X

 Hur kan vi hålla till på X och därigenom gynna Trump och Musk?

Språket: Syftning

 Läser i dag:

"I Sverige har Obama nungara endast synts till i parker och på plantskolor." Ska lyda: I Sverige har Obama nungara synts till endast i parker och på plantskolor

Såråket: varför så svårt

Nu dyker formen "de" upp allt oftare i stället för dem. Här spökar formen "dom", som är talspråk för både "de" och "dem".  Och felen ser vi i såväl ledare som debattartiklar och nyhetsartiklar.

M vill återinföra tidigare misslyckande

 Det är för otroligt för att vara sant. Nu talas om att återinföra beställa-utförasystemet i Regionen. Ett system, som kritiserades starkt vid tidigare tillämpning. Framstår som helt rubbat att återinföra ett system med sådana svagheter som detta. 

Hela tiden detta med något organisatoriskt förslag, som inte får effekt. Eller, som UNT nu förespråkar, ett system med professionens styrning. Bara en kort fråga: hur utkräver vi ansvar av en sådan organisation?

Nej, och jag har skrivit om detta så mycket, den politiska organisationen måste fås att förstå vad politisk styrning innebär. Något, som man nu inte har klart för sig. Och inte bara politikerna. I min tidning läser jag om Akademiska sjukhusets budget. Än en gång: DET ÄR SJUKHUSSTYRELSENS BUDGET

Språket: Annas och Pers

 Användningen av genitiv-s ställer till svårigheter. Det är i engelskan man har apostrof i formen genitiv, till exempel Harald`s. I svenskan ska det stå Haralds. 

När det handlar om två personer: Annas och Pers. Men om om två namn utgör en enhet: restaurang Anna och Pers meny 

Riksda´n 28 november

 

Riksdagsbeslut 28 november

• Lättare att upptäcka brott i samband med vadhållning (KrU2)
• Bättre möjligheter att attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland (SfU6)
• Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)

Lättare att upptäcka brott i samband med vadhållning (KrU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att licenshavare med licens för vadhållning ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt i syfte att upptäcka lagöverträdelser i vissa fall. Med vadhållning menas att man satsar pengar eller annat värde på utfallet av en viss händelse. Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att

• granska ett spel om pengar i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet
• kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med vadhållning
• kontrollera och rapportera om en spelare deltagit i vadhållning som strider mot idrottens regelverk om matchfixning. Med matchfixning menas exempelvis att en match kan vara uppgjord i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2025.

Bättre möjligheter att attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland (SfU6)

Bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland. Det är syftet med det nya blåkortdirektivet från EU som innebär att Sverige och övriga medlemsländer ska införa nya regler om uppehålls- och arbetstillstånd för personer med högkvalificerade anställningar. 

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att bland annat sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Riksdagen anser att den sänkta tröskeln gör det möjligt för Sverige att bevilja fler eftertraktade yrkesgrupper ett EU-blåkort. Dessutom sade riksdagen ja till förslagen som handlar om att utvidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten i regelverket för EU-blåkort. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Skrivelse om nationell säkerhetsstrategi har behandlats (UU6)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen. 

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Riksda´n 27 november

 

Riksdagsbeslut 27 november

• Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)
• Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)
• Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)
• Ja till höständringsbudgeten 2024 (FiU11)
• En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (FiU12)
• Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)
• Anonyma vittnen tillåts (JuU6)
• Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken (JuU7)
• Komplettering till lagen om förverkande (JuU8)
• Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)
• Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU6)
• Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (UbU6)

Barns skydd mot våld i hemmet stärks (CU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska stärka barns skydd mot våld i hemmet samt stärka tryggheten och stabiliteten för barn som är placerade i familjehem.

Förslagen innebär framför allt att man ska ta särskild hänsyn till risken att ett barn kan fara illa vid bedömningen om vad som är bäst för barnet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Det ska uppnås genom följande förändringar.

• Förbättra domstolarnas beslutsunderlag vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa. Domstolen ska i svår­bedömda mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge begära ett expertutlåtande från en legitimerad psykolog.
• Barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor med ska endast gälla när umgänget är förenligt med barnets bästa.
• Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas särskilt för att det ska bli aktuellt att flytta vårdnaden från barnets föräldrar till särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid en sådan prövning hos socialnämnden och i domstol ska som huvudregel ett offentligt biträde utses för barnet och dess vårdnadshavare.

 Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Stärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (CU5)

Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.

Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.

Ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2025 (FiU1)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. 

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Ja till höständringsbudgeten 2024 (FiU11)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till höständringsbudget för 2024. Totalt berörs 24 av budgetens 27 utgiftsområden av beslutet, som innebär att 38 anslag ökas och att 10 anslag minskas.

Beslutet medför att anvisade medlen för 2024 ökar med 20,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 20,9 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,3 miljarder kronor.

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar (FiU12)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lagstiftning som innebär en anpassning till EU:s regler om marknader för krypto¬tillgångar (MICA-förordningen) och om information som ska följa med överföringar av medel (TFR-förordningen). 

Syftet med MICA-förordningen är att fastställa enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå. TFR-förordningen reglerar de uppgifter om betalare och betalningsmottagare som ska följa med överföringar av medel, i alla valutor, i syfte att förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.

I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner mot företag som bedriver verksamhet som omfattas av MICA-förordningen. 

Lagändringarna börjar gälla den 30 december 2024.

Fördjupat polissamarbete i gränsområdet mellan Sverige och Finland (JuU5)

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.

Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter. 

Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer. 

Anonyma vittnen tillåts (JuU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. 

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken (JuU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken, även om det inte finns en misstanke om brott. Syftet med förslaget är att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken. 

Antalet omkomna i narkotikarelaterade trafikolyckor samt antalet lagförda drograttfyllerier har ökat under det senaste decenniet. En möjlighet att, på samma sätt som för alkohol, rutinmässigt genomföra sållningsprov för narkotika i trafiken ökar möjligheterna att upptäcka påverkade förare och lagföra dem för brott. 

Den utökade kontrollmöjligheten ska endast få användas när det gäller förare av motordrivna fordon. Det är inte fråga om att införa en rutinmässig kontrollmöjlighet på ett mer allmänt plan i samhället.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla från den 1 mars 2025 och fram till och med 28 februari 2030, för att senare utvärderas.

Komplettering till lagen om förverkande (JuU8)

Sedan den 8 november 2024 har polis och åklagare större möjligheter att ta tillgångar från kriminella. Den nya lagen innebär att brottsbekämpande myndigheter kan ta ifrån en person till exempel pengar och lyxartiklar som personen i fråga inte kan förklara hur man anskaffat. 

För att Kronofogden ska kunna driva in betalning enligt förverkandelagstiftningen, så behöver riksdagen besluta om en komplettering till lagen. 

Riksdagen sade ja till regeringens ändringsförslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård (SoU4)

Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.

Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Årlig skrivelse om Allmänna arvsfonden har behandlats (SoU6)

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023. 

Beslutade bidrag uppgick under 2023 till 763 miljoner kronor, mätt som ettåriga beslut. Jämfört med 2022 var det en ökning med 22 miljoner kronor. Nästan hälften av de beviljade medlen har gått till ungdomsprojekt, vilket är en knapp minskning jämfört med 2022.

I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Långsiktig reglering av forskningsdatabaser (UbU6)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser.

Databaser har stor betydelse för forskningen, vid universitet och högskolor, som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas.

 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Språket: var var du då?

 Nog tydliggjorde skolan på60-talet skillnaden mellan var och vart. Men nu så svårt. Var uttrycker läge, vart uttrycker riktning

Åtta år sedan, minst lika aktuell nu

 

Publicerad i Norrbottens-Kuriren 160113

Fredsdepartement och fredsuniversitet

De aktuella exemplen Syrien, Afghanistan och Libyen visar att när internationella ingripanden i konflikter bedöms nödvändiga tillgrips militära insatser. Ickevåldsinsatser prövas sällan. Vapenanvändning som leder till stora mängder människors död är den förhärskande konfliktlösnigsmetoden.

Skattemedel investeras i militärt kapacitetsbyggande runt om i världen med enorma belopp. Det grundläggande problemet tycks vara att så länge politikerna efterfrågar vapen, i stället för resurser för civil konflikthantering, är det omöjligt att gå från våldskultur till fredskultur. Vi har försvarsdepartement, som efterfrågar vapen, men vi har inget fredsdepartement, som efterfrågar ickevåldsmetoder i konflikthantering.

Under 2015 sökte 160000 människor asyl i Sverige. Inget politiskt parti har kunnat eller velat bidra till en debatt om sambanden mellan å ena sidan våld och krig runt om i världen och därmed följande flyktingkatastrofer och å andra bristen på en mer aktiv vålds- och krigsförebyggande fredspolitik.

En självklar konsekvens av erfarenheterna av de båda världskrigen under 1900-talets första hälft borde varit att det krigsförebyggande arbetets betydelse understrukits genom tillsättandet av fredsministrar med egna departement. En förklaring till oviljan att tillsätta fredsministrar tyder på en bristande förmåga i det politiska systemet att lära av vunna erfarenheter. En annan förklaring är förmodligen att idéer om ökad resurstilldelning till vålds- och krigsförebyggande fredspolitik motarbetas av intressen som hellre ensidigt prioriterar nationella militära försvarsbehov.

Den som vill medverka till att krigen avskaffas måste söka andra vägar än att vänta på omtänkande i tröga stormaktssystem. Erfarenheterna från 1945 och framåt visar att Förenta Nationernas existens och mångskiftande verksamhet tyvärr inte på ett avgörande sätt bidragit till fred och trygghet i vår värld. Nya lösningar måste sökas för att en fredligare värld ska bli möjlig under 2000-talet. Positiva exempel finns. Kongressledamöter i USA har sedan lång tid tillbaka verkat för att ett fredsdepartement ska inrättas som en del av detta lands regerings administration. Hade det funnits kan man anta att USAs politik när det gäller, till exempel, ingripanden i Vietnam, Afghanistan, Irak och Libyen hade genomförts på ett mer förnuftigt sätt.

Tillsättandet av fredsministrar och inrättandet av ett fredsdepartment i Sverige kan bli av stor betydelse för de politiker och organisationer i bland andra USA, Kanada och Ryssland som vill se sådana ministrar och departement i sina länder. Det blir en angelägen uppgift för ett fredsdepartement att presentera sin verksamhet för resten av världen på ett sådant sätt att andra länder successivt följer det svenska exemplet.

Bland andra exemplen Jugoslavien, Somalia, Irak, Kurdistan och Syrien har lärt oss att flyktingskap är en följd av världens samlade oförmåga att förebygga inbördeskrig och politisk terrorism. En verksamhet med inriktning på förebyggande av inbördeskrig och flyktingskap kräver en sådan specialisering att den inte kan eller bör inrymmas inom de breda arbetsområden som utrikesdepartementet eller försvarsdepartementet har ansvar för.

En kompletterande och på sikt lika viktig insats är uppbyggandet av ett resursrikt svenskt fredsuniversitet. Det borde vara möjligt att inrätta ett sådant på grundval av lärdomar från de institutioner och organisationer runt om i världen som bedriver undervisning och forskning i freds- och konfliktkunskap eller freds- och utvecklingskunskap. De många forskningsresultat gällande förebyggande av krig som nu finns tas i praktiken inte tillvara av regeringar och parlament.

Ett svenskt fredsuniversitet kan också fungera som modell för andra länder när det gäller skapandet av civila institutioner för konfliktforskning och praktisk konflikthantering av sådan storlek att de verkligen kan fungera som ett alternativ till militära institutioner och insatser.

De finns en tveksamhet inför långtgående nedrustning av militära försvarsresurser. För att ökad förståelse ska kunna skapas för värdet av förebyggande, civila insatser framstår det som angeläget att inte ställa försvarspolitik och fredspolitik mot varandra utan att se dessa politikområden som varandra kompletterande. Därmed kan fredsfrämjande möjligheter bättre tas tillvara.

Ett fredsdepartement med en fredsminister utgör en viktig grundsten i en framtidsinriktad utveckling med fredspolitik som ett eget politikområde vid sidan av försvarspolitik, utrikespolitik och biståndspolitik. Om Sverige som första europeiska land inrättar ett fredsdepartement kommer det att väcka respekt, intresse, hopp och entusiasm runt om i världen.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och f.d. riksdagsledamot (L)

Uppsala

född och uppvuxen i Pålänge

För blivande politiker

                                                     Beställs: bod.se 

Språket: ett slags

 En sorts, ett slags. Båda är satsförkortningar. En sort av, ett slag av

Ge dig in i politiken

 Du som överväger att ge dig in i politiskt arbete (styrelse för ett parti, kommunalt uppdrag, regionuppdrag, t.ex.) bli en ny sorts politiker. Detta genom att ägna dig åt, just det, politik. Inte, som nu är vanligt, åt frågor andra klarar bättre.

"15 steg och du är politiker"                                 "Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Du behövs

Språket: ö och ä

 Varifrån kommer de? Ö- och ä-ljuden. Sedan några år tillbaka bräker de flesta fram ö- och ä-ljuden. Språket, förändras ständigt, men uttalet av två bokstäver, uttal, som väl de flesta bör tycka är förfärliga.

Konstig tanke bakom friskolereformen

 Det är något absurt över hela friskoletanken. Att, till exempel, ett företag ges rätten av någon annan än den ansvarige, kommunen, att starta en skola, som kommunen inte efterfrågat, är inget annat än absurt.

Om en kommun vill ha en extern utförare av en skola kan den åstadkomma det genom upphandling, alltså enligt LOU. 

En lag förändrar inte äldreomsorgen

 Tydligare uppdrag inom äldreomsorgen såsom kommunernas ansvar för primärvård, likvärdig kvalitet, förebyggande och hälsofrämjande insatser, fast omsorgskontakt, individuell plan, möjlighet till medicinsk bedömning dygnet runt, fast läkarkontakt i både regional och primärkommunal primärvård och krav på ökad bemanning och på att i kommunerna utses kvalitetsansvarig för omvårdnad och rehabilitering.

Det här är huvuddragen i förslaget till äldreomsorgslag, som presenterades förra året, men som inte har blivit verklighet. Lagen var tänkt att utgöra komplement till Socialtjänstlagen. Tanken var fel har man kommit fram till.

Innebär utebliven lagstiftning utebliven hög kvalitet inom äldreomsorgen? Med största sannolikhet inte. Behoven av de åtgärder utredningen föreslår har varit kända under lång tid. De tre övergripande frågorna blir då: vilka är förklaringarna till att åtgärder har uteblivit, hur undanröjs dessa hinder och hur ska styrningen gå till, det vill säga, hur få kommunerna och regionerna att prestera en omsorg med hög kvalitet?

Erfarenheterna från andra samhällssektorer förskräcker. Skolan är

ett exempel. Skolan är reglerad, i först hand, genom Skollagen. Om

den lagen fick genomslag skulle skolan vara jämlik över landet. Alltså ett ansvar som ligger på staten. Vi vet dock att verkligheten är stor ojämlikhet. Förespråkandet av ett system där staten ansvarar för även de dagliga frågorna är tecken på att man inte ser det egentliga problemet.

Ett annat område är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL,

är avsedd att styra sjukvården. Enligt denna lag ska sjukvården

vara jämlik över landet, men vi vet att den inte är det. Inte heller här

kan en lösning vara att överföra dagliga frågorna till staten.

Den centrala frågeställningen måste vara: vilka åtgärder ska staten vidta om, till exempel, en region inte tillgodoser kravet på fast läkarkontakt? Vilka blir konsekvenserna för den kommun, där en äldre med behov av fast omsorgskontakt inte får sådan. En optimistisk slutsats av lagförslaget, om det ledde till en lag, är att kvaliteten i vår äldreomsorg kommer att förbättras eftersom den föreslås förbjuda nuvarande brister. En pessimistisk är att likt på skolans och sjukvårdens områden, där lagar förbjuder brister vi ser dagligen, vi efter några år får höra krav på förstatligande av äldreomsorgen, med motiveringen att den då blir

mer jämlik. Ännu en lag, som staten inte förmår tillämpa? Konstateras kan att, om utredningens förslag blir lag, det kommer att krävas närmast mirakel för att lagen ska kunna få efterföljd med nuvarande statliga tafatthet. Staten ska inte kunna stifta lagar utan att klargöra hur lagarna ska få efterlevnad.

Brister i styrningen angrips vanligen genom, till exempel, tillsättande av en utredning, översyn av organisationen eller tillsättande av arbetsgrupp. Vi har hört och läst det många gånger. Exempel på det senare är Region Uppsalas beslut om arbetsgrupp för att komma åt ett gigantiskt överskridande inom sjukhusverksamheten. Regionen har redan en arbetsgrupp för sjukhusverksamheten, nämligen Sjukhusstyrelsen. Den har, till skillnad från den grupp man nu tillsätter, både rätt och skyldighet att fatta beslut. Jo, men Sjukhusstyrelsen behöver väl få idéer? Ja, genom att lyssna på många, inte minst anställd personal. Och att fatta beslut och se till att dessa verkställs.

Kunskapen finns om vad som behöver göras. Det som inte finns är sådant som statens ansvarstagande, politiska ställningstaganden och uppföljning i regionen och helt kommunalt ansvar för äldreomsorgen, inklusive slopad LOV, lag om vårdval, och i stället köp av tjänster, omochnär en kommun önskar, enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.

Harald Nordlund

Uppsala

Språket: varken...eller

Läser i dag:

"Våld i nära relationer är varken begränsad till omfattning eller typ av man."

Borde ha stått: Våld i nära relationer är begränsad till varken omfattning eller typ av man. 

Riksda´n 20 november

 

Riksdagsbeslut 20 november

• Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)
• Nytt regelverk ska förhindra grönmålning (FiU7)
• Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)
• Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)
• Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)
• Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)
• Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)
• Framflyttad start för nationellt professionsprogram för skolan (UbU4)
• Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)

Åtgärder mot brott som begås i och genom företag (CU3)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte. 

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Nytt regelverk ska förhindra grönmålning (FiU7)

EU:s förordning om europeiska gröna obligationer innebär en frivillig standard för gröna obligationer. EU-förordningen medför att Sverige inför en ny lag som kompletterar förordningen. Riksdagen sa ja till den nya lagen som bland annat innehåller bestämmelser om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter.

Syftet med den gemensamma standarden är att bland annat förhindra så kallad grönmålning som innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ändå försöker beskriva sin verksamhet som miljövänlig.

Den nya lagen börjar gälla den 21 december 2024.

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer (JuU4)

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. 

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Ja till inriktning för havsmiljöpolitiken (MJU5)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om inriktning för havsmiljöpolitiken.

Förslaget innehåller övergripande principer som ska gälla för allt havsmiljöarbete. 

Regeringen vill stärka användningen av den så kallade ekosystemansatsen, ett arbetssätt för bevarande och långsiktigt hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Bland annat ska arbetet med en hållbar förvaltning av fiskresurserna tydligare samordnas med övrigt havsmiljöarbete.

Andra utgångspunkter är att övergödningen ska minska samt att Sverige bör utöka och förstärka skyddet av marina områden.

I förslaget betonas även behovet av att Sverige fortsatt arbetar internationellt för att minska tillförseln av farliga ämnen till havsmiljön, samt arbetar aktivt för att EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet genomförs.

Riksdagen sa även nej till förslag i motioner, varav 70 yrkanden kommer från den allmänna motionstiden 2024.

Tillståndskravet för hotell och pensionat tas bort (NU8)

Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.

Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Bättre tillgång till mätvärden för el-kunder (NU9)

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

Alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek (UbU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen och bibliotekslagen.

Ändringarna innebär att syftet med skolbibliotek ska tydliggöras samt att alla elever från förskoleklass till gymnasieskolan, som huvudregel, ska ha tillgång till ett skolbibliotek på den egna skolan. Skolbiblioteket ska också vara bemannat.

Om det finns särskilda skäl, kan skolbiblioteket få finnas på en annan skola eller på ett folkbibliotek.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025. 

Framflyttad start för nationellt professionsprogram för skolan (UbU4)

Starten på det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare flyttas fram. I stället för att börja gälla den 1 januari 2025 så ändras starttiden till den 1 september 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga starttiden.

Orsaken till förslaget är att Skolverket, som ska ansvara för professionsprogrammet, behöver mer tid för förberedelser. Tanken med programmet är att det ska finnas en tydlig struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Dessutom ska det finnas ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare. 

Skrivelse om Sveriges internationella bistånd har behandlats (UU3)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd. 

Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad. 

Dock konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen fastslår i sin granskning att bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt.  

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. Regeringen fastslår också i skrivelsen att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen hänvisar till pågående arbete för att åtgärda bristerna. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Språket: nej inte dem

 Läser i en ledare i dag:

"...att det finns dem som vill oss illa" De, ska det stå.

Språket: mä

 Spelar väl ingen roll. Att uttala med med mä. Nej, inte särskilt, men likväl tycker jag det låter illa

Brev till ledarsidan Diskutera de verkliga problemen

Så här skrev jag för nio år sedan. Aktuell även i dag 

OECD har presenterat, efter begäran från den förra regeringen, en ny rapport om den svenska skolan. Kritiken är omfattande och allvarlig. Bristerna handlar om, främst, läraryrkets låga status och begränsade karriärmöjligheter, alltför låga krav på eleverna och stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor.

De åtgärder rapporten nämner som mest angelägna är att tillse att de bästa lärarna rekryteras till skolor med största problemen, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs, att det skapas ökade karriärmöjligheter, att stödet till elever med annat modersmål än svenska blir likvärdigt, att det fria skolvalet görs likvärdigt över landet och att friskolorna får en närmare koppling till kommunerna.

Ledaren i Upsala Nya tidning den 5 maj drar av detta slutsatsen att den viktigaste åtgärden i svensk skolpolitik är att ge staten driftansvaret för landets skolor.

Slutsatsen är typisk för svensk offentlig verksamhet; omorganisera.

Kommunerna har ansvaret för driften av flertalet skolor. Staten har ansvaret att genom lagar och förordningar tillse att alla barn och elever får en utbildning, som är likvärdig, är av god kvalitet och ges i en trygg miljö. Skollagen är omfattande och antalet förordningar är stort.

Vid sidan av det kommunala skolsystemet finns friskolesystemet. Mer än var tionde grundskoleelev och cirka var fjärde gymnasieelev går i en fristående skola. Antalet fristående gymnasieskolor är något mindre än antalet kommunala. För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommuner. Kommunernas inflytande är här starkt begränsat.

Det framstår som uppenbart att staten har misslyckats, trots många lagar och förordningar att fullgöra sina uppgifter att, till exempel, skapa likvärdighet. Att likvärdighetsproblemet används som argument för att överföra driftansvaret från staten till kommunerna framstår då som ologiskt. (Krav på likvärdighet finns för även andra sektorer. Med detta argument borde även, till exempel, äldreboenden och förskoleverksamheten förstatligas.)

Problem finns också i att kommunerna inte har hela ansvaret för skolplaneringen. Friskoleetablering borde vara en del i kommunernas skolplanering. Läraren som en auktoritet måste återupprättas. Härvid har även föräldrar ett stort ansvar.

Jag skulle vilja se UNT göra, vad vi läsare är vana vid, kloka analyser, kring dessa problem och inte låsa fast debatten i en debatt om organisationsform.

Harald Nordlund

Språket: om SVT

 Jag påpekade för en tid sedan för SVT att TV-folk inom främst idrotten talar om vart när det handlar om var. Jo, men man förstår nog av sammanhanget, svarade man mig.

Det är ju inte det påpekandet handlar om. Många använder media för att lära sig svenska. Den bedrövliga svenskan i de flesta medier leder till dålig svenska hos dem, som håller på att lära sig

Är EU-medlemskap förenligt med NATO-medlemskap

 Den här frågan ställde jag 2016

Europeiska unionen har bildats för, i första hand, att genom samarbete förhindra att första världskriget och andra världskriget följs av ett tredje och att försöka förhindra den katastrof, som blir följden av stora klimatförändringar. (Dagens omfattning av immigrationen är försvinnande liten jämförd med kommande på grund av ändrat klimat). Uppslutningen från de politiska partierna i Sverige är total, så när som på partiet längst till vänster respektive partiet längst till höger. Vill du ha fred, förbered för fred, är en grundtanke.

Men, samma partier vill teckna värdlandsavtal med Nato, som ju av omvärlden kommer att ses som att Sverige tagit steget in i organisationen. Några vill gå ännu längre och teckna medlemskapsavtal. Man följer sålunda en annan grundtanke än den med EU; vill du ha fred, rusta för krig. Partierna i fråga tycks sakna idéer om vad som bör och kan göras för att skapa fred och förebygga konflikter. Idéer om hur Sverige skulle kunna spela en ledarroll i arbetet för spridning av fredskultur. Idéer om hur omvärlden kan tänkas se på Sverige med profilen fredsskapare respektive på Sverige som medlem i kärnvapenorganisationen NATO. I stället upprepar man antagandet, och formulerar det som ett faktum, att medlemskapet ökar säkerheten.

Den kärnvapenstrategi, som gäller, för närvarande, hindrar inte USA från att använda sina kärnvapen i en konflikt. Det är inte heller möjligt för enskild medlem att inlägga veto. Att politiker, som tydligt i andra sammanhang står upp för humanism och mänskliga rättigheter så förbehållslöst talar sig varm för NATO:s kärnvapenpolicy känns olustigt.

Jag tror det finns en insikt om att en svensk anslutning till NATO provocerar vissa länder. Hur man kan hävda att medlemskap samtidigt ökar vår säkerhet är svårförståeligt.

Är nästa steg för vissa partier att börja plädera för en gemensam europeisk försvarsallians, som tecknar medlemskap med NATO? En av EU:s huvuduppgifter är att arbeta för fred och motverka våld. Kan den uppgiften vara förenlig med deltagande i väpnad konflikt där kärnvapen kan komma till användning?

Harald Nordlund

f.d. riksdagsledamot (L) och kommunalråd (L)

Riksda´n 13 november

 

Riksdagsbeslut 13 november

• Fortsatt kreditgivning från Riksbanken till Internationella valutafonden (FiU15)
• Ny lag för klampning av fordon (TU4)
• Enklare för de som arbetar inom bristyrken att få omställningsstudiestöd (UbU5)

Fortsatt kreditgivning från Riksbanken till Internationella valutafonden (FiU15)

Riksbankens åtaganden när det gäller att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF) ska förlängas. Riksdagen sa ja till Riksbankens framställning om detta.

Krediten ska enligt utskottets förslag ges på två olika sätt:

• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i IMF:s lånearrangemang NAB (New Arragements to Borrow). NAB är en tillfällig finansieringskälla och IMF tar vart femte år ställning till om NAB fortfarande behövs.
• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken får ingå ett låneavtal med IMF om en kredit på 3,2 miljarder särskilda dragningsrätter (en typ av referensvaluta som i det här fallet motsvarar cirka 44 miljarder kronor). Krediten gäller från den 1 januari 2025 till som längst den 31 december 2027.

Ny lag för klampning av fordon (TU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Enklare för de som arbetar inom bristyrken att få omställningsstudiestöd (UbU5)

Reglerna för omställningsstudiestödet, ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, ska förenklas. Dessutom ska möjligheterna att få omställningsstudiestöd för de som redan arbetar inom ett bristyrke öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förslaget är att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Hur behovet ser ut inom det område där den sökande redan arbetar bör inte längre påverka möjligheterna att få omställningsstudiestöd. Förslaget innebär också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kunna få omställningsstudiestöd.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025 och tillämpas första gången vid ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.