söndag 19 juni 2011

Höj ambitionerna i landstinget

Rubriken är intressant. "Högre ambitioner för landstinget". Artikeln är skriven av två socialdemokrater. Landstingspolitiken behöver verkligen diskuteras. Under en sådan här rubrik måste väl rymmas ett tydligt politiskt alternativ. Värderingsbegreppen finns där, men vilka politiska beslut man vill se framgår inte. Bara att man är emot någonting.
Argumenten mot konkurrensutsättning är två; sammanhållna vårdkedjor är inte möjliga och obegriplighet för patienterna. Men är det verkligen detta som är problemet. Är det inte så att det är det nya som är svårt.
Problemet med konkurrensutsättning handlar nog främst om styrningen av den externa utföraren. Fungerar den kan man nog klara både vårdkedja och begriplighet. Man klarar ju inte ens styrningen av verksamhet i egen regi. Förklaringen ligger i att styrinstrumenten saknas. Ett av de viktiga handlar om sättet att beskriva krav på och formerna för uppföljning. Det är dessa frågor som borde uppta politikernas intresse framför det mesta. Man måste finna bättre uttryck för vad man vill ska åstadkommas och börja ägna sig åt att klara ut vilka åtgärder, som krävs vid avvikelse mellan krav och verklighet. Är det för att dessa frågor är svåra som gör att man diskuterar sådant professionen ska sköta?

fredag 17 juni 2011

Ett regeringsnederlag

Pressmeddelande i dag

Socialförsäkringsutskottet begär ändringar i sjukförsäkringenRiksdagen bör ge regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Det föreslår en majoritet i socialförsäkringsutskottet i ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står S, MP, SD och V. Ändringarna gäller dels personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning till följd av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst, dels reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Regeringspartierna reserverar sig mot utskottets förslag. Reglerna för sjukförsäkringen ändrades 2008. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Utskottsmajoriteten vill nu ändra på detta. Det blir en prövning mot en i det närmaste fiktiv arbetsmarknad, menar utskottsledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Vad som menas med den reguljära arbetsmarknaden avgörs av domstol, och eftersom det fortfarande inte hunnit utvecklas någon praxis är osäkerheten stor. I väntan på att den parlamentariska socialförsäkringsutredning som nu pågår ska bli klar vill utskottet därför återinföra de regler som gällde fram till 2008. De gamla reglerna innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Enligt utskottets förslag bör regeringen återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Ersättning för personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning I samband med sjukförsäkringsreformen 2008 ändrades även reglerna för sjukersättning. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå en sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning. Utskottsmajoriteten anser att dessa personer bör få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012. Regeringsförslag på remissRegeringen presenterade i maj en departementspromemoria med förslag till förbättringar i sjukförsäkringen som just nu är ute på remiss. Men utskottet menar att regeringens förbättringsförslag inte är tillräckliga. Det är nödvändigt att snabbt finna lösningar på några av de mest akuta bristerna i sjukförsäkringen, anser utskottet. Regeringspartierna reserverar sigModeraternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas representanter i utskottet reserverar sig mot utskottets förslag.

Ministertiteln

Har Sverige en rymdminister, har vi en landsbygdsminister och har vi en forskningsminister? Nej det har vi ju inte.
Läste just en artikel skriven av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag trodde han är jordbruksminister med ansvar för, bland annat jordbrukspolitiken, skogspolitiken, landsbygdspolitiken....
Näringsminister Maud Olofsson har i media benämnts, till exempel, rymdminister. Jag lever i tron att hon är näringsminister med ansvar för även de politiska frågor, som har med rymdsatsningar att göra.
Jan Björklund kallas ibland forskningsminister, men är ju utbildningsminister under vars ansvar även forskningspolitiken ligger.
Spelar det någon roll? Nja. De ibland bristfälliga kunskaperna om vårt politiska system blir inte mindre bristfälliga om vi inte har en stringens i även sådana här till synes ovidkommande frågor.
Men vi kan ju avvakta och höra vad språkministern tycker

Sett från riksda´n

EU-förslag om hantering av banker i kris

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen.

Nya miljökrav vid upphandling av bilar

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

måndag 13 juni 2011

Fred och demokrati - förutsättningar för hållbarhet

Enligt en av många definitioner på hållbarhet har hållbarhet uppnåtts när de olika indikatorerna upphör att försämras och en förbättring påbörjas. Sådan förändring torde inte vara möjlig utan demokrati och fred, varför kampen för demokrati och fred måste drivas parallellt med miljökampen. En politik för ökad tillväxt och för hållbarhet kan tyckas omöjlig. Det är viktigt att utforma ekonomiska styrmedel som är effektivare än dagens vad gäller att förena ökad tillväxt med hållbarhet. Sedd genom finansglasögon är hållbarhet summan av det kapital som människor skapar och det kapital som naturen svarar för. Om summan av de två typerna av kapital inte minskar har vi hållbarhet. Sedd genom natur- och miljöglasögon måste vi skilja på ekonomins och naturens resurser. Om både ekonomin stärks och naturkapitalet samtidigt är oförändrat eller förstärks kan vi tala om hållbarhet.

Klimatförändringar som en följd av utsläpp av växthusgaser blir allt tydligare. Många boendemiljöer är dålig livsmiljö med ökande luftföroreningar, buller och minskade möjligheter till naturupplevelser. Den biologiska mångfalden är utsatt för fortsatta angrepp. Arbetet med avsättningar av skyddsvärd natur går för långsamt. Marina miljöer och våtmarker har inte fått tillräckligt skydd. Ökad torvbrytning minskar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Fler våtmarker försvinner än återskapas. Eftersom torv inte kan återbildas annat än på mycket lång sikt har torveldning samma effekt som eldning med fossila bränslen. Strandskyddet och allemansrätten är ifrågasatta. I avfallshanteringen ser vi en utveckling med utökad förbränning och användningen av bekämpningsmedel förgiftar hav och land. Inom energipolitiken är kraven beträffande hälsa, miljö och säkerhet alltför otydliga. Kraven beträffande strålning från bränsle- och avfallshanteringen bör införas som tydliga miljömål. Till detta kommer att politiken misslyckats med att främja en ansvarstagande livsstil.

Det räcker emellertid inte med högt satta mål. Alla sektorer måste efterleva målen och för att åstadkomma detta krävs en effektiv uppföljning. Det torde knappast krävas fler organ. Sådana kan rentav få motsatt effekt eftersom man härigenom ger intrycket av att "någon annan" har ansvaret. En granskning av uppföljningen skulle kunna tillföra mycket av kunskap. Inbjud regelbundet experter och miljöengagerade till seminarier för samtal om innehållet i uppföljningen.

Regeringen har utsett en ansvarig myndighet för vart och ett av målen. Ett alternativt synsätt innebär att alla myndigheter ges ansvar för alla mål.

Den mainstreaming av miljöpolitiken, integrering av ett miljöperspektiv i alla politikområden, som eftersträvas nationellt måste få genomslag i Sveriges miljöpolitik även inom EU. De nationella miljömålen måste få en användning när vi deltar i EU:s utformning av politiken inom alla sektorer.

Miljömålsrådets främsta uppgift bör vara att inpränta i varje sektor och individ dess ansvar för att efterleva målen. Miljömålen har ännu inte trängt ut i den lokala nivån och i företagsvärlden. En integrering av miljömålen i miljöbalken måste därför övervägas. Den lokala nivån måste genom bidragsformerna stimuleras till och ges möjlighet att arbeta med implementeringen av miljömålen.

Högre ställda miljökrav har stöd i opinionen. En opinionsundersökning presenterad av EU-kommissionen visar att 86 % av svenskarna vill att de politiska beslutsfattarna skall fästa lika stor vikt vid miljön som vid den ekonomiska politiken och socialpolitiken. En majoritet av svenskarna vill att miljölagstiftningen nationellt och i EU skall skärpas liksom straffen för dem som bryter mot miljölagstiftningen. Undersökningen visar också att de flesta svenskar betraktar miljöpolitik som en drivkraft för innovation.

Utöver att miljömålen måste fås att genomsyra hela samhället är det viktigt att målen används av svenska representanter i det europeiska samarbetet, i syfte att implementera dessa på den europeiska nivån.

Inom målområdet Begränsad klimatpåverkan föreslår jag att det fastslås att utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen 1990 även efter en eventuell omprövning av målet. Klimatfrågorna kommer emellertid att behandlas i särskild ordning varför förslag om åtgärder, t.ex. kilometerskatt och ekonomiska styrmedel i fråga om drivmedel, inte tas upp här.

Inom målområdet Frisk luft föreslår jag att kraven beträffande partikel- och kväveoxidutsläpp skärps.

Inom målområdet Säker strålmiljö föreslår jag att krav på fullt ekonomiskt ansvar i samband med olyckor skall gälla för all hantering av material som kan orsaka strålningsskador.

Inom målområdet Levande sjöar och vattendrag föreslår jag att det uttrycks ett behov av att införa höjd bekämpningsmedels- och kväveskatt.

Inom målområdet Hav i balans samt levande kust och skärgård föreslår jag att tillämpningen av generellt strandskydd tydliggörs.

Inom målområdet Levande skogar föreslår jag att förbud för skogsavverkning på statlig mark av skyddsvärd skog utfärdas.

Inom målområdet God bebyggd miljö föreslår jag att kraven på bullerbekämpning skärps och att kraven på att tillgodose behoven av närhet till grönområden i bostadsområdena blir tydligare. I skattehänseende måste sopförbränning likställas med deponering.

Inom målområdet Myllrande våtmarker föreslår jag att det uttrycks att "torvbrytning som orsakar negativa effekter inte skall tillåtas" i stället för som nu "stora negativa effekter" och att våtmarksområdena skall ha ett långsiktigt skydd tidigare än år 2010 samt att torveldning skall beläggas med samma energiskatt som olja och kol.

I fråga om uppföljning föreslår jag att avsikten att effektivisera uttrycks, och att detta kan ske genom att anordna seminarier med experter och miljöengagerade.

I fråga om lagstiftning föreslår jag att frågan om en integrering av miljömålen i miljöbalken kommer att övervägas uttrycks.

I fråga om förutsättningarna för hållbarhet föreslår jag att det införs att utan fred och icke-våld är det inte möjligt att uppnå hållbarhet.

lördag 4 juni 2011

Bristande intresse för demokratiska värden ger partierna underkänt

Till de många oroande nyheterna hör den härom dagen om den stora andelen unga, som inte finner deokratiska värden viktiga att slå vakt om. Nu analyseras och spekuleras av tidningar. Hur kan en tjugoåring ha undgått att både höra talas om och läsa om vad diktatur alltid leder till?
Oberoende av vilka förklaringarna är måste både skolan och de politiska partierna ta undersökningen på stort allvar. Nu måste partierna i samarbete med sina ungdomsförbund ägna sig åt att sprida kunskap och åt att ge politiken ett ideologiskt innehåll. Egoismen sprider sig är vi många som känner. Har partierna ansvar för även detta? Jo, definitivt. Partiernas roll som opinionsbildare har nåstan helt upphört. Man snarast uppmuntrar attityden "sköt dig själv och...". Det finns ingenting i partiernas budskap, som vittnar om att andra värden än karriär och materiell rikedom skapar lycka.
Men tänk om diktatorn inte tillåter ens den starke bli rik och den smarte göra karriär, utan tänker endast på att skapa sig egen rikedom? Att diktatorn inte bryr sig om den svage behöver vi inte fundera över.
Undersökningen är oroande och ger partierna underkänt. I partiernas betyg ska också skrivas in att man har skolkat från viktiga uppgifter.

fredag 3 juni 2011

Är demokratiska spelregler inte så viktiga?

Just nu talar en dam i Ring P1 om en undersökning, som lär visa att dagens unga inte ser demokratin så viktig som vi tidigare ansett. Man vill se starka ledare som agerar på egen hand. Om detta är en trend är den oerhört oroande. Jag tror det här är fråga om en verklig förändring i synen. Man kan se den i även partiernas processer. Händelser, som accepteras i dag skulle för tio år sedan orsakat stor uppståndelse. Vi behöver bli fler, som reagerar när demokratiska spelregler sätts ur spel.

onsdag 1 juni 2011

Klarar landstingen utmaningen?

En viktig del av den socialliberalers syn på politik handlar om hur vi solidariskt kan skapa goda levnadsvillkor även för äldre i behov av stöd. Mig förvånar det att så litet av den dagsaktuella politiska debatten handlar om dessa frågor. Någon total enighet finns inte i fråga om synen på hur stort problemet är eller om här är fråga om ett problem. Klart är nog emellertid att äldrepolitiken kommer att få ett utökat utrymme i, inte bara svensk debatt framöver, utan också europeisk.
Det ökade utrymmet blir en följd av att finansieringen av äldrepolitiken är ett olöst problem. Både äldrepolitiken och vården i stort torde komma att kräva, inte bara ökade resurser utan också större del av tillgängliga resurser. Detta gäller även om vårdens personal inte får förbättringar lönemässigt, något so måste ses som både omöjligt och djupt orättvist.
Till det faktum att antalet med behov av våra gemensamma insatser ökar och att resursbehoven ökar, kommer att vi har totalt sett en underbemanning, som måste rättas till.
Problemen är enormt stora. Finns det då en beredskap? Nej det ser inte så ut. Politiker tror nog att det löser sig. Det löser sig inte så länge den politiska organisationen landstinget leds av förvaltningar med politiska organ som man motvilligt drar med sig.
Jag tillhör inte dom som tror att staten är bäst lämpad att ansvara för olika verksamheter, men inom vården torde statligt övertagande bli en nödvändighet när sprickorna i välfärdens fasad blit alltför tydliga. Innan dess hinner tyvärr många komma i kläm