V borde ha tvingats att visa korten

Jag välkomnar ett val av Magdalena Andersson som statsminister. Dock anser jag att det är ett misstag att ha gått V till mötes. S borde ha låtit V bekänna färg. V var berett, sa man, att medverka till att få en blåbrun regering. Hur skulle man ha försvarat det? Man skulle också ha kunnat åstadkomma en jordskredsseger i kommande val.

Riksda´n 25 november

 

	25 november 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 25 november • AP-fondernas verksamhet 2020 (FiU6) • Anpassningar till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem ska göras (JuU9) • Nio åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön (MJU6) • Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2020 (SoU4) • Nya regler för läkemedel för djur (SoU7)
	AP-fondernas verksamhet 2020 (FiU6)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet 2020, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera. Riksdagen välkomnar att Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna har minskat sitt ägande av verksamheter med fossil energi i linje med sina nya hållbarhetsmål och det så kallade Parisavtalet. Det är dessutom bra att fonderna arbetar aktivt för att minska sina förvaltningskostnader. Fondernas resultat styrs av utvecklingen på de internationella kapitalmarknaderna. Trots effekterna av pandemin gjorde fonderna ett positivt resultat på 132 miljarder kronor under 2020. Cirka 32 miljarder kronor fördes över till pensionssystemet för att säkra de löpande pensionsutbetalningarna och fondernas kapital ökade med 100 miljarder kronor till 1 696 miljarder kronor. Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om bland annat ändrade placeringsregler och krav på förbud mot rörliga ersättningar i fonderna. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Anpassningar till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem ska göras (JuU9)  En ny lag med kompletterande regler till EU:s förordningar om Schengens informationssystem (SIS) ska införas. Även ändringar i befintliga lagar ska göras. Syftet är att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
	Nio åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön (MJU6)  Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att • agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels – med vissa undantag – begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen • verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön • se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES • se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt • komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften • öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt • öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl. • agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden • ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter. Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
	Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2020 (SoU4)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2020. Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett väl genomfört sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden. Det finns dock fortfarande behov av att öka antalet ansökningar med god kvalitet från hela Sverige. Information om de positiva resultaten från projekt som beviljats medel måste spridas i hela landet för att öka kunskapen om fonden, anser riksdagen. Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som saknar arvtagare och inte testamenterat egendomen till någon. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2020 till cirka 8,5 miljarder kronor. Under 2020 fördelades 799 miljoner kronor till 459 projekt av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nya regler för läkemedel för djur (SoU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser för läkemedel för djur. Förslagen syftar bland annat till att underlätta för Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna och Läkemedelsverket att utföra sina olika uppdrag rörande läkemedelsbehandling av djur, skydd av djurs och människors hälsa samt livsmedelssäkerhet. Förslagen innebär bland annat att: • den som har ett vanligt apotek, öppenvårdsapotek, ska lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten om förskrivningar som gäller läkemedel för djur • regeringen får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas till E-hälsomyndigheten • Läkemedelsverket ska informeras om ett apotek inte lämnar uppgifter • tystnadsplikt ska gälla för personal på apotek. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022

Riksda´n 24 november

 

	24 november 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 november • Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i statens budget 2022 (FiU1) • Ändringar i statens budget för 2021 (FiU11) • Ändrade regler för hantering av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FöU2)
	Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i statens budget 2022 (FiU1)  Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD. Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten. Riksdagen sa ja till följande lagändringar: • Grundavdraget höjs för personer över 65 år. • Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare. • Avdragsrätten för gåvor utökas. • Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas. • Reklamskatten avskaffas. • Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall. • Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks. • En cykelförmån införs. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.
	Ändringar i statens budget för 2021 (FiU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2021. Förslaget innebär en ökning av statsbudgeten med 22,5 miljarder kronor 2021. Sammanfattningsvis innebär ändringarna att 36 anslag ökas med totalt 23,2 miljarder kronor och att två anslag minskas med totalt 0,7 miljarder kronor. Anslagsökningarna innebär höjda ramar för 20 av budgetens 27 utgiftsområden. De ökade anslagen går bland annat till Sveriges EU-avgift, testning och smittspårning av covid-19 samt utbetalningar av klimatbonus, det vill säga bidrag till dem som förvärvat en klimatbonusbil. Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till regeringens förslag att anpassa svenska regler för järnvägsavgifter till bindande EU-regler. Enligt EU-reglerna ska förvaltare av järnvägens infrastruktur kunna sänka, avstå från eller senarelägga avgifter. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2021.
	Ändrade regler för hantering av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FöU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA. Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022

Lärarna vid Tiundaskolan ska bli elevernas elever

 Man slutar aldrig att förvånas. Elever sätter betyg på lärarna och till råga på allt ska "betygsättningen" ingå i underlaget för lärarnas lönesättning. 

Är nästa steg att eleverna ska avgöra om en lektion ska äga rum, om dom ska ha någon läxa och attdom ska få förhandla om sina betyg

Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden måste avgå

 Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden inom region Uppsala redovisar ett resultat till och med oktober som är 118,2 miljoner kronor sämre än budget. Hör och häpna: Inte ett enda beslut  med anledning av denna obalans. Skandal. Hela denna nämnd borde avgå

Ingen trafikpolitik att skryta med

 Mycket finns att säga om trafikpolitiken i Uppsala. Jag tänker främst på att kommunen inför vissa hastighetsbegränsningar, men att i det närmaste fri hastighet råder. Och, för att tydligt visa att inga konsekvenser uppstår vid fortkörning har kommunen lagt bulor i gatorna. "Vi vet att ni kör för fort, men vi vill visa att nå´nting görs och att någon bevakning från polishåll inte förekommer, tycks man resonera.

Så detta med gång-och cykelvägarna, Vissa sträckor gemensam gång- och cykelbana, andra skilda. Jo, jag vet att det har med bredden att göra, men detvet trafikanterna i allmänhet inte, Konsekvensen blir att man går och cyklar hur som helst.

En tredje obegriplig fråga gäller parkeringar. Det finns 2-timmarsparkeringar utan avgift. Här sker kontroller bara sporadiskt. Dessa P-platser, som är avsedda för besökare blir upptagna av boenden

Majoriteten har ju beslutat

 Liberalerna gjorde ett tydligt vägvali går. Partiet kan tänka sig ta stöd av Sverigedemokraterna i enskilda frågor, men inte ingå i samma regering.

Den stora minoritet, som inte var med på detta vägval, har hittils inte gett några signaler om särskilda konsekvenser. Några har sagt att nu har en majoritet beslutat at L ska kunna ta stöd av och samtala/förhandla med SD. Nu får vi rätta os efter beslutet. Men, hallå! Är det så enkelt att byta åsikt i en grundläggande ideologisk fråga? Om landsmötet hade beslutat att man vill bilda regering med SD? Ja det får jag finna mig i, majoriteten har beslutat. Är det så enkelt? Nej, borde inte vara det. Bengt Westerberg har dragit en annan slutsats. Han kommer inte att rösta på L Logiskt

Riksda´n 18 november

 

	18 november 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 18 november • Delvis ja till förslag om stärkt skydd för hyresgäster (CU2) • Granskning av statens ansvar för hälso- och sjukvård för djur (MJU9) • Ja till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien (SkU7) • Fler vägar blir säkrare (TU2)
	Delvis ja till förslag om stärkt skydd för hyresgäster (CU2)  Riksdagen sa ja till delar av regeringens förslag om stärkt skydd för hyresgäster. Hyresnämnden, en domstolsliknande nämnd, ska kunna förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen när ett hyreshus missköts. Vidare ska en hyresgäst i vissa fall ha rätt till ett nytt hyresavtal av hyresvärden när en bostadslägenhet förstörs genom exempelvis en brand. Utöver det ska regeln om kostnadsbaserad hyra vid privatuthyrning kompletteras med en möjlighet att bestämma hyran efter lägenhetens bruksvärde. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag att väsentliga hyreshöjningar till följd av renoveringar ska fasas in i ett lugnare tempo samt att möjligheten för en hyresvärd som är en privatperson att säga upp ett hyresavtal i förtid tas bort. Riksdagen anser att befintliga regler tillgodoser både hyresgästens och hyresvärdens intressen på ett rimligt sätt.
	Granskning av statens ansvar för hälso- och sjukvård för djur (MJU9)  Riksrevisionen har granskat statens ansvar för djurs hälso- och sjukvård. Riksrevisionen anser att regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning inom området måste bli bättre. Den veterinära servicen riskerar att bli bristfällig i delar av landet. Dessutom upprätthålls inte konkurrens på likartade villkor inom veterinärmarknaden. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat har tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för en långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utredningen och regeringens budgetproposition för 2022 tar även upp behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, vilket välkomnas av riksdagen. Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ja till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien (SkU7)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skatteavtal mellan Sverige och Slovenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av skatter på inkomst och på förmögenhet samt att hindra skatteflykt och skatteundandragande. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
	Fler vägar blir säkrare (TU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att uppfylla bindande EU-regler om vägsäkerhet. Syftet med reglerna är att höja säkerheten på vägarna inom EU. Ändringarna innebär främst att vägsäkerhetslagen utökas till att omfatta hela det så kallade nationella stamvägnätet och motorvägarna i Sverige. Lagen berör därmed cirka 800 mil väg, som regelbundet ska inspekteras och säkerhetsklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2022

Rksda´n 17 november

 

	17 november 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 november • Reglerna som gäller upphandling ska förenklas (FiU14) • Processen med projektbidrag för krisberedskap ska förbättras (FöU3) • Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (JuU5) • Möjligheterna att använda tidiga förhör som bevis ska utökas (JuU6) • Fler mål i domstolar ska kunna avgöras på handlingarna (JuU7) • Straffet för våld och kränkningar i nära relationer ska skärpas (JuU8) • Ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli återbetalningsskyldiga (KU3) • Sekretess hos kommissionen som granskar arbetet med att få två svenska medborgare frigivna utomlands (KU8) • Skrivelse om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (UbU3)
	Reglerna som gäller upphandling ska förenklas (FiU14)  Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra i flera lagar som gäller upphandling. Regelverket ska förenklas för offentliga upphandlingar under EU:s så kallade tröskelvärden. De nya reglerna ska också omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt så kallade B-tjänster. Myndigheter som upphandlar ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under ett visst belopp. De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör utvärdera lagstiftningen kring offentliga upphandlingar och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar.
	Processen med projektbidrag för krisberedskap ska förbättras (FöU3)  Riksdagen vill se en förbättrad process vid tilldelning av det projektbidrag som myndigheter kan ansöka om för utvecklingsprojekt inom krisberedskap. Pengarna till bidraget kommer från anslag 2:4 Krisberedskap och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för att fördela dem mellan de myndigheter som ansökt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens tidigare granskning av hur väl pengarna från anslag 2:4 Krisberedskap används. I granskningen konstaterades bland annat en risk för att projektbidraget går till myndigheternas ordinarie verksamhet inom området och inte till utvecklingsprojekt. I sin skrivelse hänvisar regeringen till pågående arbete för att förbättra processen, men riksdagen anser inte att det är tillräckligt och har därför gjort detta tillkännagivande. Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (JuU5)  Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18–20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse. De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år. Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.
	Möjligheterna att använda tidiga förhör som bevis ska utökas (JuU6)  Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att • tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis • ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner • använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis. Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att • det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis • en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.
	Fler mål i domstolar ska kunna avgöras på handlingarna (JuU7)  Tingsrätten och hovrätten ska få ökade möjligheter att avgöra brott- och tvistemål utifrån skriftliga handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till effektivare domstolar och ökad rättssäkerhet. För att få avgöra ett mål utifrån skriftliga handlingar i tingsrätten krävs i dag att det inte finns anledning till någon annan påföljd, alltså straff för det misstänkta brottet, än böter. Enligt förslaget ska möjligheten även gälla när påföljden för det misstänkta brottet är villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter. I hovrätten finns det i praktiken endast ett begränsat utrymme att avgöra mål utifrån skriftliga handlingar. Enligt förslaget ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål, en tvist mellan två parter, utan huvudförhandling om en sådan är obehövlig. I familjemål ska möjligheten dock användas med försiktighet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.
	Straffet för våld och kränkningar i nära relationer ska skärpas (JuU8)  För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär bland annat att • minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år • förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse • utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om: • Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas. • Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag. • Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer. • Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.
	Ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli återbetalningsskyldiga (KU3)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren. Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.
	Sekretess hos kommissionen som granskar arbetet med att få två svenska medborgare frigivna utomlands (KU8)  Regeringen har föreslagit att uppgifter om enskilda personers personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att få de svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Lagändringen börjar gälla den 15 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Skrivelse om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (UbU3)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad. Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena

Bedrövligt, sandalöst och avslöjande

 Regionfullmäktige sammanträdde i går. 

Jag tänkte att nu får vi se hur debatten om ekonomin förlöpte. Hör och häpna: inte ett ord om ekonomin. Det ska ses mot bakgrund av att Sjukhusstyrelsen och kollektivtrafiknämnden gör gigantiska överskridanden. Vore det någon mening med det skulle jag kräva att hela fullmäktige avgår. Dock meningslöst. Kanske bara att konstatera att regionpolitikerna inte förstår vilket ansvar och vilken rollman har.

Man diskuterade en motion om att ställa sig bakom kravet på kärnvapenförbud och att Sverige ska underteckna FN- konventionen. Fullmäktige sa nej och hänvisade till att det åligger inte regionen att lägga sig i en sådan fråga. Nej kanske det, men ingen kan hindra en politisk församlig att uttrycka en mening. Men Rsgionfullmäktiga tycker inte frågan är angelägen. Bedrövligt, Skandalöst. Avslöjande. 

Ebba Busch antyder användning av glåpord

 "Glåporden kommer att hagla", har Ebba Busch sagt. Oroväckande att Busch kommer att ägna sig åt sådant, för på annat sätt kan man ju inte tolka henne. Om det vore så att hon gissar att andra politiker kommer att uppträda så, borde hon ha sagt det.

Alltså se till att hindra Busch att använda glåpord

Hur tänker KD?

 KD utnyttjar en okunskap hos oss meborgare: om staten fårett ansvar blirallt lika. Men staten har ju  ansvar för att skolarespektive sjukvård ska vara jämlika,men misslyckas. Vad får då KD att föespråka att varje skola ska drivas av staten?

Nej, KD har inget, som andra högerpartier inte har

 "Vad har KD som andra högerpartier inte har" lyder rubriken på dagens ledare i UNT.

Det korta givna svaret är: ingenting. 

En fråga, som man nu tänker sig vässa profilen med, är att föra över daglig drift av sjukvården till staten. Det blir mer lika, säger KD. Hur då?, vill jag veta. Staten har i dag ansvar för att sjukvården ska vara jämlik. Verkligheten visar att staten misslyckas. Varför blir det bättre om staten ska sköta verksamheten vid varje sjukhus och varje vårdcentral?