|
|
|
| Riksdagsbeslut 27 april| • | Boendeinsatser i Sverige ska göras med anledning av invasionen i Ukraina (CU36) | | • | Extra ändringsbudget: Ja till tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt att skänka överskott av vaccindoser (FiU39) | | • | Modernare regler för att använda tvångsmedel (JuU15) | | • | Arbetet mot sexuella övergrepp mot barn som begås via internet har granskats (JuU16) | | • | Brottet hedersförtryck ska införas i brottsbalken (JuU17) | | • | Flera straff behöver skärpas (JuU23) | | • | Sju uppmaningar till regeringen om kriminalvården (JuU25) | | • | Regeringen uppmanas ta fram nya verktyg mot gängkriminaliteten (JuU44) | | • | Uppmaningar om folkräkning och säkring av biometriska data (SkU17) | | • | Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården bör ses över (SoU14) | | • | Statens arbete med att förebygga självmord har granskats (SoU23) | | • | Lagändringar om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster (TU14) |
| |
|
| Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige. Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion. | |
|
| Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022: | • | Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022. | | • | Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd. |
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: | • | Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt. | | • | Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare. |
Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga. | |
|
| Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om | • | ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster | | • | att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag | | • | att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts | | • | en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon | | • | att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen | | • | att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet. |
Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022. | |
|
| Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga. Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | |
|
| Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år. | |
|
| Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor. Tillkännagivandena handlar om | • | skärpta straff för våldtäkt | | • | grovt sexuellt ofredande | | • | köp av sexuell handling av barn | | • | skärpta straff för grov stöld | | • | straffrättsligt skydd för skolpersonal | | • | skärpta straff för grov organiserad brottslighet | | • | skärpta straff för narkotikabrott | | • | översyn av bestämmelserna om preskriptionstid | | • | skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott. |
Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning. | |
|
| Det behövs fler satsningar på kriminalvården. Därför uppmanar riksdagen, i så kallade tillkännagivanden, regeringen att återkomma med sju förslag på hur kriminalvården kan bli bättre. Tillkännagivandena handlar om | • | ett avhopparprogram som fungerar och kan erbjudas i hela landet | | • | permanent finansiering av den hjälplinje som finns för personer med oönskad sexualitet | | • | påföljder och behandlingar för personer som begår sexualbrott mot barn | | • | kriminalisering av rymningar från fängelser | | • | fler fängelseplatser | | • | översyn av systemet med biträdande övervakare | | • | åtgärder för att fler dömda utländska medborgare ska avtjäna straffen i hemländerna. |
Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 140 förslag från de allmänna motionstiderna 2020 och 2021 om kriminalvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna redan är uppmärksammade. | |
|
| Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om | • | förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella | | • | införande av vistelseförbud | | • | effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna | | • | bättre informationsutbyte mellan myndigheter. |
Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. | |
|
| Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Enligt uppmaningarna ska regeringen | • | fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning | | • | återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer. |
Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår. | |
|
| Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens. Enligt uppmaningarna bör regeringen | • | se över frågan om ett införande av ett krav på – och rätt till – en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom | | • | se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård | | • | se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet | | • | se över frågan om könsstympning. |
Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete. | |
|
| Riksrevisionen har granskat statens arbete med suicidprevention, arbetet med att förebygga självmord. Riksrevisionens övergripande bedömning är att arbetet med suicidprevention inte har varit tillräckligt effektivt. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning. En av rekommendationerna till regeringen är att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal via 112 som rör hot om suicid, självmord. Detta för att underlätta för ambulans, polis och räddningstjänst att fatta beslut vid utryckning. Riksdagen anser att denna rekommendation är mycket viktig. En enhetlig hantering som bygger på aktuell kunskap och beprövad erfarenhet kan ha avgörande betydelse för hur dessa ärenden slutar. Därför beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | |
|
| Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 |
