Ett tålamod räcker inte hurlångt som helst

För mig helt oacceptabelt att mitt parti samarbetar med SD. Jag har fortfarande en förhoppning om att partiet ska lämna nuvarande regeringssamarbete. Men ett tålamod räcker inte hur långt som helst

Komplettering Riksda´n 29 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 30 maj 2024 Beslut i korthet Komplettering: Riksdagsbeslut 29 maj Rättelse: I ett tidigare e-postutskick om riksdagsbeslut 29 maj saknades ärendet Beslut i korthet SfU16. Nedan finns beslutet samt en länk till ärendets sida på riksdagens webbplats. Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (SfU16) Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (SfU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska upphöra. Ersättningsformen, som funnits i knappt tio år, innebär att arbetsgivare i vissa fall har rätt till ersättning från staten för sina sjuklönekostnader. Riksdagen instämmer i regeringens beskrivning av det aktuella ekonomiska läget och behovet av att offentliga medel används på ett effektivt sätt. I likhet med regeringen framhåller riksdagen bland annat även att kontrollmöjligheterna är begränsade och ökar risken för felaktiga utbetalningar. Bestämmelserna om ersättningen ska enligt förslaget upphöra att gälla vid utgången av juni 2024, men ersättning ska fortfarande kunna betalas ut för vissa kostnader som avser tid dessförinnan. Utöver propositionen har riksdagen även behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om systemet för ersättning vid höga sjuklönekostnader. I skrivelsen gör regeringen bedömningen att det inte finns skäl att vidta några åtgärder utifrån Riksrevisionens iakttagelser då ersättningsformen enligt regeringens förslag ska avskaffas. Mot bakgrund av detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksda´n 29 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 29 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 maj Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23) Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10) Brister i svensk signalspaning ska ses över (FöU11) Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26) Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten (JuU27) Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14) Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15) Ändringar i minerallagen (NU17) Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15) Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17) Fler får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige (SfU18) Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler (SkU21) Nu införs fler bestämmelser för koldioxidjustering vid EU:s gräns (SkU22) Personer födda 1957 skattekompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (SkU23) Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24) Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12) Nya regler om hållbarhetsrapportering för företag (CU23) Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024. Sveriges tillträde till vissa Nato-avtal (FöU10) Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika delar av försvarssamarbetet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att godkänna fyra avtal. Två av avtalen, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal. Syftet med dessa är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. Avtalen kräver vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser. Riksdagen sade ja till lagändringarna, som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer att de ska börja gälla. Brister i svensk signalspaning ska ses över (FöU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att åtgärda de brister som Europadomstolen funnit både vad gäller lagstiftning och tillämpning i den svenska signalspaningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024 respektive den 1 januari 2025. Det blir enklare att verkställa frihetsberövanden (JuU26) De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024. Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten (JuU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att lagstiftningen anpassas för att Sverige ska uppfylla de krav som ställs för ett svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten. Den nya lagstiftningen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Två nya mål för Sveriges elsystem (NU14) Regeringen föreslår två nya mål för Sveriges elsystem: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Riksdagen föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Planeringsmålet innebär att elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att göra den gröna omställningen möjlig. Målet ska underlätta i planeringen för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Leveranssäkerhetsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Myndigheten Svenska kraftnät ska ansvara för regelbundna uppföljningar av målet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner på det energipolitiska området, bland annat cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Tillståndsprövningen av elnät behöver bli tydligare (NU15) Det behövs en tydligare process för tillståndsprövning av elnät. Det anser riksdagen som säger ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken och ellagen. Beslutet innebär en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät. De nya reglerna gäller starkströmsledningar som kräver nätkoncession för linje, eftersom tillståndsprocessen för sådana ledningar är längre än för övriga nät. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringar i minerallagen (NU17) Tillståndsprocesserna för gruvor i Sverige ska effektiviseras. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen som innebär att Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Riksdagen anser att förslaget tillgodoser de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning av hur livsmiljöer och arter i ett Natura 2000-område påverkas. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024. Skärpta krav för att bli svensk medborgare genom anmälan och utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap (SfU15) Riksdagen sa ja till ändringar i medborgarskapslagen. En person kan förvärva svenskt medborgarskap vid födseln, genom adoption, genom anmälan eller efter ansökan. Regeringen föreslår att kraven för att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan ska skärpas. De föreslagna bestämmelserna innebär att en person som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller har anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Bestämmelserna ska, med vissa undantag, omfatta alla som har fyllt 15 år. Enligt regeringen behöver det svenska medborgarskapets betydelse stärkas såväl rättsligt som symboliskt. Regeringen föreslår också att möjligheterna att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap ska utökas. Syftet är att stärka skyddet för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Lagändringarna ska börja gälla den 1 oktober 2024. Rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (SfU17) Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Riksrevisionen anser att systemet inte fungerat effektivt under bedömningsperioden. I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för sin bedömning av läget, och vilka åtgärder som vidtagits på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades. Fler får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige (SfU18) Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär en utvidgning av den grupp personer som får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige, utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut om att aktivera EU:s så kallade massflyktsdirektiv efter Rysslands militära invasion av Ukraina. Utvidgningen innebär att ukrainska medborgare och vissa andra som lagligen befann sig i Sverige före den 22 december 2023 har rätt till uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, med undantag för den som är dömd för ett brott som har ett maximistraff på minst två års fängelse i straffskalan. Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler (SkU21) För att säkerställa att bestämmelserna om investeraravdrag även i fortsättningen är förenliga med EU:s regler har regeringen föreslagit ett flertal lagändringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Investeraravdraget är ett statligt stöd som infördes 1 december 2013 för att stimulera tillgången av kapital för mindre företag. Den nya anpassningen innebär bland annat att gränsvärdet för när en förvärvad verksamhet ska beaktas vid bedömningen sänks från 25 procent eller mer av företagets verksamhet till 10 procent eller mer av verksamheten. Anpassningen motiveras av att EU-kommissionen beslutat om ändringar i den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Nu införs fler bestämmelser för koldioxidjustering vid EU:s gräns (SkU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s gräns. I lagen finns bland annat bestämmelser om godkännande och återkallelse av status som så kallad godkänd CBAM-deklarant, om tillsyn och om sanktionsavgifter. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024. Personer födda 1957 skattekompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (SkU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen. Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension. Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024. Tillfälligt höjt tak för rotavdraget (SkU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024. De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet. Nej till motioner om luftfartsfrågor (TU14) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps­flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU12) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för dess parlamentariska församling är att utföra valobservationer över parlamentsval i olika länder. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för OSSE:s verksamhet under 2022 och första halvåret 2023. Sverige har verkat för att OSSE ska utgöra ett instrument och en plattform för EU:s samlade politik i syfte att ställa Ryssland till ansvar för den fullskaliga invasionen av Ukraina. Riksdagen anser att Sverige även i fortsättningen ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, särskilt i ett läge där dessa utmanas i flera av deltagarstaterna. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att man avslutade ärendet

Riksda´n 22 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 22 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 22 maj Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20) Kravet på att spara papperskvitton slopas (CU21) Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (FiU29) Finansinspektionen ska samverka med Riksbanken om kontracykliska buffertvärden (FiU31) Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 läggs till handlingarna (FöU9) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2023 (JuU32) Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22) Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27) Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15) Idédokument om säkrare investeringar utanför EU har granskats (NU20) Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14) Rätt till uppgifter av kunder och deras fordon via elektroniska vägtullssystem (TU15) Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16) Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4) Redogörelse om Interparlamentariska unionen läggs till handlingarna (UU16) Ja till partnerskapsavtal mellan EU och stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (UU17) Åtgärder för tryggare bostadsområden (CU20) För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten. För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt. Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024. Kravet på att spara papperskvitton slopas (CU21) Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024. Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (FiU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen till förordningen när det gäller frågan om behörig myndighet och möjligheten för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen. Riksdagen sa också ja till en lagändring som innebär att vissa befattningshavare inom Riksbanken som har en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2024. Finansinspektionen ska samverka med Riksbanken om kontracykliska buffertvärden (FiU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att Finansinspektionen ska samverka med Riks­banken om kontracykliska buffertvärden. Finansinspektionen ska ge Riksbanken tillfälle att yttra sig innan inspektionen beräknar det kontracykliska buffertvärdet och innan inspektionen fattar beslut om det värdet. Lagändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s regelverk om hantering av finansiella företag i kris och EU:s regelverk om gränsöverskridande betalningar i euro. Förslagen i den delen är av rättelsekaraktär. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 läggs till handlingarna (FöU9) Riksdagen sa ja till att lägga Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 till handlingarna. I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm. Riksrevisionen anser att staten och bolaget SOS Alarm inte ser att larm till nödnumret 112 hanteras på ett effektivt sätt. Regeringen har inte utnyttjat möjligheterna att följa upp och styra bolaget. Att särskild lagstiftning saknas skapar också otydlighet i fråga om roller och ansvar och försvårar effektiv tillsyn. Regeringen välkomnar dock granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, men anser också att de åtgärder som vidtagits började ge effekt på bland annat medelsvarstiden hos SOS Alarm under 2023. Regeringen anser att denna positiva utveckling bör inkluderas i den övergripande bedömningen, med nuvarande utveckling bör bolaget kunna uppnå målet för medelsvarstiden under 2024. Regeringen avser att fortsätta följa utvecklingen med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och till exempel antalet samtal med mycket långa svarstider. I skrivelsen redovisar regeringen hur tillsynen och kontrollen av bolagets verksamhet kan utvecklas och åtgärder som kan komma att tas om den positiva utvecklingen inte fortsätter som förväntat. I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2023 (JuU32) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2023 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp som kallas Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). JPSG består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2023 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, kampen mot människohandel, bekämpningen av så kallade högrisknätverk med hjälp av särskilda operativa resurser (Operational Task Force, OTF) och kriget i Ukraina. Den svenska delegationen har även arbetat med förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Myndigheter, kommuner och a-kassor ska samarbeta mot bidrags- och arbetslivsbrott (KU27) Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning. Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Regeringens klimathandlingsplan har behandlats (MJU15) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Idédokument om säkrare investeringar utanför EU har granskats (NU20) Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om utgående investeringar, det vill säga investeringar som görs i verksamheter utanför EU. I vitboken, som är en typ av idédokument, bedömer kommissionen att det kan finnas skäl att se över riskerna för att kunskap och teknik hamnar i fel händer vid utgående investeringar. Medlemsstaterna rekommenderas att lägga fokus på fyra känsliga teknikområden: avancerade halvledare artificiell intelligens kvantteknik bioteknik. För att hantera de risker som identifieras rekommenderar kommissionen bland annat en övervakningsprocess för medlemsstaterna. Riksdagen instämmer i att riskerna med utgående investeringar kan behöva ses över och menar att övervakningsprocessen skulle kunna vara ett av flera tillvägagångssätt. Samtidigt behöver åtgärderna vara proportionerliga för att upprätthålla konkurrenskraften i den svenska och europeiska ekonomin. Därför bör idéerna som förs fram i vitboken noggrant granskas och utvärderas när det gäller risker och möjligheter. Riksdagen beslutade att lägga utskottets utlåtande om kommissionens vitbok till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU13) Riksdagen sa nej till de cirka 180 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU14) Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om permanent uppehållstillstånd, informationsplikt, EU:s migrations- och asylpolitik, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och svenskt medborgarskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp. Rätt till uppgifter av kunder och deras fordon via elektroniska vägtullssystem (TU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ett elektroniskt vägtullssystem är ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde, till exempel genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt. Ändringarna handlar bland annat om att genomföra delar av det så kallade EETS-direktivet som rör det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (European Electronic Toll Service, EETS). Systemet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika elektroniska vägtullssystem i Europa. Ändringarna innebär bland annat att de som tar ut avgifter ska kunna få uppgifter om de som betalar och deras fordon. Syftet är att underlätta avgiftsupptagares kontakt med respektive skatteverk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (UbU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025. Nej till motioner om nordiskt samarbete inklusive Arktis (UU4) Riksdagen lade en skrivelse om Nordiskt samarbete och en redogörelse om Nordiska rådets svenska delegations verksamhet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena. Riksdagen sa också nej till cirka 80 förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om nordiskt samarbete, Arktis och Barentsregionen samt utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap. Redogörelse om Interparlamentariska unionen läggs till handlingarna (UU16) Riksdagen sa ja till att lägga skrivelsen Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. Inga motioner behandlas i betänkandet. Frågor i fokus under 2023 var bland annat genomförandet av Agenda 2030, cyberbrott och de hot som dessa medför, utveckling av nya parlamentariska strategier för att förhindra människosmuggling, särskilt av barnhemsbarn, samt främjande och stärkande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Ryssland anfallskrig i Ukraina stod även detta år högt på dagordningen för medlemsparlamenten, som har inrättat en särskild arbetsgrupp för att bidra till att få ett slut på krigshandlingarna, våldet mot civila och den omfattande förstörelse som äger rum i Ukraina samt för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska federationen och Ukraina. Ja till partnerskapsavtal mellan EU och stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (UU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska unionens medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet. Partnerskapsavtalet innehåller gemensamma principer och fastställer följande prioriterade områden: demokrati och mänskliga rättigheter, rättvis ekonomisk tillväxt och utveckling, klimatförändringar, mänsklig och social utveckling, fred och säkerhet samt migration och rörlighet. Partnerskapsavtalet är inget handelsavtal men innefattar åtaganden för att adressera handelshinder, öka investeringarna och stärka den privata sektorns engagemang i handeln mellan parterna

Riksda´n 16 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 16 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 16 maj Ändringar av vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet (SkU20) Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21) Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10) Nej till motioner om lärare och elever (UbU11) Ändringar av vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet (SkU20) Sverige är sedan den 1 januari 1998 anslutet till ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgifter för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar, eurovinjettsamarbetet. I samarbetet deltar Sverige, Danmark, Nederländerna och Luxemburg. Riksdagen att sade ja till regeringens förslag om att godkänna ett protokoll om ändringar i samarbetsavtalet för eurovinjettsamarbetet. Riksdagen godkände också regeringens förslag om ändringar i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon och i vägtrafikskattelagen. Beslutet innebär bland annat att vägavgifterna höjs och differentieras och att fordonsskatten ändras för vissa fordon. Riksdagen bestämde att det är regeringen som får besluta när de nya reglerna ska börja gälla. Nej till motioner om e-hälsa och beredskap (SoU21) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Nej till motioner om grundläggande frågor om utbildning (UbU10) Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om lärare och elever (UbU11) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov

Debattartikel i dag i UNT

Debatt: Därför behövs ämnet livskompetens i skolan Skolan ger inte tillräcklig vägledning i hur det är att vara människa, skriver Bertil Thomas med flera. Skolan missar att undervisa eleverna om det allra viktigaste i livet, menar artikelförfattarna. Skolan missar att undervisa eleverna om det allra viktigaste i livet, menar artikelförfattarna. Foto: Pontus Lundahl/TT Debatt 2024-05-11 07:00 Bertil Thomas, Neuroforum Stig Zandrén, Neuroforum Mona Lodén, Forum Livskunskap Harald Nordlund, Forum Livskunskap Hanna Silvner, Motivationslyftet Jana Söderberg, Motivationslyftet Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Vissa människor lyckas bra i livet. De blir framgångsrika, lyckliga och trivs med det mesta i tillvaron. De har en god psykisk hälsa, starkt självförtroende, bra relationer med sina släktingar, ett intressant yrkesliv, massor med idéer och lyckas med nästan allt de företar sig. De sover bra och mår för det mesta bra, är nästan alltid glada och entusiastiska. De blir ofta förebilder för andra människor. Andra människor är inte lika framgångsrika. De har låg självkänsla, lider av depressioner, psykisk ohälsa och missbruk. De känner sig ofta trötta, osäkra, oälskade, rädda, ensamma, orättvist behandlade och avundsjuka. De är ofta i konflikter, sover dåligt och orkar inte ta itu med sina problem. Vissa drabbas redan i unga år av sömnbesvär och svåruthärdliga känslor, andra fastnar i kriminalitet. En del funderar på självmord som en sista utväg för att göra slut på lidandet. I dag är vi många som menar att det saknas något viktigt i den svenska skolan som skulle kunna minska många av de problem som människor i dag drabbas av. Vi får lära oss ”allt” om gamla kungar, uråldriga religioner, geometri och träsorter. Men vi får väldigt bristfällig undervisning och träning i det som vi här kallar livskompetens, det vill säga om självkännedom, självkänsla, psykologi och personlig utveckling samt om hur man hanterar jobbiga känslor, ångest och relationer. Samtal om etik och värderingar saknas nästan helt liksom viktiga kunskaper om hjärnan. Kort sagt: Vi får inte tillräckligt med vägledning i hur det är att vara människa. Konsekvensen av att viktiga saker saknas i skolan är ett samhälle där många unga människor misslyckas i skolan och hamnar snett i livet. Fallgroparna är många, till exempel kriminalitet, drogberoende, spelberoende, ätstörningar, självskadebeteenden och dålig självkänsla. Vi anser att den nuvarande regeringens uttalade ambition från Tidöavtalet att ”lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem på skolans område” är ett bra tillfälle att i skolan införa ämnet livskompetens baserad på de senaste 50 årens forskning inom beteendevetenskap, hjärnforskning och kognitionsvetenskap samt på de många goda exempel av livskompetensträning som finns i olika svenska skolor och internationellt. Samtidigt som livskompetens införs som ämne i skolan måste också arbetet med skolans värdegrund förstärkas. Den svenska skolans värdegrund ska bland annat förmedla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Intentionen i läroplanerna har varit att värdegrunden ska genomsyra allt arbete i skolan. Tyvärr är det mycket som talar för att denna strategi för att stärka värdegrunden ännu inte givit önskat resultat. Detta konstaterade Skolverket redan 2011 i en rapport till regeringen: ”den grundläggande förståelsen för värdegrundens mening, betydelse och tillämpning behöver öka på skolorna.” För att livskompetensen och värdegrunden ska stärkas behövs undervisning om detta i ett eget ämne. Vidare behövs tillämpning ("genomsyrande") av detta i all verksamhet i skolan. Sammanfattningsvis har vi följande förslag till de två pågående utredningarna om läroplaner respektive lärarutbildning: Samla frågor om värdegrund och livskompetens i ett eget ämne innehållande bland annat etik, psykisk hälsa, självledarskap och personlig utveckling samt socialt och emotionellt lärande, men också samtal om existentiella frågor. Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att samtala om etik och moral, relationer och konflikter. Allt ska vara anpassat till elevernas mognadsgrad. Vidare ska det av läroplanerna fortsatt framgå att värdegrund ska genomsyra all verksamhet i skolan. Uppgradera lärarutbildningen så att vi får lärare som är specifikt utbildade att undervisa om livskompetens och värdegrund samtidigt som alla lärarutbildningar ska innehålla utökade kunskaper om, bland annat, psykisk hälsa, beteendevetenskap och kognitionsvetenskap. Samtidigt behövs också praktisk träning i de metoder och det ledarskap som krävs för att tillämpa kunskaperna. Vi som skrivit denna debattartikel företräder tre av de organisationer som ligger bakom "Kraftsamlingen Skolans Framtid". Vårt mål är en skola som bidrar till elevernas psykiska välmående och där alla elever kan växa som individer oavsett förutsättningar och bakgrund.

Inte svårt hitta exempel

I UNT-artikel i dag: "Hon lyfter bland annat fram arbetet med..."Ska lyda: Hon lyfter fram, bland annat,,,, "Men egentligen skulle man kunnat haft..." Men egentligen skulle man kunnat ha "Du menar någon slags historisk staty?" Något slags..., bör det stå

Språket spelar roll

Spelar det egentligen någon roll hur vi skriver?Jo, jag anser det. "Han har bara spelat fotboll i ett år" Här menas att han har spelat fotboll i bara ett år, men det står att han inte gjort något annat, under ett års tid, än spelat fotboll. Vissa försämringar förstärks av TV-kanalernas slarviga språk. Hur har det blivit näst intill självklart att använda ordet vart när det ska vara var? Varifrån har de nya ä- och ö-ljuden kommit? Spelar det här någon roll. Jo, det låter bedrövligt

Dags att lägga ner

Tyckte ni om musiken i går kväll? Nja, tänkte inte på den. Såg akrobater och viftande armar. Vad jag hörde av musik lät lika genom hela programmet. Dags att upphöra med denna, s.k., tävling

Avskaffa ett sjukt system

Friskola, fri från krav? I Sverige har vi dels ett kommunalt skolsystem, dels ett som kallas friskolor. Det kommunala styrs demokratiskt, friskolesystemet fungerar på en marknad. Unikt i världen. Varför har vi det så här? Valfrihet, säger högern. Snack. Vill en kommun ha alternativ har den möjlighet att upphandla. Drivkraften i skolarbete får inte vara vinst. Avskaffa detta sjuka system

Har kvar en stor mängd Folkpartimaterial

Vilken känsla.Jag har gått igenom gammalt FP-material. Förutom skrifter från slutet av 60-talet och fram till haveriet, har jag sparet en trevlig regnjacka med "Folkpartiet" på ryggen och klistermärken. Dt var då partiet var ett socialliberalt parti. Jag kan inte kasta dyrgriparna, men vad gör jag med dem? Ja, vi får se. Kanske vill "Socialliberalerna" köpa?

Obegripligt

Vad får så många personer att köpa och läsa dravlet. Rubriker, som är lögner utan att vara det. Kändisar, som utökar sina stora förmögenheter. Obegripligt

Inte imponerad av partiledarna

Partiledardebatt i går kväll.Makalöst hur man uppträder. Liknar en grupp annan sorts kändisar i en soffa. Kan inte låta bli att prata i mun på varandra (undantag Magdalena Andersson och Ulf Kristersson) Skillnaden är att kändisarna ofta flamsar och partiledarna försöker dölja svagheter. Till detta kommer det eviga förtigandet av statens ansvar. Man vägrar att tala om de många lagar, som har stiftats men som staten inte bryr sig om. För att inte tala om den bedrövliga friskoledebatten. Hur kan man stå och försvara ett skolsystem vid sidan av det kommunala och som i många fall har vinst som främsta drivkraft? Om en kommun av någon anledning vill köpa skoltjänster görs det lämpligen med stöd av LOU, lagen om offentlig upphandling.

Gäller att tänka efter

EU-valet är viktigt. Genom samarbete ska de stora frågorna behandlas och förhoppningsvis finna lösningar. Klimatet, miljön och freden är sådana frågor. Vilka partier ägnar sig helhjärtat åt dessa frågor? Det gäller att vi tänker efter.

Riksda´n 2 maj

Logotyp: Sveriges riksdag 2 maj 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 2 maj Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11) Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16) Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3) Skatt på spel höjs (SkU19) Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8) Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24) Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25) Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Riksdagen uppmanar regeringen att se över om det bör införas särskilda formkrav för vissa fullmakter (CU11) Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan. För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar. Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden. Nej till motioner om mark- och vattenområden (CU16) Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns. Nej till motioner om personalförsörjning (FöU3) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Skatt på spel höjs (SkU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024. Skrivelse om statens arbete med väntetider i vården har behandlats (SoU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården. Riksrevisionen har granskat om flera av de styrmedel som regeringen använt för att korta ner vårdköerna har varit effektiva. Styrmedlen är: Vårdgarantin, som syftar till att tillhandahålla vård inom vissa tidsgränser. Kömiljarden 2009–2014, som innebar att staten betalade ut en miljard kronor årligen mellan 2009–2014. Pengarna fördelades till regioner utifrån hur väl de uppfyllde krav som var kopplade till vårdgarantins tidsgränser inom specialistvården. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF), som bland annat beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras vid viss cancerdiagnos. Granskningen gäller även om dessa styrmedel har påverkat målet om en jämlik vård efter behov. Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens uppfattning att det finns ett behov av att se över effektiviteten i syfte att stärka patientens ställning och betydelsen av vårdgarantin som statligt styrmedel. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden. Ja till utvidgat utreseförbud för barn (SoU24) Riksdagen sa ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Med nuvarande lagstiftning ska utreseförbud utfärdas om det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas. Regeringens lagförslag innebär att beslut om utreseförbud även ska kunna ska kunna tas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Det kan till exempel handla om så kallade uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill lämna Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer och andra kriminella organisationer. Förslaget innebär också att uppgifter om barn med utreseförbud ska omfattas av sekretess hos Polismyndigheten, eftersom det kan handla om känsliga uppgifter om barns personliga förhållanden. Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2024. Elektroniska kommunikationstjänster och besök ska begränsas och kontrolleras på särskilda ungdomshem (SoU25) Säkerheten och tryggheten på särskilda ungdomshem ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder. Bland annat föreslås att Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem ska vara indelade i säkerhetsnivåer. De som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga vårdas på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå och de som avtjänar sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, ska endast få använda elektroniska kommunikationstjänster såsom exempelvis mobiltelefoni och internet, för att stå i förbindelse med en annan person om utrustningen erbjudits av Sis, godkänts av Sis och om det anses lämpligt. Sis föreslås också få utökade möjligheter att besluta om begränsningar och kontroll av besök. Ett besök ska till exempel kunna villkoras med att besökaren genomgår kroppsvisitation av säkerhetsskäl om det är nödvändigt. Sis ska också kunna undersöka om den som barnet eller den unga vill kommunicera med eller få besök av, är dömd eller misstänkt för brott. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2024. Nej till motioner om internationellt bistånd (UU8) Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationellt bistånd från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om reformer av biståndet och bistånd till Ukraina. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp

Blir inte förvånad

Jag tror att resultatet i EU-valet kommer att orsaka många höjda ögonbryn. En del av resultatet kan komma att utgöras av att två partier åker ur och att MP når 12%.

Viktigt

Att delta i EU-valet är viktigt. Här formas miljöpolitik och fredsinsatser. Nåja, det sistnämnda kan diskuteras. F.n. handlar det mesta om hur mer vapen och fler soldater ska åstadkommas. Rösta i EU-valet för en framtidsinriktad miljöpolitik och för diplomati i stället för vapen