Läs Sverker Olofssons artikel

Sverker Olofsson

Alla borde vara oroade över de senaste neddragningarna på två sjukhus i Stockholm, skriver Sverker Olofsson: “Det handlar inte om kön till korvkiosken utan om kön till liv och död. Den kön måste vara rättvis”.

ANNONS

Vad händer med vår sjukvård? Vi får vi veta att Södersjukhuset i Stockholm kickar hundra anställda. Samma besked samma dag från Danderyds sjukhus. Lika många kickas, hundra anställda. Karolinska gör sig av med sex hundra anställda. 

Det kommer inte att påverka patienterna hör jag en ansvarig politiker säga. Ingen tror på det, men skenet måste förstås hållas uppe..

Jag förstår inte varför det måste ske, och jag är orolig för att det skall sprida sig över landet. 

Jag har uppfattat Stockholm som en rik kommun. Åtminstone finns landets rikaste medborgare där.  Höga inkomster och stora förmögenheter. Ändå saknas pengar till en rättvis och solidarisk sjukvård, eller är det något annat?

Det kan väl inte vara så grymt att det man i bakgrunden skymtar är en överideologiserad sjukvårdspolitik där allt ”offentligt” är av ondo?

Vi har inte råd med det allra viktigaste, men vi har råd att sänka skatten för höginkomsttagare med sex miljarder (värnskatten) och vi har också råd att gynna de rikaste med många andra skattefördelar.

Som av en händelse berättade Ekonomiekot för några dagar sedan om de privata sjukvårdsförsäkringarna. Man behöver inte vara speciellt konspiratorisk för att se en koppling. 

ANNONS

Idag har 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring och försäkringsbolagen tjänar multum på ”produkten”. Vad är då en privat sjukvårdsförsäkring? Man kan säga att försäkringsbolagen och den privata sjukvården tillsammans lovar snabb sjukvård när den behövs. Det är ju precis det vi alla önskar. En snabbfil förbi den ”vanliga” sjukvården kan man också säga. 

Som vanligt är det den som inte har råd som blir kvar i kön och ni som bor i Stockholm och trodde att sjukvården var jämställd och rättvis kan nog räkna med längre kötid. Det är klart att om 800 kunniga ”sjukvårdsanställda” försvinner så märks det.

Det finns många aspekter och kopplingar. Betalar du för en sjukvårdsförsäkring vill du naturligtvis ha valuta för pengarna. Snabb behandling. 

Jag kan tänka mig att försäkringspremien är rätt så dyr och man kan fundera på hur det påverkar lusten att betala skatt till den offentliga sjukvård, som man inte kommer att använda. Jo, det kommer man förresten att göra. Jag tror inte att försäkringsbolag och privat sjukvård tar hand om till exempel långliggande demenspatienter. Då behövs det allmänna. Då behövs solidariteten. 

Alla borde vara oroade. Det handlar inte om kön till korvkiosken utan om kön till liv och död. Den kön måste vara rättvis. Alla borde kunna lita på att största och snabbaste insatserna görs där behoven är störst och inte där plånboken är tjockast.  Det handlar om sjukvård, men det handlar också om hur samhället skall utvecklas.

Jag tror att om de styrande partierna sviker medborgarna i en så här viktig fråga då kommer också medborgarna att svika partierna. Vinnare blir de mer extrema grupper och värderingar som vi för några år sedan inte trodde skulle vinna terräng i vårt land

Dagens språkpåpekande 29 november

Ordet liksom stör liksom ganska mycket i ett samtal liksom
För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Riksda´n 28 november

Riksdagsbeslut 28 november • Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4) • Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (CU5) • Skrivelse om AP-fondernas verksamhet har granskats (FiU6) • Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut (FiU28) • Banker ska erbjuda kontantservice (FiU29) • Reglerna i EU:s direktiv mot skatteundandraganden genomförs i Sverige (SkU8) • EU-direktiv om inkomstbeskattning genomförs i Sverige (SkU9)
	Höjda säkerhetskrav på ny trådlös digital infrastruktur (TU4)  Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
	Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (CU5)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Enligt riksdagen främjar förslaget företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.
	Skrivelse om AP-fondernas verksamhet har granskats (FiU6)  Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller. Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.
	Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut (FiU28)  Regeringen har föreslagit att Finansinspektionen får rätt att ingripa mot utländska kreditinstitut inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bedriver verksamhet från en filial i Sverige, vid överträdelser av den så kallade penningtvättslagen. I dag är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade eftersom inspektionen ska vända sig till den behöriga myndigheten i hemlandet i sådana fall. En annan lagändring är att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska dagens krav på att utse en alternativ verklig huvudman inte gälla om kunden är en stat, en region eller en kommun och kundens risk är låg. De nya reglerna börjar gälla den 1 och 2 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Banker ska erbjuda kontantservice (FiU29)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt. Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.
	Reglerna i EU:s direktiv mot skatteundandraganden genomförs i Sverige (SkU8)  Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.
	EU-direktiv om inkomstbeskattning genomförs i Sverige (SkU9)  Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse. Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.

Myndighetsflyttar

Myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens och att man under en period inte kan utföra sitt uppdrag.”, är ett vanligt argument. Ibland anses att myndighetsflyttar används enbart som arbetsmarknadsåtgärd och att man ger budskapet att myndigheterna inte är så viktiga.

Uppfattningen att det är endast om en myndighet får kvarbli i Stockholm, som man kan behålla eller återskapa kompetens, finns knappast stöd för.

Vad jag emellertid finner vara en inkonsekvens är att man samtidigt som man hävdar att myndighetsflyttar leder till dränering av kompetens och att man under en period inte kan utföra sitt uppdrag, pläderar starkt för att staten ska få ansvaret för även den dagliga driften av landets skolor. I en tid när svensk skola kämpar för att förbättra sina resultat skulle organisatoriska förändringar vara förödande. Till det kommer att staten misslyckats med sin styrande uppgift. Att då ge den även driftansvaret framstår som ologiskt.

Betydelsen för människor i glesare bygder av känslan att ”man bryr sig” nämns sällan. Förstatliganden och centraliseringar urholkar demokratin. Utvärdera effekterna av utflyttning av myndigheter och stärk kommunala självstyret i stället för att myndigheter måste vara förlagda till Stockholm.

Dagens språkpåpekande 28 november

Läser i dagens UNT

"...stämdes av bland annat Uppsalafamiljen.." Bör väl stå: ...stämdes av bland andra Uppsalafamiljen...
"...53-åringen har bara suttit i styrelsen några månader..." Bör väl stå: ...53-åringen har suttit i styrelsen bara några månader...

Riksda´n 27 november

Riksdagsbeslut 27 november • Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1) • Ändringar i statens budget för 2020 (FiU11) • Genomförandet av avfallsregler förbättras (MjU5) • Nya regler om uppehållstillstånd för forskare och studenter inom högre utbildning införs (SfU10) • Asylsökandes möjlighet att välja eget boende ska begränsas i vissa områden (SfU11) • Nya bestämmelser om anståndsregler i skatteförfarandelagen (SkU10) • Tydligare regler och skärpta straff för forskning som bryter mot etikreglerna (UbU4) • Ändrade regler för behandling av personuppgifter vid oredlighet i forskning (UbU5)
	Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen (FiU1)  Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten. Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor. Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.
	Ändringar i statens budget för 2020 (FiU11)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor. Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
	Genomförandet av avfallsregler förbättras (MjU5)  Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa. Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Nya regler om uppehållstillstånd för forskare och studenter inom högre utbildning införs (SfU10)  Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete. Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Asylsökandes möjlighet att välja eget boende ska begränsas i vissa områden (SfU11)  Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Nya bestämmelser om anståndsregler i skatteförfarandelagen (SkU10)  Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer. Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.
	Tydligare regler och skärpta straff för forskning som bryter mot etikreglerna (UbU4)  För att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning anser regeringen att de etiska regler som gäller för forskning som avser människor behöver bli tydligare. Enligt ett förslag från regeringen ska en forskningshuvudman vara skyldig att ta till åtgärder för att se till att den egna verksamheten endast bedriver forskning som har fått ett etikgodkännande, och att forskningen lever upp till villkoren i godkännandet. Regeringen har också föreslagit att lägsta straffet för den som med uppsåt bedriver forskning utan ett etikgodkännande ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Samma straffskala ska gälla för de forskningshuvudmän som har brustit i sitt ansvar att förebygga att den egna institutionen bedriver forskning utan etikgodkännande. Även brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
	Ändrade regler för behandling av personuppgifter vid oredlighet i forskning (UbU5)  Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, som börjar gälla den 1 januari 2020. Lagen behöver kompletteras med bestämmelser om dataskydd. Syftet är att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hanteringen av oredlighet i forskning. Förslaget innehåller bestämmelser om hur känsliga personuppgifter ska behandlas, skyddsåtgärder och undantag från de rättigheter som registrerade har i EU:s dataskyddsförordning. De nya reglerna börjar gälla samtidigt som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning börjar gälla, det vill säga den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Inte heller Regionstyrelsen

Inte heller Regionstyrelsen tar sitt ansvar. Man fick rapport om överskridande av budget, men inget beslut fattades m.a.a. detta. Ansvarigt politiskt organ måste fatta beslut om avvikelse konstateras. 

Regionstyrelsen den 26 november

I detta nummer: 

• Prognos på minus 163 miljoner kronor
• Region Uppsala uppfyller till stor del arkivlagen
• Region Uppsala inför SMS-livräddare
• Politiska viljeinriktningar för bland annat endometrios antagna

Prognos på minus 163 miljoner kronor

Det prognostiserade årsresultatet för Region Uppsala uppgår efter oktober månad till minus 163 miljoner kronor. Det är en försämring med 15 miljoner kronor sedan september månad. Den stora försämringen ligger inom sjukhusstyrelsens verksamhet där Akademiska sjukhuset justerar ner sin årsprognos med 50 miljoner kronor. Det beror på att kapacitetsproblemen fortsätter, samt effekten av den brist på materiel som uppstod under oktober månad, i och med bytet till en ny leverantör av sjukvårdsmateriel.

Även Lasarettet i Enköping försämrar sin prognos, med 4,5 miljoner kronor. Detta främst på grund av uppstart av en ny ortopedisk rehabiliteringsavdelning.

Regionstyrelsen å sin sida förbättrar sin årsprognos med totalt 30 miljoner kronor. Den största orsaken är att intäkter för specialdestinerade statsbidrag blivit 25 miljoner kronor högre än prognostiserat. Även trafik- och samhällsutvecklingsnämnden förbättrar sin årsprognos, med 10 miljoner kronor. Detta då kostnader för avskrivningar och övriga kostnader ligger lägre än vad som planerats för.

(S) och (V) meddelade att de kommer att lämna särskilda yttranden med anledning av månadsrapporten.

Region Uppsala uppfyller till stor del arkivlagen

Region Uppsala har genomfört egentillsyn vad gäller hur arkivlagen efterlevs. Tillsynen har utförts av regionarkivarien, i enlighet med rådande arkivregler. Slutsatsen är att Region Uppsala till stor del uppfyller grundläggande krav i arkivlagen, och i de interna arkivreglerna. Dock finns vissa brister.

En sådan brist är att av Region Uppsalas tolv myndigheter (olika diarier) är det endast en myndighet som har fastställda regler och rutiner för registrering (diarieföring) dokumenterade. Bedömningen är att övriga elva myndigheter delvis har fastställda regler och rutiner. Att muntliga rutiner finns är mycket bra, enligt utlåtandet, men utan dokumentation av dessa blir hanteringen sårbar (exempelvis vid frånvaro).

Regionstyrelsen godkände tillsynsrapporten vid sitt möte. Som vanligt finns hela rapporten tillgänglig på Region Uppsalas webbplats (under Demokrati och insyn, Politik, Regionstyrelsen).

Region Uppsala inför SMS-livräddare

Nu får Region Uppsalas sjukvårdskunniga medarbetare chansen att rädda liv även utanför sin vanliga arbetsplats – Region Uppsala kommer att införa SMS-livräddarapp för sin personal.

SMS-livräddare är en app som skickar ett larm när någon i närheten har drabbats av ett misstänkt hjärtstopp. De som befinner sig närmast platsen där det misstänkta fallet har rapporterats larmas, och kan då utföra livräddande insatser i avvaktan på ambulansen.

Vid sitt möte beslutade nu regionstyrelsen att Region Uppsala ska införa SMS-livräddare.

Enligt handlingarna i ärendet inträffar cirka 200 – 250 plötsliga hjärtstopp i Uppsala län varje år. Dödligheten är hög – i dagsläget överlever bara strax över 10 procent som får ett hjärtstopp utanför sjukhus.

Tanken är att Region Uppsalas hälso- och sjukvårdsutbildade medarbetare ska kunna ansluta sig till tjänsten för att öka möjligheten till bland annat tidig hjärt- och lungräddning (HLR). Testdrift av systemet ska införas under november månad, då för personal inom ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset. Tjänsten beräknas sedan, enligt handlingarna, vara i drift från den 4 februari 2020.

Politiska viljeinriktningar för bland annat endometrios antagna

Vid sitt möte fastslog regionstyrelsen den politiska viljeinriktningen för vård vid endometrios, vård vid schizofreni samt för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Syftet med viljeinriktningarna är att få till stånd en mer likvärdig vård och omsorg, där inriktningen kan fungera som ett underlag för styrning och ledning av hälso- och sjukvården, exempelvis för prioriteringarna. Viljeinriktningarna utgår ifrån Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer.

Inför beslutet har Region Uppsala, enligt handlingarna, genomfört en gap-analys. Denna visar att Region Uppsala i mycket hög utsträckning redan tillhandahåller den endometriosvård som beskrivs i den nationella riktlinjen. Vad gäller schizofrenivården tillhandahåller Region Uppsala i hög utsträckning vård i enlighet med den nationella riktlinjen, men det kommer att finnas ett behov av högre tillgänglighet till psykiatrisk bedömning, kognitiv beteendeterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Vad gäller prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor finns det stora olikheter vad gäller levnadsvanorna inom Uppsala län. Insatser för att kunna erbjuda mer jämlika insatser planeras inom ramen för utvecklingsprocessen Effektiv och nära vård 2030 (som bland annat innebär en mindre sjukhustung vård). Under våren 2020 planeras ett pilotinförande av det förstärkta geografiska hälsouppdraget (där vården ska komma närmare invånarna).

Dagens språkpåpekande 27 oktober

Jag tycker det är bra att vi kan skilja på läge och riktning med orden var och vart. Ett tips till landets skolor: lär eleverna använda var och vart korrekt
För övrigt anser jag att de nya ä- och ö-ljuden förstör språket

Fredspolitik och NATO-medlemskap oförenliga

Alternativ till kärnvapenorganisation

En ökande andel av svenskarna vill att Sverige ska ansöka om medlemskap i NATO, dock inte en majoritet. Samtidigt gäller att fred står högt på människors önskelistor. Är de två ståndpunkterna motstridiga?

Dagligen dör människor i väpnade konflikter. På senare tid i även Europa. Tillgången på vapen tycks vara hur stor som helst och villigheten att producera vapen är påtaglig och backas upp av regimer. Sverige är i det avseendet inget undantag. Härifrån exporteras vapen, som i många fall används i krig. Skulle, till exempel, krigshändelserna i Ukraina varit desamma om satsningarna på fredsforskning och information om fredsskapande åtgärder varit lika stora som på produktion av vapen?

EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Det är med stor besvikelse jag noterar att de flesta av kandidaterna i Europaparlamentsvalet talade och skrev om andra frågor, kanske ofta angelägna, men avstod från de frågor EU bildades för.

När länder i vår närhet använder våld och rustar upp blir reaktionen från de flesta av våra ledande politiker att nu måste vi delta i vapenkapplöpningen; mer pengar till vapen, vilket triggar andra att skaffa mer vapen, som får våra ledare att ropa efter mer vapen och så vidare. Ingen talar och skriver om att nu ska vi gå före i en kamp för spridande av en ickevåldskultur. Ingen som ser att motdraget måste vara ickevåld. Sverige, med Uppsala som centrum, där vi har världsledande fredsforskning vid Uppsala universitet, har möjlighet att påverka. Tyvärr vill ingen politiker se den möjligheten.

Den organisation som skulle förhindra nya krig i Europa kallas OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hur ofta hör vi politiker tala om engagemanget i OSSE. Däremot diskuteras livligt medlemskap i en kärnvapenorganisation. Nu måste vi få en politisk debatt, som handlar om vägvalet; valet mellan deltagande i ett samarbete, som har inriktningen att förhindra våld och bygga fred å ena sidan och vapenupprustning och deltagande i kärnvapenorganisation å andra.

Sverige kan och bör bidra mer till krigens avskaffande. Det är den vägen Sverige bör välja. Jag vill se en opinionsundersökning där frågeställningen är: Vilken väg är mest löftesrik, samarbete i en fredsallians eller medlemskap i en militärallians.

Jag skulle bli förvånad om signalen från medborgarna inte skulle bli att det bästa sättet att stärka försvaret mot våld, terror och krig är att förbereda världen för fred, vilket kan betyda att ett mycket aktivt svenskt medlemskap i OSSE är långt viktigare för världen än ett förstärkt svenskt engagemang i NATO.

Dagens vålds- och krigskultur måste bytas mot en ickevåldskultur. Det åstadkoms emellertid inte så länge man sätter tilltro till våldet som konfliktlösningsmetod. Det krävs ett långsiktigt arbete för folkbildning, upplysning och forskning för fred och att använda kunskapen och forskningen. Uppsala universitet har mycket att bidra med. Ett problem är att våra politiker inte är intresserade. Man tycks tro att kulturförändring är inte möjlig.

När jag skriver ned detta kommer jag att tänka på ett land i Centralamerika, Costa Rica. Landet har en författning, som anger, bland annat, att landet inte ska ha någon armé. Man har haft fred ända sedan författningen antogs, 1949. I grannländerna har oroligheterna varit många.

Helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation

Ligisterna steget före?

"Kommunen har slutat beslagta bilar", lyder en rubrik i dagens UNT. Anledningen lär vara att bilarna vandaliseras av ligister. De bilar som hittills beslagtagits tillhör ligister,som anlitar ligister till att möjliggöra fusk i stor skala.
Hur ska man komma åt dessa vidriga individer? Känslan är att det finns drag att göra, men att ligisterna redan funnit nytt sätt att fuska och begå brott på.
I grunden tror jag att våldets och brottslighetens grundorsaker är bristen på livskunskap. Men den omfattande kriminaliteten här och nu kommer man inte åt med de långsiktiga åtgärderna. Nu måste hittas vägar och metoder för att låsa in de vidriga individerna, som med våld och andra brott förgiftar samhället.

Årets julklapp?

40 sidor

om att bli politiker

”Boken behandlar frågeställningar, i femton steg, på vägen till politiskt engagemang.
Kan användas som studiematerial i studiecirklar eller som underlag för gruppsamtal.
Boken ger också stöd för enskilda tankar kring vad som är viktigt för att på ett framgångsrikt sätt axla ett politiskt ansvar. Författaren tar ingen partipolitisk ställning.

Harald Nordlund har femtio års erfarenhet av politiskt arbete, därav fjorton på heltid som kommunalråd och riksdagsledamot. Som fritidspolitiker har han innehaft ett stort antal nämnduppdrag.
I partiorganisation har han haft ledande uppdrag i såväl ungdomsorganisation som på lokal och regional nivå. Harald Nordlund är född i den norrbottniska byn Pålänge. Sedan mitten av 1960-talet är han Uppsalabo.”

Beställ genom e-post till harald.nordlund@gmail.com

eller sms:a till 0760-163244. Ange önskat antal

Jag kontaktar dig omgående

Pris 37 kr eller 35 kr vid köp av tio eller fler ex. Porto tillkommer.

(Porto ett ex. 18 kr)

Beställning från förlag

https://www.bod.se/bokshop/catalogsearch/result/?q=15+steg

Med hälsningar

från

Harald

12 regionråd

Med nästan obefintlig politisk styrning, varför behövs 12 regionråd? Ta bort tio och tio miljoner frigörs för att täcka en, visserligen liten, del av dagens kostnader.
Ni i den politiska ledningen måste tala om varför det behövs så många regionråd.

Rekordavvikelse, men inga beslut

Sjukhusstyrelsen 25 november

I detta nyhetsbrev:

• Ytterligare försämrad ekonomisk prognos för Akademiska
• Radiologiska tjänster upphandlas

Ytterligare försämrad ekonomisk prognos för Akademiska

Akademiska sjukhusets ekonomiska årsprognos har försämrats ytterligare. Det framgår av den senaste månadsrapporten, som föredrogs vid sjukhusstyrelsens sammanträde.

Efter oktober månad beräknas Akademiska sjukhuset göra ett underskott på minus 527 miljoner kronor under 2019. Den tidigare prognosen låg på minus 477 miljoner kronor.

Försämringen beror på att riks- och regionintäkterna är betydligt lägre än budgeterat.

Årsprognosen för sjukhusstyrelsens egen verksamhet, som bland annat inkluderar köpt specialistvård från andra län, är oförändrad på minus 43 miljoner kronor. Sjukhusen är väl styrelsens egen verksamhet. Genom Sjukhusstyrelsens sätt att se på sitt ansvar avsäger man sig ansvaret för sjukhusens ekonomi

Lasarettet i Enköping lämnar en prognos på minus 4,5 miljoner kronor, vilket hänger samman med kostnader förknippade med materialförsörjningsproblemen samt starten av en ny ortopedisk rehabiliteringsavdelning.

Hur är detta mjöjligt? Sjukhusstyrelsen överskrider budget med 574,5 miljoner kronor utan att vidta åtgärder. Hur kan fullmäktige acceptera detta?

Radiologiska tjänster upphandlas

Akademiska sjukhuset ska genomföra en upphandling av datortomografi, magnetröntgen och konventionell röntgen. Det beslutade sjukhusstyrelsen.

Syftet med upphandlingen är att säkerställa kapacitet som ett komplement till den egna kapaciteten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, där de nuvarande avtalen kommer att löpa ut. Den totala kostnaden maximeras till 10,5 miljoner kronor per år.

Tack för ledaren, UNT

ÄNTLIGEN!
UNT:s ledare skriver i dag om att det finns andra än idrottsutövare och artister att älska, nämligen våra entreprenörer.
Varför ser vi idrottare och artister som ikoner,som hjältar och som föredömen? Varför är det så fult att tjäna tio miljoner om man är entreprenör? Varför anses det vara helt motiverat med miljardinkomst om man är idrottsproffs? Varför sägs ett fotbollsproffs med miljardinkomster vara ett föredöme för unga med endastnågra spektakulära mål som merit.
Ledaren ger inget svar på dessa frågor. Men, bläddrar man igenom tidningen, kulturdelen, i vilken idrottsreferaten upptar merparten, finner man en del av svaren. Tittar man på program som "Så mycket bättre" finner man annan del. Där är alla hjältar. Det gråts glädjetårar över hur bra en stjärna gjort det efter att ha levt ett klandervärt liv.
Råkar en journalist skriva om att den 19-årige/a artisten tjänat tio miljoner på ett år höjer vi inte på ögonbrynen. "VD NN tjänar tio miljoner på att producera X". Fy, fy.
Tack UNT för er ledare. Våra entreprenörer är värda all uppskattning. En entreprenör drivs ofta av annat än penningjakt. Idéerna och dess förverkligande är oftast drivkraften. I något fall leder idéerna till bra intäkter.
"Miljarder skäl att älska våra entreprenörer"

Är cykelstrategin en tjänstemannafråga?

uppsnabbat@regionuppsala.se	14:25 (för 2 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat trafik- och samhällsutvecklingsnämnden 21 november I detta nummer: nytt regionalt trafikförsörjningsprogram nya biljettpriser i UL-trafiken regional cykelstrategi Nytt regionalt trafikförsörjningsprogram Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden godkände remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet för år 2020-2030 med mindre justeringar. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar Region Uppsala för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram enligt lagen om kollektivtrafik. Hittills har två trafikförsörjningsprogram fastställts. Trafik och samhälle har under 2019 genomfört ett internt arbete med att uppdatera det befintliga programmet i form av mindre revideringar med enstaka nya tillägg. Den antagna remissversionen ska nu ut på remiss och planeras antas september 2020. Nya biljettpriser i UL-trafiken Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden tog idag beslut om nya biljettpriser för kollektivtrafiken, med undantag för 30-dagarsbiljett vuxen och enkelbiljett vuxen som regionfullmäktige fattade beslut om den 20 november. Med dagens beslut kommer enkelbiljetter för ungdom förköp ligga kvar på samma nivå som tidigare, 20 kronor per zon och priset för 30-dagars lågtrafikbiljett sänktes med 10 procent från 510 kronor till 460 kronor. De nya priserna börjar gälla den 3 januari 2020. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet.       Regional cykelstrategi Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden informerades om den regionala cykelstrategi för år 2020-2022 som förvaltningen har tagit fram. Cykelstrategin är framtagen tillsammans med länets aktörer som arbetar med cykelfrågor och innehåller bland annat en genomförandeplan för regional cykelstrategi för Uppsala län. Informerades? Cykelstrategin är väl en politisk fråga. Kanske informerades om förslaget till cykelstrategi. Men då borde detta framgå