skulle vara att förbereda för fred, genom främst fredskapande samtal med andra länder. Fredsfrågan saknas helt i politiken

I fredags ringde en kvinna och förespråkade folkomröstning om svenskt NATO-medlemskap. Programledaren sa, bland annat, att eftersom Sverige deltar i övningar tillsammans med NATO är väl Sverige i realiteten med i NATO.

Krigsövningar med NATO skickar sådana provocerande signaler till delar av vår omvärld. Dock är viktigt att påpeka att ett medlemskap innebär olika åtaganden. Exempelvis gäller att ett medlemskap inte skulle garantera att, i händelse av en konflikt, främmande trupper och rent av kärnvapen inte placeras på svensk mark. 

Med hälsningar

från

Harald Nordlund"

Nu dags att marknadsföra sin egen person i EU-valet

Nu börjar EU-artiklar visa sig i tidningarna. Vi har nyligen haft val till Kommun- och landstingsfullmäktige och till riksda´n. Det var under lång tid före valet svårt för andra än aktiva politiker att få artiklar publicerade. Nu alltså dags för  EU-politikerna.
vilket är syftet med artiklarna? Jo, att bedriva propaganda, att berätta hur man ser på hur politiken bör utvecklas på de olika nivåerna. Eller är det enda syftet att propagera för att själv bli vald?
Om syftet är att skapa en berättelse om en ideologi borde väl tiden mellan valen vara viktig.

Min känsla, som är stark, är att karriärambitionen är överordnad strävan efter att skapa opinion.
De två viktigaste uppgifternaför politiker, utöver att fatta politiska beslut är att skapa opinion för enpolitisk inriktningoch att lyssna på medborgarnas synpunkter om vägen till förverkligande av den egna politiken. Den rollen spelar få av dagens politiker

Oansvarigt av sjukhusstyrelsen

"När det gäller ekonomin prognostiserar Akademiska sjukhuset ett underskott på minus 250 miljoner kronor vid årets slut. Lasarettet i Enköping lämnar en positiv prognos på 5 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet lämnar en prognos på minus 13 miljoner kronor."
Ingenting om vad man avser vidta för åtgärder. För sjukhusverksamheten vid Akademiska gör Sjukhusstyrelsen ett stort överskridande. Om man tog sitt ansvar skulle man fattat något slag av beslut för att få balans. Vilket beslut finns m.a.a. underskridandet av budget för sjukhusverksamheten vid Enköpings lasarett. Varje avsteg från budget måste föranleda ett politiskt beslut. I värsta fall lyder beslutet att "vi avser inte vidta några åtgärder", vilket också är ett beslut. Att ett sådant beslut inte är acceptabelt är en annan fråga.

uppsnabbat@regionuppsala.se	15:19 (10 minuter sedan)
till mig

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 23 oktober I detta nyhetsbrev: Månadsrapport för september: Förbättrad tillgänglighet men underskott i ekonomin Förfrågningsunderlag inom LOV reviderade Slutfaxat i nytt förfrågningsunderlag för medicinsk fotvård Svar på granskning av klinisk patologi Sammanträdestider 2019 Månadsrapport för september: Förbättrad tillgänglighet men underskott i ekonomin Tillgängligheten till öppenvården har fortsatt att förbättras. Det framgår av Akademiska sjukhusets senaste månadsrapport. Under september fick 72 procent av patienterna sitt första besök inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin. Det är en förbättring med 5 procentenheter jämfört med samma period förra året. Tillgängligheten till operation är tre procent bättre jämfört med föregående år. Lasarettet i Enköping rapporterar om en dipp i tillgängligheten som hänger samman med vakanser inom läkargruppen. Under september fick 87 procent av patienterna sitt första besök inom 90 dagar, jämfört med 93 procent som är snittet för 2018. 94 procent fick behandling eller operation inom 90 dagar. När det gäller ekonomin prognostiserar Akademiska sjukhuset ett underskott på minus 250 miljoner kronor vid årets slut. Lasarettet i Enköping lämnar en positiv prognos på 5 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet lämnar en prognos på minus 13 miljoner kronor. Förfrågningsunderlag inom LOV reviderade Förfrågningsunderlagen för LOV inom några områden har reviderats. Det gäller ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, specialiserad ögonsjukvård i öppenvård och kataraktoperationer i öppenvård. I de nya förfrågningsunderlagen tydliggörs kraven på att både huvudmottagning och eventuella filialer ska vara lokaliserade i Uppsala län, liksom eventuella underleverantörer. Det har också gjorts anpassningar när det gäller bland annat hygienkrav och informationsteknologi för att stämma överens med gällande rutiner. Ändringarna gäller från den 1 januari 2019. Slutfaxat i nytt förfrågningsunderlag för medicinsk fotvård Förfrågningsunderlaget för medicinsk fotvård för patienter med diabetes har reviderats. Det rör sig endast om mindre korrigeringar. Bland annat har kontaktsättet "telefax" tagits bort som sätt att kommunicera med Region Uppsala. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2019. Svar på granskning av klinisk patologi Region Uppsalas revisorer har genomfört en granskning av den kliniska patologin inom Region Uppsala. Slutsatsen i rapporten är att verksamheten är ändamålsenligt utformad utifrån dagens krav, men man ifrågasätter om det på sikt är möjligt för Region Uppsalas patologi att klara de ökade krav som följer med utvecklingen. Därför rekommenderas samarbete inom sjukvårdsregionen och med andra universitetssjukhus. Sjukhusstyrelsen hänvisar i sitt svar det samarbete som redan finns via ett nationellt nätverk. Sammanträdestider 2019 Sjukhusstyrelsen beslutade om sammanträdestider för 2019. Sjukhusstyrelsen sammanträder följande datum: 28 januari, 25 februari, 25 mars, 2 maj, 27 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 25 november och 16 decembe

Inte heller Vårdstyrelsen har förstått

"Nära vård och hälsa väntas göra ett underskott under 2018 på minus 6,8 miljoner kronor. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för september. Folktandvården lämnar en prognos i enlighet med budget."
Nej och åter nej. Det är inte förvaltningen som gör underskott. När ska man inom regionen börja förstå hur det politiska ansvaret ser ut?

uppsnabbat@regionuppsala.se	15:22 (16 minuter sedan)
till mig

Uppsnabbat vårdstyrelsen 22 oktober I detta nyhetsbrev: Ändringar i förfrågningsunderlag för vårdcentral Ändringar i förfrågningsunderlag för barnmorskemottagning Ändringar i förfrågningsunderlag för privat psykoterapi Ändringar i förfrågningsunderlag för grundläggande hörserehabilitering Ändringar i förfrågningsunderlag för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker Månadsrapport september Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Ersättningar för tandvård för barn och unga fastställda Sammanträdestider 2019 Ändringar i förfrågningsunderlag för vårdcentral Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlaget för vårdcentral. En av nyheterna är att vårdcentralerna ska erbjuda tidiga insatser för patienter som riskerar att bli långvarigt sjukskrivna. Patienter med särskilda behov ska också kunna få stöd av rehabiliteringskoordinationer. En annan nyhet är att hörseltester av fyraåringar i fortsättningen ska göras på barnavårdscentralerna i hela länet. Fram till nu har hörseltester i Uppsala kommun gjorts vid Akademiska sjukhuset, medan tester i resten av länet gjorts på barnavårdscentral. Den förstärkta vårdgarantin skrivs också in i förfrågningsunderlaget. Det innebär att vårdsökande inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad sjukvårdspersonal. Den så kallade kapiteringsersättningen som betalas ut till vårdcentralerna i förhållande till antalet listade patienter höjs med 3,8 procent, vilket är betydligt högre än uppräkningen för övrig verksamhet. Detta görs som ett steg mot en förstärkt primärvård, i enlighet med utredningen Effektiv och nära vård. Det nya förfrågningsunderlaget börjar gälla den 1 januari 2019. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick också i uppdrag att utreda om psykoterapeuter ska ingå i vårdcentralsuppdraget och återkomma till vårdstyrelsen med en rapport i mars 2019. (V) yrkade på att vårdcentralernas kapiteringsersättning höjs med 1,8, i likhet med Region Uppsalas uppräkning för övrig verksamhet och att Region Uppsala ska ta fram en ersättningsmodell i syfte att upprätta, utveckla och bygga ut verksamhet med distriktssköterskor och distriktssköterskemottagningar på landsbygden och i länets mindre kommuner. Detta avslogs. Ändringar i förfrågningsunderlag för barnmorskemottagning Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlaget för barnmorskemottagning. Bland förändringarna finns att programmet för graviditetsövervakning utökas. I fortsättningen ska alla nyförlösta kvinnor kontaktas av barnmorskemottagningen där de varit inskrivna under graviditeten, 2-3 veckor efter förlossningen för uppföljning och rådgivning. Den så kallade kapiteringsersättningen som betalas ut till barnmorskemottagningarna för gravida som listat sig på mottagningen höjs med 5 procent utöver basuppräkningen på 1,8 procent. Detta görs som ett steg mot en förstärkt primärvård, i enlighet med utredningen Effektiv och nära vård. Det nya förfrågningsunderlaget börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringar i förfrågningsunderlag för privat psykoterapi Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlaget för privat psykoterapi. Bland annat läggs ätstörningsproblematik till som en av de huvuddiagnoser som kan remitteras för behandling. Tidigare har andra diagnoser använts för dessa patienter. Det ska också bli möjligt för hela verksamhetsområdet psykiatri vid Akademiska sjukhuset att remittera till privata psykoterapeuter. Tidigare har endast affektiva mottagningar kunnat göra detta, vilket lett till ökad intern administration. Det nya förfrågningsunderlaget börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringar i förfrågningsunderlag för grundläggande hörselrehabilitering Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlaget för grundläggande hörselrehabilitering. Bland annat förtydligas att både huvudmottagning och eventuella filialer ska vara lokaliserade i Uppsala län. Det nya förfrågningsunderlaget börjar gälla den 1 januari 2019. Ändringar i förfrågningsunderlag för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker Vårdstyrelsen fastställde ändringar i förfrågningsunderlaget för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker inom vissa riskgrupper. Bland annat förtydligas att vårdgivaren ska följa smittskyddsläkarens rekommendationer vid all extern marknadsföring av vaccinationer som ges inom avtalet. Det nya förfrågningsunderlaget börjar gälla den 1 januari 2019. Månadsrapport september Nära vård och hälsa väntas göra ett underskott under 2018 på minus 6,8 miljoner kronor. Det framgår av vårdstyrelsens månadsrapport för september. Folktandvården lämnar en prognos i enlighet med budget. 84 procent av patienterna som kontaktade en av Region Uppsalas egna vårdcentraler under juli kom fram samma dag och 84 procent fick tid för läkarbesök inom sju dagar. Hos privata vårdcentraler kom 92 procent fram samma dag och 85 procent fick läkarbesök inom sju dagar. Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Region Uppsalas regelverk för allmäntandvård för barn och unga samt förfrågningsunderlaget för tandreglering ändras från den 1 januari 2019. Ändringarna görs med anledning av att åldersgränsen för avgiftsfri tandvård höjs till och med det år man fyller 23 år enligt ett riksdagsbeslut. Ersättningar för tandvård för barn och unga fastställda Ersättningen för allmäntandvård för barn och unga i åldrarna 3-23 år blir 1 332 kronor för 2019. Ersättningen för 2-åringar blir 619 kronor. Det beslutade vårdstyrelsen. Ersättningen är densamma för Folktandvården och privata tandläkare. Vårdstyrelsen fastställde också ersättningsbeloppen för tandregleringsbehandlingar för barn och unga till 27 520 kronor och för mer komplicerad så kallad interceptiv tandreglering till 11 260 kr. Sammanträdestider 2019 Vårdstyrelsen beslutade om sammanträdestider för 2019. Vårdstyrelsen sammanträder följande datum: 29 januari, 28 februari, 28 mars, 3 maj, 28 maj, 19 juni, 25 september, 28 oktober, 21 november och 18 december.

Ännu mer om NATO

Om vi blickar bakåt kan vi notera hur folkrättsbrotten har avlöst varandra. Många namn kan nämnas; Irak, Vietnam, Korea, Serbien/Kosovo, Kuba, Prag, Afghanistan m.flera.
Alla är olika, men likheter finns också. Bristen på förtroende är framträdande i alla konflikter.
Jag funderar då över vad som skapar förtroende och grund för samtal. Knappast hot om angrepp och skrammel med vapen.
Sverige skulle kunna spela en stor roll i ett arbete med förtroendeskapande åtgärder. Gör Sverige det i dag? Försök görs. Försök, som blandas med motsatta signaler. Margot Wallströms agerande i FN:s Säkerhetsrådet ställs mot Peter Hultkvists NATO-samarbete.
Sveriges profil kan vara och måste vara att dödandet ska upphöra och konflikter lösas genom samtal. Sverige kan vara fredens röst i världen om man vill. Just nu vill man inte tillräckligt.
Och...den profilen kan inte tecknas om man ärmedlem i en kärnvapenorganisation

Lite mer om NATO-medlemskap

Lite mer om NATO.
Om Sverige fortsätter att stå utanför NATO avgör vi själva hur mycket vi vill satsa  på vårt försvar. Vi har under lång tid ansett att det rimliga är att ha ett marginalstyrkeförsvar, som innebär att det, med tanke på geografiska läget, inte gör det meningsfullt att anfalla Sverige. 
Som medlem i NATO kommer kravet på Sverige att höja försvarsutgifterna med 20 - 30 miljarder kronor per år.
Detta förutom andra krav på tillgängliggörande av svensk mark för NATO-trupp och kanske rent av för även kärnvapen
Valet borde vara själklart.

Utreda mera

Nytt storkök vid Akademiska sjukhuset ska det bli. Jag visste inte att det fanns någon enda fråga,som är outredd, men si där misstog jag mig. Driftsform ska utredas.  
Blir det privat form kommer jag inte att ha synpunkter. Det är fråga om verksamhet, som lämpar sig för privat drift. Däremot, var försiktig med sjukhus och vårdcentraler.Solidarisk finansiering - offentlig drift
Utreda? Nja, nog borde man kunna gå till beslut

Många har beundransvärda förmågor

Jag måste medge att jag imponeras av alla de människor som har förmågan att snabbt sätta sig in i ganska komplicerade frågor. Ytligt sett och utifrån känslor är det självklart fel att utvisa till Ukraina 6-åring utan föräldrar. Så långt klarar jag att ta ställning. Däremot blir det svårare för mig när jag tittar på regelverket. Det är här jag låter mig imponeras. Efter att migrationsverkets jurister tolkat reglerna kunna inte en motsatt ståndpunkt. Kanske visar det sig att beslutet var felaktigt, men som lekman se detta innan professsionen ser det....Kul att dessa personer hör av sig till Ring P1

Lekstuga eller demokrati i praktiken

Personen på gatan, vilken det nu är, och uppringaren till Ring P1 ser pågåendeförsök att bilda regering, som lekstuga.
Vad får oss att tycka så? Jo, enligt kommentarer är det lekstuga när partiledare uttalar bestämda åsikter om vilka partier man kan samarbeta med och inte samarbeta med.
Så här menar jag att vi ska tänka: Partiernas uppgifter före ett val är att tydligt visa sin ideologi från vilken man inte avviker. Då kan man inte samtidigt bilda allians och säga att man i huvudsak är helt överens med vissa partier. Att partier före valet markerar att man inte kommer att kunna förhandla med ett av partierna är inget konstigt, enär det partiet tydligt visat var det står ideologiskt.
Det fel vissa partier begått är att man låst sig vid en allians och som lett till uttalanden om lekstuga.

Det är inte lekstuga. Det handlar om demokrati, men också om väg ut ur före valet begångna misstag.
Avståndstagande från egna uttalandenmåste nu göras

Vad har kommunalrådspost med rättvisa att göra?

Kommunalrådspost har inte med rättvisa attgöra, däremot med demokrati. Var det här ett konstigt påpekande? 
Nja. Det har gått inflation i antal kommunalråd. "Vi borde få en kommunalrådspost", sägs från partiers sida. Med kommunalråd ska det, menar jag förhålla sig som med ledamöter och ersättare i nämnder, nämligen att antalet fastställs. Därefter röstar fullmäktige om personer på poster efter förslag från kommunens valberedning.
För inte så många år sedan var antalet kommunalråd fem, i dag nio (tror jag) och kommande mandatperiod tycks bli elva. På den tiden då antalet var fem fick mindre partier ett arvode för gruppledaren. 

För att inte tala om det skandalösa slöserietinom regionen. 12-13 regionråd och ändå ingen styrning

Stockholm och Ackis politiska misslyckanden?

Är Stockholm på väg att bli en riktigt otrevlig stad? Läs den här artikeln
https://www.dn.se/kultur-noje/julia-svensson-stockholm-riskerar-att-bli-en-alltmer-otrevlig-stad/

1. Mina funderingar är desamma kring denna fråga som kring frågan om frånvaron av styrning av Akademiska sjukhuset i Uppsala.
2. I dag läser jag, i en artikel i vilken den nye sjukhusdirektören presenteras och intervjuas, bland annat följande: 
3. "Ett av Eric Wahlbergs allra första beslut var ett åtgärdspaket för att komma till rätta med det skenande underskottet. Det innebär striktare prioriteringar som kan ge längre väntetider för patienter som inte behöver akut eller absolut nödvändig vård, en ännu restriktivare hållning i frågan om hyrpersonal samt en stängning av utskrivningsavdelningen.
4. Redan i våras föreslogs att stänga utskrivningsavdelningen. I stället ska sjukhuset öppna fler vårdplatser på andra avdelningar. Utskrivningsavdelningen har tagit hand om patienter som inte längre behöver sjukhusets specialistvård, men inte är tillräckligt friska för att direkt komma hem till sitt ordinarie boende. Ofta handlar det om äldre, multisjuka patienter. Men avdelningen har nästan enbart bemannats med hyrsköterskor, vilket har gjort det till en relativt dyr lösning.
5. Totalt innebär det att utskrivningsavdelningens 13 platser ersätts med 14 vårdplatser inom geriatrik och ortopedi. Men det viktigaste skälet är att vården blir bättre, enligt Eric Wahlberg.
6. – Jag tycker man ska börja med att fundera över hur många beslut påverkar vårdkvaliteten och de medicinska resultaten."
7. -----
8. "Ytterligare en åtgärd är att minimera behovet av att köpa vård från andra sjukhus. I praktiken innebär det att se över väntelistor och att patienter får vänta med behandling som inte är akut eller absolut nödvändig. I förlängningen handlar det om en större diskussion om vad sjukhuset egentligen har till uppgift, vad ansvaret är både inom länet och i de riksuppdrag som finns."

Det handlar om styrning. Ovan nämnda beslut handlar om politiska frågor och sålunda besluten fattas av politiskt organ. Region Uppsala styrs inte av politiker. Man har minst fjorton regionråd. Fjorton regionråd med uppgift att inte styra.

En ev. bekymmersam utveckling av Stockholm måste väl ses som ett politiskt misslyckande, ty det kan väl inte vara meningen att få den utveckling som enligt artikelskribenten anses pågå.

SNF-krav måste vi sprida

Politiker! Nu måste ni börja bry er på allvar. Och vi måste bli många som sprider SNF:s krav Naturskyddsföreningen kräver förbud mot fossila bränslen senast 2030  I måndags släppte FN:s klimatpanel IPCC sin nya klimatrapport som visar att de närmaste 10 åren är avgörande för att undvika de värsta klimateffekterna. Än så länge går uppvärmningen att begränsa till 1,5 grader, men då krävs en radikal minskning av utsläppen. Hjälp oss sprida ordet om vad som behöver göras!  I en ny debattartikel kräver Naturskyddsföreningen förbud mot fossila bränslen senast år 2030. Sprid gärna debattartikeln och dela vår nya klimatfilm på sociala medier

Harald i Uppsala- om händelser och fenomen i nutid: NATO-medlemskap skulle kunna leda till deltagande ...

Harald i Uppsala- om händelser och fenomen i nutid: NATO-medlemskap skulle kunna leda till deltagande ...: Om Sverige var medlem i NATO skulle Sverige enligt kollektivförsvarsartikel V i NATO-fördraget vara sk<script async src="//pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js"></script>

<script>

     (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({

          google_ad_client: "ca-pub-6369548056281573",

          enable_page_level_ads: true

     });

</script>yldigt att ingripa militärt om, till ...

<script async src="//pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js"></script>
<script>
     (adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({
          google_ad_client: "ca-pub-6369548056281573",
          enable_page_level_ads: true
     });
</script>

NATO-medlemskap skulle kunna leda till deltagande i militär konflikt

Om Sverige var medlem i NATO skulle Sverige enligt kollektivförsvarsartikel V i NATO-fördraget vara skyldigt att ingripa militärt om, till exempel, en baltisk stat angreps. Sverige skulle träda in i en konflikt med angriparstaten.

Men, säger någon, det gäller väl även enligt Maastricht-fördraget. Om jag rätt förstått är Sverige skyldigt att stötta det angripna landet, men inte nödvändigtvis militärt.

Detta bara ett av flera argument mot svenskt NATO-medlemskap

Skattepengar tillpartipolitiskt arbete

Centern underbetalar politiska sekreterare, läser jag i dagens UNT. Men va nu? Politiska sekreterare i kommunen är politiskt tillsatta tjänstemän. Jo, sådana finns. Anställda av kommunen.
Ett parti kan snåla med utnyttjande av sådan personalresurs i syfte att använda besparingen för finansiering av extra resurs under valrörelse. Det är denna extra resurs som centern snålat med.
Detta borde inte vara möjligt. Kommunala pengar måste väl vara kopplade till kommunal anställning och således omöjliga att använda på annat sätt än enligt avtal.
En annan reflektion jag gör ser jag som ännu mer allvarlig. Ska skattepengar användas för partiernas valarbete. Nej, anser jag. Men kommunalråd då? Dessa gör inte mycket annat under veckor före val än att arbeta för sitt parti. Och, dom avlönas av kommunen. Jo, även det kan ifrågasättas. Politiska partier är föreningar. Hur mycket skattepengar ska tillåtas gå till dessa?  

C och L har stökat till det för sig

Obegåvat kan man tycka om partiernas utfästelser före val. Att säga både att man inte kommer att ta stöd av Sverigedmokraterna och att man håller fast vid Alliansen visar sig nu vara ett näst intill olösligt problem.
Det stora misstaget ligger i alliansbildningen. Cirka tio partier ställde upp i riksdagsvalet och man ville samla stöd för det egna partiet samtidigt som fyra av partierna sa att man är en allians, som är enig i allt väsentligt. Jag påstår att detta är att inskränka demokratin. Och, nu står man med skägget i brevlådan.
Man ska inte bilda allians om den inte är att likställa med ett parti. Efter val bildar man, om situationen kräver, en koalition.
C och L har inte många val. Om man vill behålla en viss trovärdighet kan man inte rösta mot Stefan Löfvén som statsminister. Man kan inte ingå koalition med S och MP, ty då bryter man ett vallöfte. Man kan inte få till en s. k. alliansregering, med stöd av SD, ty då bryter man ett annat vallöfte.
C och L har stökat till det för sig så att man har nog inget annat val än att ställa sig helt off-side

EMOTIK - NYTT SKOLÄMNE!

Emotik som skolämne

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Carl-Gerhard Gottfries och Sven-Olof Olsson har i boken ”Emotik – emotionellt lärande i skolan” förklarat varför skolan behöver arbeta med emotionell utveckling för barn och ungdomar.

I sammanfattning är Gottfries och Olssons budskap:

* Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och

emotionellt lärande

* Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med det emotionella språket.

* Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.

* Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och emotionellt lärande.

* Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn undervisning i emotionell förmåga kunde kanske ungdomsbrottsligheten minska.

* Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.

* Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt lärande.

* Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet

Vilka tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i PISA-rapporten). Rapporterna om att det inte råder ordning i klassrummen är många. Mobbning är ett stort problem. Meetoo - rörelsen har blottlagt brister i social kompetens och inlevelseförmåga. Kännande eller emotion ser vi i mimik och kroppsligt beteende. Skolan undervisar i minst tre verbala språk, men ingen undervisning finns i det emotionella språket. Läroämnet emotik bör införas i skolan. Lektioner kan omfatta träning av emotionellt språk, impulskontroll och etik och moral

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll, har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)

Argumenten för att införa ett skolämne Emotik är många och starka. Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt kan med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av IQ-mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.