Vad är det som pågår i vårt samhälle? Kommenterar. Och om media. Har varit politiskt aktiv under ungefär femtio år, varav nio som kommunalråd i Uppsala och fyra som riksdagsledamot. Vårt svenska språk förändras till det sämre. Jag är språkpolis,men tycker om allt möjligt
Ur olika artiklar i dag:
"Allt för swtora barngrupper..."
"Det är personer som betyder alltför dem...." ...som betyder allt för dem...
"Med ett så söndertrasat förtroende från de so0m röstade..." ...från dem...
upplagd av Harald i Uppsala @ 3:33 em
0 kommentarer
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som innebär att kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess ska lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag som innebär att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska få större möjligheter att lämna uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen.
De föreslagna reglerna ger de brottsbekämpande myndigheterna förbättrade möjligheter att ta del av information som finns hos andra aktörer om exempelvis begångna brott, misstänkta brottsupplägg och individer med koppling till kriminalitet. Detta ger dem bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott samt att förhindra att barn och unga involveras i kriminalitet.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår inom områdena som förslagen tar upp.
Förslagen rör unga lagöverträdare och handlar exempelvis om evidensbaserat arbete och rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.
Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning.
Förslaget innebär bland annat:
Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.
De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.
Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om kulturarv i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om kulturmiljövård, krisberedskap och museifrågor.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och genomförda insatser.
Sekretesskyddet för hur en väljare röstat vid val till Sametinget ska motsvara det som gäller vid val till exempelvis riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka valhemligheten vid val till Sametinget.
Sekretessreglerna för personer som röstar med bud i val till Sametinget blir de samma som reglerna som gäller vid exempelvis val till riksdagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2025.
Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.
Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.
Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.
Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.
Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Vid internationella skiljeförfaranden har Justitiekanslern, JK, i uppdrag att bevaka svenska statens rätt i förhandlingarna. Det kan till exempel handla om anspråk som framställs mot Sverige med grund i investeringsskyddsavtal. Riksdagen säger ja till ett regeringsförslag som innebär att sekretess ska gälla i Justitiekanslerns verksamhet om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i skiljeförfaranden försämras om uppgiften röjs.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.
Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Sekretessbestämmelserna för Statens haverikommission ska ändras och göras mer enhetliga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
När haverikommissionen undersöker en olycka gäller sekretess för de uppgifter som inhämtas. I dag skiljer sig sekretessreglerna åt beroende på vilken typ av olycka som undersöks – exempelvis om det är en flygolycka eller sjöolycka.
Enligt regeringens förslag ska bestämmelserna framöver vara desamma för alla olyckstyper. I bestämmelserna görs skillnad på om uppgifterna gäller haverikommissionens verksamhet eller om de gäller enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Starkare sekretess ska gälla för uppgifter om enskilda förhållanden. Sekretesstiden blir 50 år för uppgifter om enskilda och 40 år för uppgifter om haverikommissionens verksamhet.
Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.
Förslagen handlar exempelvis om information om och märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning, krisberedskap, livsmedelspriser, konkurrens samt otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan.
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service samt lokalisering av statliga myndigheter. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan elproduktion från naturresurser.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredningsarbete.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster.
Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
upplagd av Harald i Uppsala @ 10:28 fm
0 kommentarer
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt.
Riksrevisionen har granskat den tillsyn som myndigheterna gör och kommit fram till att tillsynen behöver bli bättre. Statens arbete med att förhindra penningtvätt är, enligt rapporten, inte tillräckligt effektivt.
I skrivelsen till riksdagen redogör regeringen för vilka åtgärder som gjorts för att motverka penningtvätt. Regeringen har lämnat ett flertal propositioner och utredningsdirektiv för att stärka arbetet mot penningtvätt.
På riksdagens bord ligger till exempel en proposition som handlar om åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem. Propositionen innehåller förslag om åtgärder för att komma åt riskerna att alternativa betalningssystem används för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Utifrån de åtgärder som regeringen utfört så ser riksdagen inga skäl till att föreslå några ytterligare insatser. Riksdagen avslår motionerna och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar inom det statliga personskadeskyddet. Statligt personskadeskydd är en socialförsäkring som gäller försäkrade som under viss tid står till en myndighets förfogande eller hålls i förvar av en myndighet. Det kan till exempel gälla värnpliktiga eller personer som vårdas med tvång eller som sitter i fängelse.
I dag gör Försäkringskassan eller, vid dödsfall, Pensionsmyndigheten alltid en skadeprövning vid varje anmäld skada inom det statliga personskadeskyddet oavsett om det finns ett anspråk på ersättning eller inte. Enligt de nya reglerna ska en skadeprövning bara göras om det behövs för att bestämma ersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Vid så kallade ideella skador – exempelvis fysiskt eller psykiskt lidande – samt vissa ekonomiska skador kan den försäkrade få kompletterande ersättning som beslutas av behörig myndighet. Därför ska den behöriga myndigheten alltid kunna begära att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten gör en skadeprövning. Samma sak gäller om en försäkrad skadar sig under sin utbildningstid inom totalförsvaret. I det fallet är det den utbildningsansvariga myndigheten som ska kunna begära skadeprövning inför beslut om exempelvis rehabiliteringsstöd.
Syftet med förändringen är att minska antalet onödiga skadeprövningar och därmed minska statens utgifter för dem.
Lagändringen börjar gälla den 1 april 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår, kulturskapares pensioner och höjt bostadstillägg.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen sa nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.
Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.
I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.
Även riksdagen anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.
Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.
Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
upplagd av Harald i Uppsala @ 10:15 fm
0 kommentarer
Destruktiva krafter har nog alltid funnits. I olika sammanhang.Inom politiken är dom tydliga. Av tidigare erfarenheter tycks vi ingenting ha lärt. I Tyskland, av alla länder, har mörkret infunnit sig på nytt. I USA är utvecklingen mycket skrämmande. I Ryssland, ja som alltid, den hårda diktaturen utan frihet för medborgarna, med flera skrämmande exempel. I Sverige stödjer var femte väljare ytterligheten.
I Tyskland tycks andra partier se till att utesluta AFD.I Sverige bör partierna göra detsamma, det vill säga, helt ta avstånd från de destruktiva krafterna. Det är en del av demokratin.
När kommer reaktionen i USA?
upplagd av Harald i Uppsala @ 11:50 fm
1 kommentarer
Börja med att beskriva problemet
Sjukhusstyrelsen överskrider sin budget med prognostiserade 1,2 miljarder kronor.
Hur kan det bli så? Svaret är inte att, vad moderatpolitikerna kallar vänsterstyret, inte gör någonting. Svaret är inte heller vad, de så kallade, vänsterpartierna säger, när högerpartier styr, att dessa inte gör någonting. Svaret tycks vara att ingenting görs vem som än styr. Om Regionens politiker tagit det ansvar de utsetts för att ta, skulle inte obalansen uppstått. Under flera års tid har vi kunnat notera hur för Sjukhusstyrelsen och Regionfullmäktige presenterats ekonomiska rapporter med avvikelser från budget utan att åtgärder vidtagits. Inte heller Regionfullmäktige vidtar åtgärder när styrelser visar obalans, ofta enorma avvikelser. Hur är det möjligt att en politiskt vald styrelse lägger till handlingarna rapport om 1,2 miljarder kronor i överskridande? Och hur är det möjligt att det högsta beslutande organet, Regionfullmäktige godtar en styrelses bristande ansvarstagande? Så har det sett ut under många år. Att då en sorts politisk majoritet skyller på en annan är onekligen i magstarkaste laget. Rapport om miljardöverskridande leder till en anteckning i ett protokoll. Problemet heter frånvaro av politisk styrning.
Ibland tillsätts någon grupp med uppgift att finna möjliga åtgärder, och detta trots att grupper i form av ansvariga nämnder redan finns. Och, visst uttalas, med fog, behov av att minska, till exempel, viss byråkrati. Hit hör emellertid inte ifrågasättande av antalet regionråd, som uppgår till fjorton. När såg vi senast något resultat av sådana gruppers insatser?
Det politiska organ, som tar sitt ansvar, fattar beslut om åtgärder, om rapport visar avvikelser. De verktyg politiken har är, främst, omfattningen av verksamheten, kvaliteten på verksamheten och de ekonomiska resurserna. Förändra kraven på kvaliet och kvantitet och ändra kostnadsbilden, alternativt föreslå fullmäktige ändring av budgeten. Den styrelse, som inte vidtar åtgärder bör inte få fortsatt förtoende.
De främsta politiska styrmedlen är budget, kvalitativa mål och kvantitativa mål. Styrningen handlar sålunda om att ägna sammanträdena åt att analysera inträffade avvikelser och fatta beslut som syftar till att eliminera avvikelserna Vad bör regionråd med partibeteckningen M, som hävdar att vänsterstyret inte gör något, i stället för skuldbeläggande av andra partier, ta upp till diskussion?
Den analys, som dagens verklighet kräver, nämligen frågan om hur Regionens politiker ska kunna åstadkomma en nödvändig styrning, skulle med största sannolikhet leda till slutsatser om koncentration på sina grundläggande uppgifter.
Fortsätter misslyckandet med styrningen återstår, och det brådskar, andra radikala åtgärder. Till sådana åtgärder hör att skapa insikt hos politikerna om den egna rollen. Det sker lämpligen genom införandet av krav på en politikerutbildning. Till andra nödvändiga åtgärder hör organisatoriska förändringar, såsom att överföra sjukvården till primärkommunerna. Den ofta framförda åsikten att staten bör ta över driften av specialistsjukvården framstår som problematisk mot bakgrund av att staten i dag mislyckas med sin styrande uppgift. Alternativet till statligt övertagande kan med fördel vara att kommuner går samman i ett antal kommunalförbund med uppgift att driva specialistsjukvården. Den lösningen torde leda till även att konsekvenserna av statens tillkortakommanden mildras.
Harald Nordlund
f.d. landsingspolitiker, kommunalråd och riksdagsledamot (FP)
upplagd av Harald i Uppsala @ 3:59 em
0 kommentarer
Nu måste, iförsta hand, partiledarna säga ifrån, till media.Vadå vara tydliga i regeringsfrågan? Är man i opposition, så är man det, det vill säga, tillhör inte regeringen och är helt självständigt tills man eventuellt hamnar i regeringsförhandlingar. Det är ju det här låtsasspelet media vill ha och ni i partiernas ledningar faller i den gropen. För ett parti i opposition är det ju med mer än ett och ett halvt år till nästa val omöjligt att säga något om med vilket eller vilka partier man kan samarbeta i regeringsställning.
Media, sluta med den här leken
upplagd av Harald i Uppsala @ 5:03 em
0 kommentarer
"15 steg och du är politiker"
"Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten"
Kan beställas genom bod.se
upplagd av Harald i Uppsala @ 4:33 em
0 kommentarer
Kan inte låta bli. Inte låta bli att skriva några ord här, trots ringa effekt, varken i form av nya meningsfränder eller ören som följd av klick på annonser
upplagd av Harald i Uppsala @ 4:26 em
0 kommentarer
Bevakar nyheterna på TV och radio mer än vanligt. Vad har galningarna hittat på nu? Är statsministern utpekad som diktator. Hur har vi hamnat här?
upplagd av Harald i Uppsala @ 4:23 em
0 kommentarer
Var-vart
"Vart är mina glasögon?"
upplagd av Harald i Uppsala @ 1:25 em
0 kommentarer
Vad är det vi ser, men amrikanska väljare inte ser? Eller har vi så vitt skild syn på politiska frågor? När jag ställer dessa frågor är det mot bakgrund av en uppfattning om att vi inte skulle kunna rösta fram en person som är som Trump. Men hallå säger jag till mig själv. Är det så långt bort ? Var femte väljare hos oss tycks vara beredd.
Nu måste vi vinnlägga oss om att förstå vad som är på gång
upplagd av Harald i Uppsala @ 1:23 em
0 kommentarer
Oacceptabelt förslag för skogen |
Miljömålsberedningen, med uppdrag att föreslå hur Sveriges miljökvalitetsmål kan nås, har misslyckats. Förslaget som presenterades förra veckan är så svagt att Sverige riskerar att bryta mot både internationella åtaganden och EU-krav om biologisk mångfald, klimat och naturrestaurering. |
upplagd av Harald i Uppsala @ 10:50 fm
0 kommentarer
Jag tar mig för pannan. Leta igenom elevers väskor. Provokation skapar motsättningar både när det gäller relationen mellan nationer och när det gäller relationen mellan individer. Det är tillitskapande som behövs
upplagd av Harald i Uppsala @ 10:05 fm
0 kommentarer
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag och jordförvärvslagstiftningen. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget 2025 om att skänka försvarsmateriel till Ukraina under en begränsad tid.
Regeringen bemyndigas därmed att skänka försvarsmateriel och materiel inom energiområdet till Ukraina. Förslaget innebär också ökade anslag och bemyndiganden för att anskaffa utrustning och iordningställa materiel att skänka till Ukraina samt för att kunna ersätta delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina.
Försvarsmaterielen som ska skänkas är i form av bland annat infanteriutrustning, fordon, pansarvärnsvapen, ammunition och stridsbåtar med vapen.
För statens budget innebär förslaget att anvisade medel sammantaget minskar med 6,2 miljarder kronor 2025. De minskade utgifterna beräknas förstärka statens finansiella sparande med 6,2 miljarder kronor och minska statens lånebehov med motsvarande belopp. De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena medför ökade utgifter och anslagen beräknas behöva öka med totalt 6,2 miljarder kronor 2026–2028.
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem och brister i statens tvångsvård av barn och unga.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på Sis-hemmen och att de barn och unga som placeras på hemmen inte får en effektiv vård och behandling. Bland annat menar Riksrevisionen att Sis uppdrag är otydligt när det gäller vilka målgrupper Sis ska ta emot, och att Sis bör säkerställa att personalen på ungdomshemmen har rätt kompetens för att bedriva vård och behandling.
I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i det som Riksrevisionen lyft fram som brister i verksamheten. Vidare pekar regeringen på att den vidtagit åtgärder mot bland annat dessa brister, och att åtgärder planeras. Med detta anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.
Riksdagen konstaterar att regeringen vidtagit och planerar åtgärder och beslutar därmed att avsluta ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utskrivning av läkemedel, översyn av apoteksmarknaden och högkostnadsskyddet för tandvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om socialtjänstens arbete i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen gäller.
Förslagen handlar bland annat om utveckling av socialtjänstens arbete, stöd till anhöriga, försörjningsstöd och hemlöshet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en komplettering till EU-förordningen om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport, som började gälla den 1 januari 2025. I och med förordningen infördes ett gränsvärde för hur mycket växthusgas som får släppas ut i genomsnitt per år av de drivmedel som fartyg inom den kommersiella sjöfarten använder.
Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om när och hur svenska myndigheter kan besluta om straffavgifter för rederier som bryter mot EU-förordningen. Förslaget anger även vilka befogenheter svenska tillsynsmyndigheter ska ha vid tillsyn av att förordningen följs.
Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2025.
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
upplagd av Harald i Uppsala @ 6:26 em
0 kommentarer
Prenumerera på
Inlägg [Atom]