Två frågor +2

Hur når man fler läsare av bloggen? Hur gör man för att få sponsor? "Det måste löna sig att arbeta" Skriver helst om samhällsfrågor och språkfrågor

Om styrning

Det är alltid helt och hållet ett politiskt ansvar vad som sker och inte sker inom offentlig sektor. Ansvaret för hemtjänsten ligger på den samlade nämnden – gemensamt, skriver Harald Nordlund. Foto: Adam Wrafter Debatt 2025-04-05 09:00 Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Båda sidor skyller ifrån sig efter den externa granskningen av hemtjänsten. Men en viktig grundregel i offentlig sektor är att de politiskt ansvariga aldrig utåt ska skylla ifrån sig på anställda. Representanter för S, MP, V och UP försöker i en debattartikel i UNT den 27 mars få oss att vända blickarna bort från det verkliga problemet. Ett problem som riskerar att drabba även andra sektorer än hemtjänsten. Man redovisar ambitioner om att förändra än det ena, än det andra, utan att visa insikt om vad problemet består i. Det vill säga bristen på politisk styrning – och politiskt ansvarstagande. Tecken på abdikation finns också i en debattartikel i UNT, också den 27 mars, skriven av Moderaternas kommunalråd. I debattartikeln tar hon åt sig äran av att förhållandena inom hemtjänsten har granskats. När bristerna har uppdagats ska man granska. Inte heller är oppositionens representanter i Äldrenämnden (M, KD, C och L) förtroendeingivande, när de i en debattreplik vill hävda att problemen inom hemtjänsten bottnar i bristande öppenhet från tjänstemannasidan (UNT Debatt 31/3). Bakgrunden är den svidande kritiken, som Kommunrevisionen riktat mot äldrenämnden för dess sätt att hantera övergreppen inom hemtjänsten. I deras debattartikel antyder de ett medvetet hemlighållande av fakta från tjänstemännens sida. De nio skriver, bland annat, att ”vi upplever en stark tystnadskultur och att en mycket tydlig ambition från förvaltningen är att hålla nämnden så långt från den operativa verksamheten som möjligt”. Planer, riktlinjer, policier påverkar verkligheten endast om man använder dem. Den sortens medicin som S, V, MP och UP ordinerat blir verkningsfull först när man intar den på rätt sätt. M:s, C:s, KD:s Och L:s är ju verkningslös enär det är någon annan, som ska ta medicin. M-kommunalrådets medicin är att jämföra med placebo, alltså möjlig psykologisk effekt. De vanligaste politikerutfärdade recepten heter: omorganisera, se över rutinerna, för över ansvaret på annan, hänvisa till att tjänstemän tagit över, inför tjänstemannaansvar, statens brist på ansvarstagande eller att staten lägger sig i för mycket. De två sistnämnda är dessutom motstridiga och används när de passar. Till nämndledamöterna i äldrenämnden: Ni håller ju i ratten. Varför styr ni inte då? Styrning innebär att man formulerar mål, att man följer upp om och i vilken grad målen uppfylls och att man utkräver ansvar. Visst föreligger större svårigheter för en nämnds opposition än för dess majoritet att få full insyn i verksamheten. Trots detta är det fortfarande så att ansvaret ligger på den samlade nämnden – gemensamt. Utåt, det vill säga gentemot oss medborgare, är det alltid helt och hållet ett politiskt ansvar vad som sker och inte sker inom offentlig sektor. Nämndsammanträden bör till största delen ägnas åt redovisning av hur planer, policier och mål återspeglas i verksamheterna och beslutsfattande med anledning av konstaterade avvikelser. Noterar nämnden en ovilja eller andra förklaringar till en inte nöjaktig insats i förvaltningen, får dessa förhållanden klaras upp internt mellan nämnd och förvaltning. Kontentan är att för de missförhållanden inom hemtjänsten, som i stor omfattning har återgivits i media, ska vi medborgare enbart utkräva ansvar från politikerna. Hur nämnden sedan utkräver ansvar av sin förvaltning, är just nämndens ansvar.

Rättelse

Rättelse om riksdagsbeslut 2 april Rättelse: I utskicket om riksdagsbeslut 2 april uppgavs felaktigt att riksdagen sagt ja till cirka 170 förslag i ärendet CU14. Korrekt är att riksdagen sa nej till cirka 170 förslag, i enlighet med nedanstående text. Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksda´n 2 april

Riksdagsbeslut 2 april Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4) Statliga kasinon ska avvecklas (KrU9) Bättre förutsättningar för djursjukvården (MJU10) Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13) Skrivelse om socialförsäkringen vid utländska inkomster har behandlats (SfU16) Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12) Nya regler inom punktskatteområdet ska förenkla vid konkurs (SkU16) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Riksdagen sa ja till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Statliga kasinon ska avvecklas (KrU9) Riksdagen sa ja till att ta bort spelformen spel på kasino från licenstypen statligt spel. Eftersom licens för statligt spel är den enda licensformen som omfattar spel på kasino innebär förslaget att ingen aktör kommer att kunna få licens för spel på kasinon. Enligt förslaget så ska även Spelinspektionen i större utsträckning kunna motta uppgifter om verksamheter som bedriver spelverksamhet och om deras kunder för att underlätta Spelinspektionens tillsyn på penningtvättsområdet i samband med spelverksamhet. Lagändringen som rör penningtvätt börjar gälla 1 juli 2025, och de lagändringar som rör spel på kasino den 1 januari 2026. Bättre förutsättningar för djursjukvården (MJU10) Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur. Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar. I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen. Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030. Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten. Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten. Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025. Skrivelse om socialförsäkringen vid utländska inkomster har behandlats (SfU16) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om utbetalningar från socialförsäkringen till personer med utländska inkomster. Skrivelsen bygger på en granskningsrapport från Riksrevisionen där myndigheten konstaterar att statens insatser för att stoppa felaktiga utbetalningar inte är tillräckligt effektiva. Om problemen inte åtgärdas så finns det, enligt Riksrevisionen, en betydande risk för felaktiga utbetalningar. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar det arbete som regeringen gör på området. Det är viktigt att statens arbete med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar är effektivt. Riksdagen delar regeringens bedömning att det just nu inte finns behov av ytterligare åtgärder. Riksdagen föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter. Nya regler inom punktskatteområdet ska förenkla vid konkurs (SkU16) Nya regler ska förenkla vid konkurs av företag där verksamheten berörs av punktskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Om en aktör inom punktskatteområdet går i konkurs följer godkännanden och medgivanden från Skatteverket med till konkursboet för vissa aktörer, men inte alla, enligt nuvarande regler. Det kan exempelvis gälla godkännande av att aktören får bedriva den typen av verksamhet. De nya reglerna innebär att godkännanden och medgivanden för alla aktörer, exempelvis viss verksamhet inom tobak och alkohol, övergår till konkursboet. De nya reglerna införs för att skapa tydliga, enhetliga bestämmelser inom punktskatteområdet. En enhetlig lagstiftning skulle förenkla för aktörerna, konkursförvaltare och Skatteverket. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.