Enkelt med den nuvarande operatören

 Hur kan det vara sådan skillnad mellan teleoperatörer? Min nuvarande operatör Fello har allt blivit så enkelt.

Naturens betydelse.

 Naturens betydelse är underskattad. Naturen skiljer sig kraftigt från livet i tätorter. Det här har dagens politiker inte helt klart för sig. Vi mår bra i naturen. 

Naturen är också förutsättningen för vår överlevnad. Med minskad biologisk mångfald hotas balansen i naturen. Hur får vi våra förtroendevalda att helt förstå datte och med utgångspunkt från kunskap vidta åtgärder.

Klimatförändringar en bluff, sa Bill...

Trots detta finns politiska ledare, som hävdar att forskarna bluffar. Donald Trump i USA  personifierar en skrämmande okunnighet. Detta har manifesterats i form av att inte känna till skillnaden mellan väder och klimat. Likt ett barn konstatera att när en månad var kallare än motsvarande månad året innan finns bevis för att forskarna bluffar. Världen förtjänar bättre ledare.

Språket

 I dagens tidning: "NN tycker varken att förslaget eller utredningen är tydliga nog." Rätt formulering: NN tycker att varken förslaget eller utredningen är ...

Politikens abdikation

 Strulet med pendelstågtrafiken Uppsala-Stockholm är ett lysande exempel på politikens abdikation.

Språket

I en insändare: "Vi behöver den såväl i dessa oroliga tider" Vi behöver den så väl, bör det stå 

Språket. Illa TT

 I en TT-artikel: "...och välkomnande samtidigt USA:s och Frankrikes förslag..." Jag tror inte detta ät ett slarvfel utan en kunskapsbrist. Välkomnande är presens particip. I meningen ska verbformen vara imperfektum.

Blogger vägrar ändra språkligt fel

 "Visa endast annonser under inläggen." Vad mer än annonser skulle kunna visas? Borde väl stå: Visa annonser endast under inläggen.

Bokläsning

 Visst måste skolan bli bättre på att stimulera barns bokläsning, me kanske i ännu högre grad föräldrarna. 

Men när ska det ske? Föräldrarnas TV-tittande, barnens scrollande. Så var tiden all. 

Ja, vad göra? Finns annan väg än att få familjer att inse vad som är viktigast, nämligen barnens uppfostran

Det gick som på räls, tycks politiker tycka

 Tågspelet i Uppsala blottar ytterligare tillkortakommande för politikerna. Att döma av tidningsreferat har spelet genomförts av bolagstjänstemän, trots att bolagen är (läs: borde vara) politiskt styrda. SJ är statligt styrt, alltså styrt av politiker.

Men så här ser det allt oftare ut inom offentlig sektor

Sveries roll i världen förändrad

 Sveriges roll i världen är radikalt förändrad. Nu ingenting om kamp för avveckling av kärnvapen. Nu ingenting om diplomati och fredskapande.

SNF om klimatbudgeten

 För 2025 föreslår regeringen en miljöbudget på 16,4 miljarder. Det innebär en sänkning på mer än tre miljarder jämfört med 2024 och med 7,3 miljarder sedan regeringen tillträdde.  

Regeringen påstår att årets miljöbudget är större än alla miljöbudgetar som lagts fram av regeringen som leddes av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det stämmer inte. Hösten 2021 lade S- och MP-regeringen fram en miljöbudget på 21,9 miljarder för 2022. 

Klimatmålen nås nästan inte alls

Statsbudgeten visar att Sverige kommer att missa samtliga klimatmål, med undantag för ett EU-mål som nås genom att utnyttja kryphål i EU:s klimatramverk, inte genom att faktiskt minska utsläppen. Det innebär att Sverige bryter mot både svensk och europeisk lagstiftning.  

Regeringen visar att de minskar utsläppen med cirka 10 miljoner ton till 2030 inom den så kallade icke-handlande sektorn, det vill säga bland annat transporter, uppvärmning och jordbruk. Men av detta är endast 0,7 miljoner ton faktiska utsläppsminskningar. Resten av minskningen handlar om att man utnyttjar tidigare utsläppsminskningar och genom att minska industrins utsläppsutrymme. När det kommer till upptag och utsläpp från skog och mark (den så kallade LULUCF-sektorn) är det osäkert med hur mycket regeringens politik kommer missa målet. Budgeten visar att utsläppen beräknas landa på 7 till 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter över 2030-målet.

SNF

 

Bli medlem i Sveriges största miljöorganisation

Var med i kampen för en friskare natur och starkare miljöpolitik och få den prisbelönta tidningen Sveriges Natur fem gånger om året.

Bli medlem idag

• dela

För 2025 föreslår regeringen en miljöbudget på 16,4 miljarder. Det innebär en sänkning på mer än tre miljarder jämfört med 2024 och med 7,3 miljarder sedan regeringen tillträdde.  

Regeringen påstår att årets miljöbudget är större än alla miljöbudgetar som lagts fram av regeringen som leddes av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det stämmer inte. Hösten 2021 lade S- och MP-regeringen fram en miljöbudget på 21,9 miljarder för 2022. 

Klimatmålen nås nästan inte alls

Statsbudgeten visar att Sverige kommer att missa samtliga klimatmål, med undantag för ett EU-mål som nås genom att utnyttja kryphål i EU:s klimatramverk, inte genom att faktiskt minska utsläppen. Det innebär att Sverige bryter mot både svensk och europeisk lagstiftning.  

Regeringen visar att de minskar utsläppen med cirka 10 miljoner ton till 2030 inom den så kallade icke-handlande sektorn, det vill säga bland annat transporter, uppvärmning och jordbruk. Men av detta är endast 0,7 miljoner ton faktiska utsläppsminskningar. Resten av minskningen handlar om att man utnyttjar tidigare utsläppsminskningar och genom att minska industrins utsläppsutrymme. När det kommer till upptag och utsläpp från skog och mark (den så kallade LULUCF-sektorn) är det osäkert med hur mycket regeringens politik kommer missa målet. Budgeten visar att utsläppen beräknas landa på 7 till 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter över 2030-målet

Riksda´n 25 september

 

Riksdagsbeslut 25 september

• Nya regler och säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik (CU22)
• Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)
• Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)
• Förvaltningsdomstolar ska kunna lämna över mål mellan varandra (JuU2)
• Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)
• EU-regler på konkurrensområdet kompletteras (NU5)

Nya regler och säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik (CU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkänner de ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik som generalförsamlingen vid OTIF, en mellanstatlig organisation för internationell järnvägstrafik, beslutade om i september 2018.

Den huvudsakliga ändringen består i nya regler om säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik. Syftet med den nya regleringen är att underlätta en gränsöverskridande järnvägstrafik som är säker och friktionsfri. Genom regleringen införs det ett ansvar för säker drift i järnvägssystemet samt krav på säkerhetscertifiering och tillsyn.

Förslaget innebär vissa ändringar inom svensk lagstiftning gällande järnvägstrafik, samt även ett antal rättelser i järnvägstekniklagen. Eftersom förslaget innebär att även framtida, bindande ändringar i den internationella överenskommelsen ska gälla i Sverige, ska särskilda beslutsformer tillämpas enligt regeringsformen. Det innebär att beslutet ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Rättelserna i järnvägstekniklagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång (CU24)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall.  Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Förvaltningsdomstolar ska kunna lämna över mål mellan varandra (JuU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att allmänna förvaltningsdomstolar på olika geografiska platser ska få en utökad möjlighet att kunna lämna över mål mellan varandra. Både förvaltningsrätter och kammarrätter ska kunna lämna över mål till en motsvarande rätt som får handlägga den typen av mål.

Det är domstolens handläggningstider som styr om en överlämning ska göras eller inte. Ett mål får inte lämnas över om det kan vara till nackdel för någon part.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Fler sektorer ska ingå i systemet för utsläppshandel för fossila bränslen (MJU3)

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

EU-regler på konkurrensområdet kompletteras (NU5)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om kompletterande bestämmelser till nya EU-regler på konkurrensområdet. Bakgrunden är ändringar i EU:s förordningar om digitala marknader och om utländska subventioner.

Förslaget innebär bland annat att Konkurrensverket ska kunna begära handräckning från Kronofogdemyndigheten när de hjälper EU-kommissionen att göra platsundersökningar i Sverige. Konkurrensverket ska även ges vissa befogenheter att på egen hand efter begäran av EU-kommissionen kunna genomföra dessa undersökningar och andra utredningsåtgärder för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2024.

Vem är hjälte?

 Jag tänker ofta på de många av våra äldre, som utfört stordåd, men helt i det tysta och utan pekunjär belöning. Inte minst när jag ser halvsidesbilden av "ikonen", som gjort sitt tionde mål i fotboll eller den stenrike artisten, som lockade tio tusen åhörare och som fick helsida i tidningens kulturbilaga. Ikon, legendar, hjälte. Vilka passar epiteten bäst in på? Vad håller vi på med?

Allverligt tecken

 Det är ett allvarligt tecken att media inte kan tydliggöra var i den offentliga sektorn ansvaret ligger. 

Läs här: Grundregeln är att det alltid är ett politiskt organ, som inför oss medborgare har ansvaret. 

Vill blogga igen

Jag överväger att börja blogga igen.

Ämnen jag, i första hand, avser att behandla är:

 Språket

Fredsfrågor

Klimat och miljö

Politisk styrning

Bokläsning

Vilka företag och organisationer är intresserade av att annonsera på min sida?

http://haraldiuppsala.blogspot.com

 Finns en annonsör, som ger mer än ett öre per klick?

I så fall: nischen: språket och att vara en bra politiker