Riksda´n 29 april

Riksdagsbeslut 29 april Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU31) Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden (FiU35) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU10) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11) Nej till motioner om kriminalvården (JuU14) Nej till motioner om polisfrågor (JuU15) Nej till motioner om det civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis vapen och ammunition, fordon för sjuktransporter, sjukvårdsmateriel och livsmedel. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även utbildningsinsatser och stöd för att stärka Ukrainas totalförsvarsförmåga. Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter för 2025 ökar med cirka 11,7 miljarder kronor och med sammanlagt cirka 4,8 miljarder under 2026–2028. Förslaget innebär också att 16,5 miljarder kronor som beräknats för stöd till Ukraina 2026 omfördelas till 2025. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden (FiU35) Riksdagen säger ja till regeringens förslag om regellättnader och ökad transparens på värdepappersmarknaden. Beslutet grundar sig på ändringar i EU:s förordning och direktiv om marknader för finansiella instrument. Ändringarna innebär främst regellättnader för värdepappersinstitut, det vill säga företag som handlar med aktier och andra värdepapper. Riksdagens beslut innebär också en ändring i lagen om värdepappersmarknaden som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall. Ändringen görs eftersom EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s öppenhetsdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. Lagändringen som rör Finansinspektionens beslut att förbjuda handel i vissa fall börjar gälla den 1 juni 2025. Detsamma gäller lagändringarna i kompletterande bestämmelser och hänvisningar till EU:s förordning om värdepapperscentraler. Lagändringarna i övrigt börjar gälla den 29 september 2025. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU10) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om kontrollerande beteende, sexualbrott, förmögenhetsbrott och brott mot allmän ordning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om våld i nära relationer, stärkt skydd för brottsoffer och ersättning till brottsoffer. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om kriminalvården (JuU14) Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om kriminalvården. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024, och handlar bland annat om strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet, utbildningsmöjligheter för intagna och anstaltsplatser utomlands. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om polisfrågor (JuU15) Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nej till motioner om det civila samhället, trossamfund och folkbildning (KrU8) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om. Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om prioriteringar, blodgivning och assisterad befruktning. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Tänk om partierna och media ville inse

Den tydliga ideologiska plattformen är inte förhandlingasbar inför ett val. Den omöjliggör sålunda bildande av allians före ett val. Man kan inte skapa tydlighet om en politik, som är unik och samtidigt förklara att man är överens, med vissa andra partier, om det mesta. Alliansbildning måste ses som tveksam ur demokratisk synpunkt enär budskapen är motsägande. Det här står vi för , men vi tycker i stort sett lika som A,B ochC. Allians får inte sammanblandas med koalition, som är en regeringsbildning av två eller flera partier efter ett val, i vilket väljarna uttryckt sitt stöd för självständiga partier. Tänk om partierna själva och media kunde inse detta. Vilen mer meningsfull politisk debatt vi skulle få

DCA

DCA-avtalet är inte ett ömsesidigt avtal, det ger endast amerikanska styrkor rättigheter. Svenska styrkor får inte likvärdiga befogenheter i USA- utan då gäller de regler som generellt gäller inom Natomedlemskapet. Om NATO splittras och stödet för Sverige därigenom upphör så kvarstår USA:s rättigheter i Sverige. Är det här riktigt klokt?

Svensk skola?

Mamma, mamma, jag har lärt mig skriva. Jaså, vad har du skrivit då?? Jag vet inte, jag har inte lärt mig läsa än

Vem sa det?

Vem sa: "Koalition är den intimaste formen av fiendskap"

Det var då men gäller även i dag

Jag tror att Bertil Ohlin nu vänder sig i graven. Det var inte det, som nu händer, han avsåg när han formulerade och beskrev socialliberalismen. Jag tror också att Bengt Westerberg våndas. Båda har i sina berättelser dragit gränser mot både höger och vänster. Bland annat detta skrev jag i en debattartikel i UNT25 mars 2021. Artikeln skulle ha giltighet även i dag

Riksda´n 23 april

Beslut i korthet Riksdagsbeslut 23 april Nej till motioner om tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor (KrU6) Nej till motioner om litteratur, språk och konstarter (KrU7) Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU18) Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU13) Småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts (SoU24) Nej till motioner om tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor. Förslagen handlar exempelvis om tillgång till kultur, kultur för unga och kulturskaparnas villkor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om litteratur, språk och konstarter (KrU7) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur. Nej till motioner om migrationsfrågor (SfU18) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om migrationsfrågor, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar om migration och asylpolitik, EU:s migrations- och asylpolitik, anhöriginvandring, asylprocessen, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap. Nej till motioner om företag, kapital och fastighet (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår. Småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker tillåts (SoU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det, under en begränsad tid, ska införas en möjlighet att sälja alkoholdrycker i mindre skala vid gårdsförsäljning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den lokala besöksnäringen. Vissa begränsningar införs för att säkerställa att försäljningen sker i begränsad skala och att det snarare är besöket än försäljningen som står i centrum. Därför införs bland annat följande krav: Alkoholdryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga oberoende producenter. Gårdsförsäljning får endast ske till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för. Försäljningen till varje enskild besökare får inte överstiga 0,7 liter spritdrycker, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa alkoholdrycker vid samma besökstillfälle. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025 och sex år framåt. Innan regleringen upphävs bör reformen utvärderas. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Riksda´n 24 april

Riksdagsbeslut 24 april Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8) Nej till motioner om personalfrågor (FöU6) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2024 (JuU33) Ändrade regler om mönsterskydd med mera (NU15) Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall (NU17) Nej till motioner om punktskatter (SkU15) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8) Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Nej till motioner om personalfrågor (FöU6) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2024 (JuU33) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2024 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2024 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, olaglig vapenhandel och skjutvapenvåld, migrantsmuggling och människohandel, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ändrade regler om mönsterskydd med mera (NU15) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för bland annat mönsterskydd och formgivning. Förslaget är en anpassning till EU:s nya regler om formgivning. Det innebär exempelvis att den som gör intrång i en så kallad EU-formgivning, en formgivning som är skyddad inom hela EU, inte ska kunna straffas om produkterna enbart transporteras genom EU utan att släppas på den inre marknaden. Lagen börjar gälla 1 juni 2025. Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall (NU17) Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud. Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Nej till motioner om punktskatter (SkU15) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om punktskatter. Majoriteten av förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Men två förslag finns i följdmotioner som väcks med anledning av propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverigeska fungera. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare ställningstaganden. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU13) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om olika frågor som rör vuxenutbildning, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utveckling av yrkeshögskolan, utbildningen i svenska för invandrare (sfi) samt stöd och kontroll inom den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

bod.se

"15 steg och du är politiker" "Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 10 april

Riksdagsbeslut 10 april Nej till motioner om bostadspolitik (CU13) Nej till motioner om militära frågor (FöU5) Nej till motioner om terrorism (JuU13) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU16) Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Nya anpassningar av regler för medicintekniska produkter (SoU26) Skrivelse om internationellt bistånd genom multilaterala organisationer (UU11) Nej till motioner om bostadspolitik (CU13) Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om bostadspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder på bostadsmarknaden, finansiering av bostadsbyggande, bostadsbyggande vid grön industrietablering och cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om militära frågor (FöU5) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om militära frågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om totalförsvarets riksintresse och målkonflikter, övriga miljöfrågor, försvarets organisation och förmåga samt skjutbanors och civila skyttars roll för totalförsvaret. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Nej till motioner om terrorism (JuU13) Riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan för att motverka terrorism. Riksdagen anser att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU16) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om processrättsliga frågor. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om lagstiftning om tvångsmedel, domstolsprocessen, Sveriges Domstolar och rättshjälp. Nej till motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap (SoU22) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och beredskapen inom hälso- och sjukvården. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Nya anpassningar av regler för medicintekniska produkter (SoU26) Lagstiftningen om medicintekniska produkter ska ändras för att anpassas till nya regler på EU-nivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Bland annat gäller förslaget övergångsbestämmelser för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, det vill säga medicintekniska produkter som är avsedda att användas vid undersökning och analys av prover från människokroppen. Övergångsbestämmelserna gäller till exempel övervakning och försäljning av produkter som omfattas av intyg enligt den äldre lagen om medicintekniska produkter som numera är upphävd. Regeringen föreslår även en avgift för den som ansöker om undantag från krav på produkter som inte är medicintekniska produkter men som i fråga om användningen står nära sådana produkter. En annan del av förslaget handlar om hur den EU-gemensamma databasen för medicintekniska produkter, Eudamed, ska införas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2025. Skrivelse om internationellt bistånd genom multilaterala organisationer (UU11) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Sveriges internationella bistånd genom multilaterala organisationer med fokus på år 2023. I skrivelsen framgår det att utbetalningar genom multilaterala organisationer, det vill säga internationella organisationer som till exempel olika FN-organ, uppgick till 31,8 miljarder kronor 2023. Det motsvarar 59 procent av Sveriges totala biståndsutbetalningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till två följdmotioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024 inom samma område. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Ta på ledartröjan Liberalerna

Allt mer lika blir de politiska partierna i Sverige. Man kan se tendenser till tävlan om att vara mest för sänkta skatter och fjärmande frånsocialt ansvarstagande. Ordet solidaritet används numera inte. Jag ser möjlgheter för socialliberalismen frmöver. En reaktion mot den nu förda politiken torde komma. Vilket parti står mest redo att anta utmaningen. Bäst lämpat borde Liberalerna vara. Tar man på sig uppgiften? För Liberalerna i dag handlar det inte om att rädda partiet, utan att ta på sig ledartröjan för socialliberalismen, men då kan man inte fortsätta att vara en del av nuvarande konstellation

Riksda´n 9 april

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här Logotyp: Sveriges riksdag 9 april 2025 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 9 april Skrivelse om verksamheten i bland annat Internationella valutafonden (IMF) 2024 har behandlats (FiU22) Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU23) Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU25) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU26) Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU11) Skrivelse om verksamheten i bland annat Internationella valutafonden (IMF) 2024 har behandlats (FiU22) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker 2023 och 2024. Skrivelsen behandlar bland annat om institutionernas arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet och insatser som har varit av särskild vikt under 2023 och 2024. Riksdagen delar regeringens syn på vad som är prioriterat i institutionernas arbete. Det är viktigt att institutionerna har ändamålsenliga resurser och goda reserver för att även i ekonomiskt och finansiellt turbulenta tider kunna bidra till finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 100 förslag i motioner om finansmarknadsfrågor från allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, kreditupplysning och inkassoverksamhet, penningtvätt och bank- och betalningsbedrägerier samt kontanthantering och betaltjänster. Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU23) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare. Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU25) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om. Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU26) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om kommunal samverkan och kompetens, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunalt partistöd. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU11) Riksdagen säger nej till cirka 110 förslag i motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, laddinfrastruktur för elfordon, parkeringsfrågor och vinterunderhåll av vägar. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår eller har genomförts inom de områden som förslagen tar upp. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.

Två frågor +2

Hur når man fler läsare av bloggen? Hur gör man för att få sponsor? "Det måste löna sig att arbeta" Skriver helst om samhällsfrågor och språkfrågor

Om styrning

Det är alltid helt och hållet ett politiskt ansvar vad som sker och inte sker inom offentlig sektor. Ansvaret för hemtjänsten ligger på den samlade nämnden – gemensamt, skriver Harald Nordlund. Foto: Adam Wrafter Debatt 2025-04-05 09:00 Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Båda sidor skyller ifrån sig efter den externa granskningen av hemtjänsten. Men en viktig grundregel i offentlig sektor är att de politiskt ansvariga aldrig utåt ska skylla ifrån sig på anställda. Representanter för S, MP, V och UP försöker i en debattartikel i UNT den 27 mars få oss att vända blickarna bort från det verkliga problemet. Ett problem som riskerar att drabba även andra sektorer än hemtjänsten. Man redovisar ambitioner om att förändra än det ena, än det andra, utan att visa insikt om vad problemet består i. Det vill säga bristen på politisk styrning – och politiskt ansvarstagande. Tecken på abdikation finns också i en debattartikel i UNT, också den 27 mars, skriven av Moderaternas kommunalråd. I debattartikeln tar hon åt sig äran av att förhållandena inom hemtjänsten har granskats. När bristerna har uppdagats ska man granska. Inte heller är oppositionens representanter i Äldrenämnden (M, KD, C och L) förtroendeingivande, när de i en debattreplik vill hävda att problemen inom hemtjänsten bottnar i bristande öppenhet från tjänstemannasidan (UNT Debatt 31/3). Bakgrunden är den svidande kritiken, som Kommunrevisionen riktat mot äldrenämnden för dess sätt att hantera övergreppen inom hemtjänsten. I deras debattartikel antyder de ett medvetet hemlighållande av fakta från tjänstemännens sida. De nio skriver, bland annat, att ”vi upplever en stark tystnadskultur och att en mycket tydlig ambition från förvaltningen är att hålla nämnden så långt från den operativa verksamheten som möjligt”. Planer, riktlinjer, policier påverkar verkligheten endast om man använder dem. Den sortens medicin som S, V, MP och UP ordinerat blir verkningsfull först när man intar den på rätt sätt. M:s, C:s, KD:s Och L:s är ju verkningslös enär det är någon annan, som ska ta medicin. M-kommunalrådets medicin är att jämföra med placebo, alltså möjlig psykologisk effekt. De vanligaste politikerutfärdade recepten heter: omorganisera, se över rutinerna, för över ansvaret på annan, hänvisa till att tjänstemän tagit över, inför tjänstemannaansvar, statens brist på ansvarstagande eller att staten lägger sig i för mycket. De två sistnämnda är dessutom motstridiga och används när de passar. Till nämndledamöterna i äldrenämnden: Ni håller ju i ratten. Varför styr ni inte då? Styrning innebär att man formulerar mål, att man följer upp om och i vilken grad målen uppfylls och att man utkräver ansvar. Visst föreligger större svårigheter för en nämnds opposition än för dess majoritet att få full insyn i verksamheten. Trots detta är det fortfarande så att ansvaret ligger på den samlade nämnden – gemensamt. Utåt, det vill säga gentemot oss medborgare, är det alltid helt och hållet ett politiskt ansvar vad som sker och inte sker inom offentlig sektor. Nämndsammanträden bör till största delen ägnas åt redovisning av hur planer, policier och mål återspeglas i verksamheterna och beslutsfattande med anledning av konstaterade avvikelser. Noterar nämnden en ovilja eller andra förklaringar till en inte nöjaktig insats i förvaltningen, får dessa förhållanden klaras upp internt mellan nämnd och förvaltning. Kontentan är att för de missförhållanden inom hemtjänsten, som i stor omfattning har återgivits i media, ska vi medborgare enbart utkräva ansvar från politikerna. Hur nämnden sedan utkräver ansvar av sin förvaltning, är just nämndens ansvar.

Rättelse

Rättelse om riksdagsbeslut 2 april Rättelse: I utskicket om riksdagsbeslut 2 april uppgavs felaktigt att riksdagen sagt ja till cirka 170 förslag i ärendet CU14. Korrekt är att riksdagen sa nej till cirka 170 förslag, i enlighet med nedanstående text. Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov.

Riksda´n 2 april

Riksdagsbeslut 2 april Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4) Statliga kasinon ska avvecklas (KrU9) Bättre förutsättningar för djursjukvården (MJU10) Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13) Skrivelse om socialförsäkringen vid utländska inkomster har behandlats (SfU16) Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12) Nya regler inom punktskatteområdet ska förenkla vid konkurs (SkU16) Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Nej till motioner om planering och byggande (CU14) Riksdagen sa ja till cirka 170 förslag om planering och byggande i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande regler inom de områden som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt frågor om bygg- och rivningslov. Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU4) Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag som rör samhällets krisberedskap i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om krisberedskap, cybersäkerhet, strålsäkerhet och skydd mot olyckor. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Statliga kasinon ska avvecklas (KrU9) Riksdagen sa ja till att ta bort spelformen spel på kasino från licenstypen statligt spel. Eftersom licens för statligt spel är den enda licensformen som omfattar spel på kasino innebär förslaget att ingen aktör kommer att kunna få licens för spel på kasinon. Enligt förslaget så ska även Spelinspektionen i större utsträckning kunna motta uppgifter om verksamheter som bedriver spelverksamhet och om deras kunder för att underlätta Spelinspektionens tillsyn på penningtvättsområdet i samband med spelverksamhet. Lagändringen som rör penningtvätt börjar gälla 1 juli 2025, och de lagändringar som rör spel på kasino den 1 januari 2026. Bättre förutsättningar för djursjukvården (MJU10) Djursjukvården ska få bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar för de verksamheter som erbjuder hälso- och sjukvård för djur. Syftet är att långsiktigt säkerställa en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur. Tillsynen av djurens hälso- och sjukvård ska utökas, i dag sker tillsynen endast på den person som utför en djurbehandling. Förslaget betyder att tillsynen nu också gäller den som bedriver en verksamhet där djurhälsopersonal arbetar. I dag tillhör inte djurvårdare djurhälsopersonalen. Mot bakgrund av att efterfrågan på djursjukvård ökat stort kommer djurvårdare att kunna bli godkända för att på så sätt kunna ingå djurhälsopersonalen. Ytterligare en ändring i regelverket handlar om att de ska bli enklare för utländska veterinärer att arbeta i Sverige. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2025 med undantag för de ändringar som gäller behörigheten för djurvårdare som istället börjar gälla den 1 september 2030. Riksdagen beslutade också att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att värna och utveckla den svenska betesrätten. Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten. Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025. Skrivelse om socialförsäkringen vid utländska inkomster har behandlats (SfU16) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om utbetalningar från socialförsäkringen till personer med utländska inkomster. Skrivelsen bygger på en granskningsrapport från Riksrevisionen där myndigheten konstaterar att statens insatser för att stoppa felaktiga utbetalningar inte är tillräckligt effektiva. Om problemen inte åtgärdas så finns det, enligt Riksrevisionen, en betydande risk för felaktiga utbetalningar. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar det arbete som regeringen gör på området. Det är viktigt att statens arbete med att bekämpa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar är effektivt. Riksdagen delar regeringens bedömning att det just nu inte finns behov av ytterligare åtgärder. Riksdagen föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas. Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU12) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt, skatte- och avgiftskontroll, folkbokföring, skyddade personuppgifter, Tullverkets befogenheter och verksamhet samt tull och importskatter. Nya regler inom punktskatteområdet ska förenkla vid konkurs (SkU16) Nya regler ska förenkla vid konkurs av företag där verksamheten berörs av punktskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Om en aktör inom punktskatteområdet går i konkurs följer godkännanden och medgivanden från Skatteverket med till konkursboet för vissa aktörer, men inte alla, enligt nuvarande regler. Det kan exempelvis gälla godkännande av att aktören får bedriva den typen av verksamhet. De nya reglerna innebär att godkännanden och medgivanden för alla aktörer, exempelvis viss verksamhet inom tobak och alkohol, övergår till konkursboet. De nya reglerna införs för att skapa tydliga, enhetliga bestämmelser inom punktskatteområdet. En enhetlig lagstiftning skulle förenkla för aktörerna, konkursförvaltare och Skatteverket. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som rör yrkestrafik och taxi i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyner inom olika delar av området. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade och vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.