Språket: i TV-sofforna

 I TV-sofforna fylls samtalen med: Typ, Ja men, Liksom

Åtta år sedan. OECD-rapport om skolan

 Jag tror att det var 2016 som OECD-rapporten lades fram. Det jag skrev då har full relevans även i dag.

OECD har i en rapport, som beställts av den förra regeringen, riktat kritik mot Sverige för dess sätt att styra den svenska skolan. Kritiken är omfattande och allvarlig. Bristerna handlar om, främst, läraryrkets låga status och begränsade karriärmöjligheter, alltför låga krav på eleverna och stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor. Kritiken måste ses som, främst, riktad mot staten, som har lagstiftat och utfärdat förordningar om, till exempel, att skolan ska vara likvärdig och att lärarnas situation ska förändras, men som inte klarat att få genomslag för lagar och förordningar.

De åtgärder rapporten nämner som mest angelägna är att tillse att de bästa lärarna rekryteras till skolor med största problemen, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs, att det skapas ökade karriärmöjligheter, att stödet till elever med annat modersmål än svenska blir likvärdigt, att det fria skolvalet görs likvärdigt över landet och att friskolorna får en närmare koppling till kommunerna.

Kommunerna har ansvaret för driften av flertalet skolor. Staten har ansvaret att genom lagar och förordningar tillse att alla barn och elever får en utbildning, som är likvärdig, är av god kvalitet och ges i en trygg miljö. Skollagen är omfattande och antalet förordningar är stort.

Vid sidan av det kommunala skolsystemet finns friskolesystemet. Mer än var tionde grundskoleelev och cirka var fjärde gymnasieelev går i en fristående skola. Antalet fristående gymnasieskolor är något mindre än antalet kommunala. För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommun. Kommunernas inflytande är här starkt begränsat. Friskoleetablering borde emellertid vara en del i kommunernas skolplanering.

Fokus har satts på statens misslyckade styrning av skolan, men inom även andra sektorer kan vi se motsvarande problem. Ojämlikheten mellan kommunerna inom förskoleverksamheten är minst lika stor, för att inte tala om hemtjänsten, särskilda boenden för äldre och kulturen.

Det förefaller finnas en tro på statlig nivå att själva tillkomsten av en lag förändrar verkligheten. Dock: varje beslut om en lag eller förordning måste leda till en tydlig strategi för hur staten ska få genomslag för lagen i fråga. Detta måste gälla alla sektorer där staten har ett styrande ansvar

Ojämlikheten inom förskolan har ökat under trettio års tid. Innan dess fanns en statlig styrning med ekonomiska medel. Det är inte självklart att samma medel bör användas i dag, men exemplet visar att styrning handlar om inte bara att fastslå vad man anser ska gälla utan också om uppföljning och om utkrävande av ansvar. Dock frestas politiker ofta att söka lösa styrningsproblem med organisatoriska förändringar, men att lösa problemen med ojämlikheten mellan kommunerna med att lägga även driftansvaret på staten, skulle visa att man inte sett det verkliga problemet.

Språket: vart, igen

 I en ledarkrönika läser jag: "...den första frågan som uppstår är såklart vart de rent fysiskt ska vara." Naturligtvis ska det lyda: ...var de rent fysiskt ska vara.

Förenklat om politiken

Kan man ta sig friheten att uttrycka förväntningar på en tidnings ledarsida? Nej, egentligen inte. Vad en tidning skriver på ledarplats är upp till ledarredaktionen att bestämma. 
Vilket parti är i ledningen? Kan partiet X täppa till luckan? Läget är prekärt, men kanske man kommer på upploppet. Kampen om väljarna beskrivs oftast som en tävling, där deltagarna är de politiska partierna. Partierna har anpassat sig härtill. Eller kan det rent av vara, tvärt om, att medierna har anpassat sig.

En följd av denna syn på politiken har blivit att populismen frodas och ideologierna ligger i dödsryckningar. Det handlar om att göra utspel och genom dessa vinna poäng.

Demokratin måste anses påverkas starkt av att populismen blir rådande. Fingret upp i luften och vindriktningen får avgöra ställningstaganden. De enklaste lösningarna på komplicerade problem tillgrips, lösningar, som för dagen syns ha störst stöd.

Valet står mellan ett system där aktörerna, de politiska partierna, har som främsta uppgift att samla röster och ett system där partierna utgör hemvist för personer med samma syn på samhällsfrågorna. Men när hörde ni någon i en debatt i TV förklara sitt partis ideologi? När hörde ni någon i en debatt markera ideologisk skillnad mot annat parti? Nej, det förhållningssättet passar inte in i ett system där regeringsmakten är det primära.

Orosmolnen hopar sig internationellt. I flera nationer blir regimerna allt mer auktoritära. Sådana krafter har växt sig starka i även Sverige. I ett system där enkla utspel och populism blir norm ökar utrymmet för populismen och kortsiktigheten. Partier, som tidigare hade mål som demokrati, social rättvisa och öppenhet har satt sig i knät på populister, för vilka rasism och trollkonton är medel.

Inom nuvarande regeringssamarbete är inställningen att det är bättre att göra avsteg från sin ideologiska profil och få utgöra en del av regeringen. Alltså sudda ut profilen, styras av andra, men få besätta ministerposter. Som försvar för att ha lämnat det som var det unika med partiet, sa en gång dess ledare att det är bättre att ingå i regeringen än att stå utanför. Innebörden av uttalandet är att det är att föredra att sitta i en regering även om partiets profil är utsuddad jämfört att kunna i opposition vara profilerad. Uttalandet uppfyller inte ens lågt ställda krav på logik.

Alternativet måste, innan medborgarna ännu tydligare tar avstånd från det politiska spelet, vara att partierna ser sig som organisationer för ideologier, med målet att formulera och samla stöd för sin ideologi. Men politiken handlar väl i hög grad om ställningstaganden i vardagliga och kortsiktiga frågor? Förvisso. Dock måste dessa ställningstaganden göras inom ramen för den egna ideologin. Ett parti med, till exempel, demokrati, jämlikhet, solidaritet och människors lika värde som byggstenar i sin ideologiska plattform bör rimligen inte kunna samarbeta med auktoritära, antidemokratiska och främlingshatiska partier. Regeringsmakten ska nås för att förverkliga idéer, inte endast för att få besätta ministerposter.

Jag vill uttrycka min förhoppning om att på ledarplats i UNT få ta del av granskningar av hur partierna fullgör sina roller att vara hemvist för människor med samma ideologiska syn på samhällsfrågorna, i stället för spekulationer om vem som tar vem och om vilken fråga ett visst parti bör driva för att vinna kortsiktiga poäng. Kompetensen saknas inte.

Oron stiger

 Oron stiger för varje dag. Oron över att Trump åter ska bli president. Hoppas fortfarande att tillräckligt många amerikanska väljare är kloka nog.

Språket: mellan...och

 Mellan 13-15 (eller annat klockslag) kan vi se ofta. Dock språkligt felaktigt. Antingen mellan 13 och 15 eller endast 13-15, är det korrekta

Staten måste visa ansvarstagande

1. Tydligare uppdrag inom äldreomsorgen såsom kommunernas ansvar för primärvård, likvärdig kvalitet, förebyggande och hälsofrämjande insatser, fast omsorgskontakt, individuell plan, möjlighet till medicinsk bedömning dygnet runt, fast läkarkontakt i både regional och primärkommunal primärvård och krav på ökad bemanning och på att i kommunerna utses kvalitetsansvarig för omvårdnad och rehabilitering.
2. 
   
3. Det här är huvuddragen i förslaget till äldreomsorgslag, som presenterades förra året, men som inte har blivit verklighet. Lagen var tänkt att utgöra komplement till Socialtjänstlagen. Tanken var fel har man kommit fram till.
4. 
   
5. Innebär utebliven lagstiftning utebliven hög kvalitet inom äldreomsorgen? Med största sannolikhet inte. Behoven av de åtgärder utredningen föreslår har varit kända under lång tid. De tre övergripande frågorna blir då: vilka är förklaringarna till att åtgärder har uteblivit, hur undanröjs dessa hinder och hur ska styrningen gå till, det vill säga, hur få kommunerna och regionerna att prestera en omsorg med hög kvalitet?
6. 
   
7. Erfarenheterna från andra samhällssektorer förskräcker. Skolan är
8. ett exempel. Skolan är reglerad, i först hand, genom Skollagen. Om
9. den lagen fick genomslag skulle skolan vara jämlik över landet. Alltså ett ansvar som ligger på staten. Vi vet dock att verkligheten är stor ojämlikhet. Förespråkandet av ett system där staten ansvarar för även de dagliga frågorna är tecken på att man inte ser det egentliga problemet.
10. 
    
11. Ett annat område är sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL,
12. är avsedd att styra sjukvården. Enligt denna lag ska sjukvården
13. vara jämlik över landet, men vi vet att den inte är det. Inte heller här
14. kan en lösning vara att överföra dagliga frågorna till staten.
15. 
    
16. Den centrala frågeställningen måste vara: vilka åtgärder ska staten vidta om, till exempel, en region inte tillgodoser kravet på fast läkarkontakt? Vilka blir konsekvenserna för den kommun, där en äldre med behov av fast omsorgskontakt inte får sådan. En optimistisk slutsats av lagförslaget, om det ledde till en lag, är att kvaliteten i vår äldreomsorg kommer att förbättras eftersom den föreslås förbjuda nuvarande brister. En pessimistisk är att likt på skolans och sjukvårdens områden, där lagar förbjuder brister vi ser dagligen, vi efter några år får höra krav på förstatligande av äldreomsorgen, med motiveringen att den då blir
17. mer jämlik. Ännu en lag, som staten inte förmår tillämpa? Konstateras kan att, om utredningens förslag blir lag, det kommer att krävas närmast mirakel för att lagen ska kunna få efterföljd med nuvarande statliga tafatthet. Staten ska inte kunna stifta lagar utan att klargöra hur lagarna ska få efterlevnad.
18. 
    
19. Brister i styrningen angrips vanligen genom, till exempel, tillsättande av en utredning, översyn av organisationen eller tillsättande av arbetsgrupp. Vi har hört och läst det många gånger. Exempel på det senare är Region Uppsalas beslut om arbetsgrupp för att komma åt ett gigantiskt överskridande inom sjukhusverksamheten. Regionen har redan en arbetsgrupp för sjukhusverksamheten, nämligen Sjukhusstyrelsen. Den har, till skillnad från den grupp man nu tillsätter, både rätt och skyldighet att fatta beslut. Jo, men Sjukhusstyrelsen behöver väl få idéer? Ja, genom att lyssna på många, inte minst anställd personal. Och att fatta beslut och se till att dessa verkställs.
20. 
    
21. Kunskapen finns om vad som behöver göras. Det som inte finns är sådant som statens ansvarstagande, politiska ställningstaganden och uppföljning i regionen och helt kommunalt ansvar för äldreomsorgen, inklusive slopad LOV, lag om vårdval, och i stället köp av tjänster, omochnär en kommun önskar, enligt lagen om offentlig upphandling, LOU.
22. 
    
23. 
    
24. 
    
25. 
    

Språket

 Är det okunskapen, som förändrar språket? Många vet inte skillnaden mellan var och vart. Jag gissar att denna okunskap snart har resulterat i att det blir acceptabelt att använda orden som man vill 

Ålderismen

Read more »

 

Så styr man politiskt

                         För, främst fritidspolitiker. Hur man styr politiskt. 

                                                37 kr+frakt 

                                       Beställs: harald.nordlund@gmail.com

Handbok för blivande politiker

                Handbok för dig med tankar på politiskt engagemang. 

                                               33 kr+frakt

                         Beställs: harald.nordlund@gmail.com

Debattartiklar

               Samling politiska debattartiklar. 39 kr + frakt Beställs   

                             harald.nordlund@gmail.com

                                          

Hjälp!

 Hjälp mig att förstå. Hur kan ett parti, som för drygt två år sedan benämnde sig som socialliberalt nu ingå i en konstellation med ultrakonservativa krafter? Jo, jag vet svaret från partiledningen: det är bättre att vara med och påverka än att stå utanför. Och det är i detta felet ligger, eller rättare sagt dubbelfelet. Ett socialliberalt parti kan aldrig, absolut aldrig låta sig styras av partier som SD och KD eftersom ideologierna skiljer sig totalt. För det andra: I en regering där i stort sett hela politiken styrs av reaktionära krafter är möjligheterna att påverka politiken i socialliberal riktning mycket större i opposition. Något som är så självklart att det borde vara ses som en självklarhet.

Ni Liberaler, som finner nuvarande politiska samarbete motiverat, förklara varför samarbetet med SD och KD är motiverat

Största nyheten i dag

 En av de viktigaste nyheterna

Om en influencer

Ser fram mot en fotbollsmatch; av stor vikt i dagens tidning

 Krönikan i UNT i dag får mig att åter reflektera över vad media tycker är viktigt. När såg vi ett reportage om forskaren, som idogt söker vetenskapliga svar? 

I samma tidning i dag stort uppslag om en influenser. Ett annat stort uppslag handlar om tre syskon, Ingrosso, med planer på pastaföretag. Ett tredje stort uppslag om en fotbollsspelare, som ser fram mot en viss fotbollsmatch. 

Och, detta köper vi

Bättre kan ni på DN

 Okunnigt av DN. I artikel om hemliga samtal inom oppositionen fortsätter man att ge bilden att vi har tvåpartisystem i Sverige. I det som nu ärRegeringssamagneter kommer inte L att ingå. Antingen har partiet åkt ur riksdagen eller säger nej tio fortsatt samarbete med SD. Partier i opposition är rimligen självständiga. Att föra samtal mellan partier är något  helt annat än att regeringsförhandla. Jag väntar mig bättre av en tidning som DN

Språket: mä

 De nya ä- och ö-ljuden låter bräkiga. Hur uppstod de? Jo det var en viss, så kallad, kändis, som använde sig av det och vips var det ett allmänt påfund. Vem som började med mä i stället för med är oklart. Vad som dock är klart att det låter fult. Men, jo det är en personlig åsikt

Varför även ett stort antal Stockholmskommuner?

 UNT skriver i dag om att om Regionen nu köper Samariterhemmet kommer sjukhuset att vara en resurs för även ett flertal Stockholmskommuner. Utgår från att det är främst kommunerna i Uppsala län, som ska betjänas

Skillnad på vad som är av något värde

 Vad är någonting värt? När jag läser min morgontidning noterar jag att man ska vara artist eller idrottsutövarev för att räknas. Helsida om en som åker omkring och sjunger. Eller helsida om den som slog in en boll i ett må

Vad gör detta med våra unga? När får vi se en helsida med den, som ägnar den mesta tiden av sin tid åt politiskt arbete? Svaret är: det får vi inte

Språket: både...och

 "Både...men också" Inte ovanligt, men likväl fel Uttrycket är både...och.

Riksda´n 23 oktober

 

Riksdagsbeslut 23 oktober

• Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)
• Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)
• Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)
• Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)
• Kompletterande bestämmelser för digitala tjänster (NU7)
• Flexiblare regler vid uttag av tjänstepension (SkU4)
• Nya regler för taxinäringen (TU2)
• Ändrade bestämmelser om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel (TU3)
• Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)

Statens insatser för att kortutbildade ska studera vidare (AU3)

Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.

Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Tydligare aktsamhetskrav vid byggprojekt (CU2)

Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2024. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera viktiga iakttagelser från revisionen under senaste året.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 24 september 2024. 

Finansutskottet har för avsikt att inleda ett arbete för att återkommande oberoende utvärderingar av Riksrevisionens granskningsverksamhet ska kunna genomföras.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (MJU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka. 

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

Kompletterande bestämmelser för digitala tjänster (NU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bestämmelser för digitala tjänster som ska komplettera EU:s förordning, regler, på området. EU-förordningen syftar till att skapa en säkrare miljö online för konsumenter och företag i EU, bland annat genom regler för skydd av minderåriga online. De nationella bestämmelserna handlar exempelvis om hur myndigheter i Sverige ska hantera frågor som bestäms av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar gälla 1 december 2024.

Flexiblare regler vid uttag av tjänstepension (SkU4)

Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.

Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension. 

Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Nya regler för taxinäringen (TU2)

Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.

De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Ändrade bestämmelser om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel (TU3)

Riskdagen sa ja till en ny lag som kompletterar en EU-förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som började tillämpas i april 2024. 

Lagförslaget har motsvarande innehåll som nu gällande bestämmelser. Dessa behöver dock ändras så att de kompletterar och hänvisar till EU-förordningen och inte, som i dagsläget är fallet, ett tidigare EU-direktiv på området som nu är upphävt. 

Den börjar gälla den 31 december 2024.

Riksdagen godkände nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile (UU4)

Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile.

För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.

Språket: Vart då?

 Inte så svårt, som det förefaller vara. Var uttrycker läge, vart uttrycker riktning. Ja, det hörs ju. Likväl fortsätter vissa författare och personer i TV-rutan att använda orden fel. Spelar det någon roll då? Jo, att förstöra språket får på sikt besvärliga konsekvenser. Så småningom blir tvetydigheten så stor att vi inte vet vad som menas i en text

Miljardöverskridande utan åtgärder

 "Prognos om minus 1,49 miljarder kronor

Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2024 beräknas till minus 1 487 miljoner kronor, efter utgången av september månad (cirka 1,49 miljarder kronor). Det innebär en förbättring av prognosen med 12 miljoner kronor sedan föregående månad. Efter utnyttjande av resultatutjämningsreserven (RUR) på 500 miljoner kronor blir årets balanskravsresultat minus 987 miljoner kronor, vilket är 987 miljoner kronor sämre än budgeterat årsresultat.

Förbättringen av årsprognosen beror bland annat på ökade intäkter i form av statsbidrag, men också på ökade övriga intäkter inom fastighet och service. Regionens kostnader för hyrbemanning visar en fortsatt tydligt nedåtgående trend. Samtidigt fortsätter kostnaderna för köpt vård, läkemedel och material att öka på grund av både volym och det högre prisläget. Personalkostnaderna ökar för främst Akademiska sjukhuset, och effektiviserings- och besparingsplanerna för sjukhuset bedöms inte få full effekt under året."

Minus 1487 miljoner. Inget beslut om åtgärder. Visst är det otroligt. Hur kan styrningen tllåtas fungera på detta sätt, eller snarare inte alls fungera?

Behövs de politiska organen i Regionen? Självklart behövs de, men inte på det sätt de nu fungerar, eller rättare sagt inte fungerar.

Språket: Orsaken

 Orsaken beror på. Så vanligt med detta språkliga fel. Ytterligare en vanlig kontamination.

21 km/tim för fort på 30-sträcka

 En skådespelare, som körde 21 km/tim för fort på en 30-sträcka anser att Polisen bör ägna sig åt att fånga in personer med grövre brott än hastighetsöverträdelser. Jag förstod egentligen inte i övrigt vad han menar. Ska all trafikpolis flyttas till grova brott? Nja, vad händer då i trafiken? En konsekvens blir många fler dödade. Polisen ska väl ägna sig åt alla sorters brott.

Publiciteten kanske hjälper honom. Han tvingas ju åka taxi nu. Skvallerjournalistiken ställer alltid upp. För en del

Vad Sverige gör har betydelse

 Vad spelar det för roll vad vi gör i Sverige för att minska klimatförändringarna? De som inte ser det har inte förstått problemet. Allt vi gör påverkar helheten. Till det kommer den påverkan på andra länder att vidta åtgärder om vi går före. 

Varje uttryck för att vår insats är betydelselös är allvarligt. Om en ledare i en tidning uttrycker något i den riktningen, men kanske inte menar vad läsaren uppfattar, har bidragit till att minska vår motivation. Vad jag gör i min omgivning, vad Sverige gör för klimatet har betydelse

Språket: ta vara på

 I tidningsartiklar, i TV, ja även i böcker jag läser. Sammanblandning, kontamination, av uttrycken ta vara på och ta tillvara. Blir ofta, felaktigt, ta tillvara på.

Språket: De och dem

 Kanske börjar kunskapen nu ha satt sig lite bredare. Formen De finns i endast nominativ. T.ex. jag läser.

Dem finns i dativ och ackusativ. Jag gav boken till dem. Jag fick boken av dem. Dom är talspråk för både De och Dem

Är dumhet förklaringen till uteblivet fredsarbete?

 Hur förklara det som pågår på olika håll i världen. Jag avser våldet som metod i konfliktlösning. Dumheten råder. Mn vem är dum? Vad är det jag inte förstår? Jo, jag fattar inte hur förstörelse och ofattbart lidande kan leda till något bättre för någon än det som gällde innan våld tillgreps. 

I dag är svårt att finna tecken på pågående fredsarbete.  Ett land som Sverige har gett uppfredsarbetet. Provokation har blivit den svenska vägen. Var finns FN? Var finns fredsorganisationerna? Det är väl så att om fredsansträngningarna inte är tydliga får vi en ond cirkel av våld. Vi ser det nu. 

Minimal plats för det klanderfria

 Kanske är jag orättvis. Någon som levt ett klandervärt liv, skrivit en bok och får hjälp av medier att marknadsföra den. Har du levt klanderfritt, skrivit en bok har du liten chans att få boken utgiven och ännu mindre chans att få den känd. Jo jag vet. Läsvärdet. Men håll med om att det klanderfria får minimal plats

Ä och ö

Hur har de ä- och ö-ljud, som är nästan allmänna i dag, uppstått? Jag tror att det var en känd person i TV och vips så var de bräkande ljuden de vanliga. 

TV marknadsför

 Om du har ett känt namn låt någon skriva en bok i, just det, ditt namn. TV kanske hjälper dig med marknadsföringen genom en intervju.

Inte konstigt att regionen inte fungerar

 "Vårdstyrelsens, Folktandvårdens och Nära vård och hälsas månadsrapporter godkändes av vårdstyrelsen. KD, M och L reserverade sig mot beslutet att godkänna vårdstyrelsens och Nära vård och hälsas rapporter."

Nej, det blir ingen bättring. Vårdstyrelsen är ett politiskt organ. Folktandvården och Nära vård är förvaltningar för vilka Vårdstyrelsen ansvarar.

När förvaltning lägger fram ekonomisk rapport har det politiska organet att antingen lägga rapporten till handlingarna eller fatta beslut med anledning av avvikelse mot budget.

I detta fall är prognosen minus 54 miljoner kronor, men Vårdstyrelsen bara konstaterar. Detta är skandalöst. Och till råga på allt inser inte det politiska organet vad man har för roll.

Språket: Felsägningen upphör inte

 Välutbildade TV-personer fortsätter att blanda ihop. Man talar om att ta tillvara på, fast det korrekta är antingen ta tillvara eller ta vara på

Bör vara omöjligt

 Kan man stå längre från socialliberalism än vad SD gör?

L samarbetar i dag nära med SD. Hur är det möjligt? Kan svaret ligga i vad jag läste härom dagen. L-ministrarna vill inte förlora sina poster. Jo, så kan det vara. Men är det så då handlar politiken inte längre om politik. 

Bara själva benämningen på den ideologi, som benämns med socialliberalism, anger att det borde vara en omöjlighet för ett socialliberalt parti att samarbeta med partier som SD och KD

Tala om ideologiernas död

Riksda´n 16 oktober

 

Riksdagsbeslut 16 oktober

• Ny patentlag införs (NU6)
• Nya momsregler för små företag och ändrade regler för vissa tjänster samt försäljning av konstverk (SkU3)
• Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2)

Ny patentlag införs (NU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny patentlag och följdändringar i andra lagar. Förslagen gäller bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar.

I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol. Två nya undantag införs när det gäller patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.

För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas även reglerna om handläggning av en patentansökan.

Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2025.

Nya momsregler för små företag och ändrade regler för vissa tjänster samt försäljning av konstverk (SkU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för mervärdesskatt, moms. Ändringarna påverkar mindre företag och vissa tjänster samt försäljning av konstverk.

De nya reglerna innebär bland annat att

• omsättningsgränsen för när företag undantas från momsplikt höjs till 120 000 kronor
• företag i andra EU-länder kan använda omsättningsgränsen i Sverige och att företag etablerade i Sverige kan använda omsättningsgränser i andra EU-länder
• fler företag ska kunna utfärda förenklad faktura
• vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen finns här
• skattesatsen 12 procent ska gälla för all försäljning av konstverk, med undantag för försäljning där reglerna om så kallad vinstmarginalbeskattning tillämpas.

Det är med anledning av ändrade EU-regler om moms som regeringen har föreslagit ändringar i den svenska lagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Skrivelse om läkemedelsförskrivningen har behandlats (SoU2)

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv. 

Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen. 

Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området.

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Uteblivna satsningar oroar

 Visst är det ett problem att satsningarna på åtgärderna mot klimatförändringarna minskar. Utsläppen förefaller att öka. Men följderna är flera. Inte minst allvarligt är att nya idéer och rön uteblir. Sverige blir inte längre en föregångare. Och, gröna sektorn, som skulle skapa många nya jobb, får allt mindre roll på arbetsmarknaden

Språket: En våning med fyr

 "Fyrvåningshus har stått tomt i åratal" En tidningsrubrik i dag

Jo, alla förstår vad det egentligen ska stå. Någon fyrvåning är det ju inte. Formuleringen skapar en förvåning. Fyravåningshuset står tomt.

Oärligt resonemang

 Märkligt att ingen av oppositionspartiledarna passade på att undervisa Tidöpartiledarna om hur vårt politiska system är uppbyggt. Några av Tidöpartiledarna undrade vad oppositionen har för gemensam politik. Självklart har de ingen gemensam politik. De är ju i opposition.

Det här, medvetet, vilseledande resonemanget måste få ett slut. Jag hoppas vi slipper höra detta i debatterna under kommande valrörelse. Resonemanget är inget annat än oärligt

Språket: dem

 Läser på en ledarsida i dag:

"Det är därför enformiga förorter är ett problem, både dem där det bara står villor och dem där det bara finns miljonprogramshus."

Dem ska vara de. Dessutom: "...där det bara står.." Ska lyda: ...där det står bara...

Språket: dem

 Varifrån kommer att använda dem i nominativ? Dem är dativ och ackusativ. Men dom då? Dom är talspråk för både de och dem.

Vad var och en behöver känna till

 I Utrikesmagasinet läser jag i dag följande:

En föräldralös irrawaddydelfin tas om hand av en volontär i Thailand. Det bestånd som fanns av arten i grannlandet Laos är borta. Foto: Sakchai Lalit/AP/TT

Global samling mot artdöd

Analys. I Laos dog en delfinart ut häromåret, i Kina en sjöko. I Sverige har den lilla fjärilen kronärtsblåvinge inte synts på fem år och i Östersjön hotas fisken. Artdöden bland såväl djur som växter accelererar i världen och hotar även mänskligheten. Men det får långtifrån samma uppmärksamhet, eller medför lika många politiska åtgärder, som den besläktade klimatfrågan. Men nu möts världens länder för att gå från ord till handling när den biologiska mångfalden ska räddas. Det är många frågor som måste lösas, skriver Naghmeh Nasiritousi vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2024-10-15

Skriv ut Email Facebook LinkedIn Twitter

Fred är i ropet. I en orolig tid handlar det inte bara om fred mellan grupper och länder, utan även om en annan viktig sorts fred. Den 21 oktober till 1 november samlas världens länder i staden Cali i Colombia för ett möte på temat ”Fred med naturen”. Det handlar om FN-konferensen CBD COP16, det 16:e globala mötet inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Då ska världens länder samlas för att diskutera hur man ska bevara ekosystem och hejda utrotningen av djur- och växtarter. Tusentals deltagare väntas, varav runt tio stats- och regeringschefer. Årets möte kommer att sätta strålkastarljuset på länders planer att leva upp till sina åtaganden för att bevara och återställa naturen.

Klimatförändringar är en nyckelfaktor bakom att fler arter riskerar utrotning. Exempelvis beräknas Australiens bränder 2019–2020 ha påverkat upp till tre miljarder djur, då bland andra koalor, kängurur och fladdermöss dog, skadades eller flydde undan lågorna. De rekordvarma haven skadar även korallreven och andra ekosystem som levererar föda till miljontals människor. Trots att dessa frågor är djupt sammankopplade har biologisk mångfald inte samma höga profil som klimatfrågan, även om artrikedom också är livsavgörande för världens människor.

– Förlusten av biologisk mångfald sker i det tysta och märks därför inte lika mycket som klimatförändringen. Men när vi väl lägger märke till den kan det redan vara för sent, har FN:s tidigare chef på området, Cristiana Pașca Palmer, sagt i en uppmaning till människor att agera för att hejda den accelererande förlusten av arter runtom i världen.

Kronärtsblåvingen (Plebejus argyrognomon) har inte setts på fem år i Sverige. Den här hanen är fotograferad 2021 i Rumänien. Foto: xulescu_g/Wikimedia Commons

Kartläggning av tillståndet

På samma sätt som FN:s klimatpanel IPCC ger vetenskapliga underlag om klimatkrisen tas rapporter om tillståndet för den biologiska mångfalden fram av IPBES (the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Plattform för biologisk mångfald på svenska). Den senaste sammanställningen, IPBES globala rapport från 2019, beskrev hur människan är beroende av naturen för livsviktiga tjänster, men hur mänsklig aktivitet har utarmat naturen till den grad att cirka 25 procent av alla växter och djur är utrotningshotade.

Om denna utveckling fortsätter är det risk att 80 procent av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030 som FN:s medlemsländer enades om 2015) påverkas negativt till följd av att förlusten av arter ökar. Med andra ord säger rapporten att vi underminerar oss själva genom att försämra jordens livsuppehållande system. Rapporten, som bygger på cirka 15 000 vetenskapliga artiklar, beskriver en allvarlig situation som för att lösas kräver internationellt samarbete. För trots att biologisk mångfald, eller biodiversitet som man också säger, av vissa ses som en nationell angelägenhet är många av orsakerna och lösningarna gränsöverskridande.

Orsaker och lösningar

IPBES rapport pekade ut fem drivkrafter bakom förlusten av djur och växter: förstörda livsmiljöer, exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och föroreningar. Mycket av detta drivs på av att världens befolkning växer och efterfrågar mer mat, energi och resurser.

Humla mellan vallmor vid Frankfurts finansdistrikt. Bilden togs i maj 2024 i samband med en stor insektsräkning i Tyskland. Foto: Michael Probst/AP/TT

Rapporten slår samtidigt fast att biologisk mångfald och ekosystem kan bevaras om det sker en genomgripande samhällsomställning. Faktorer för att få till de stora systemförändringar som krävs för att vända den negativa trenden, det som även kallas transformativ samhällsförändring, är fokus för en kommande rapport från IPBES. Redan i 2019 års rapport slogs det dock fast att nödvändiga åtgärder inkluderar slopade miljöskadliga subventioner, ändrade ekonomiska incitament för att bevara ekosystem, samt att olika miljörelaterade avtal och direktiv genomförs. Rapporten uppmanade även världens länder att se över de mål som redan fanns på området och uppdatera dessa i ljuset av de senaste vetenskapliga rönen.

När en sådan utvärdering gjordes av de mål som tidigare styrde länders agerande för att bevara världens arter (de så kallade Aichi-målen som skulle ha uppfyllts 2020) visade det sig att vissa förbättringar kunde noteras, men att inget mål hade uppfyllts globalt. När sedan coronapandemin slog till försenades processen med att ta fram ett nytt ramverk för att bevara den biologisk mångfalden. Men 2022, under den förra FN-konferensen på området, klubbades det igenom som har kommit att kallas ett Parisavtal för naturen. Det så kallade Kunming-Montreal-ramverket syftar till att stoppa och vända den pågående förlusten av arter. Ramverket är mer ambitiöst och omfattande jämfört med det tidigare: det innehåller även punkter om kunskapsutbyte för att det ska kunna genomföras, liksom finansiering. Fonden har dock fortfarande ont om pengar, något som därför kan komma att tas upp i årets förhandlingar.  

Visa planer

Ramverket innehåller fyra övergripande mål till 2050 och en rad konkreta mål till 2030. En av dem som var nöjd med att ramverket antogs var Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L):

– Vi är alla helt beroende av den biologiska mångfalden och våra ekosystem för vår överlevnad. Jag är glad att det globala ramverket nu är på plats. Det viktigaste för Sverige och EU var att tydliga mål och mekanismer för uppföljning finns med. Det beslutades också om tydliga målsättningar om att världens länder till 2030 ska skydda 30 procent av alla områden, på land och till havs, och att 30 procent av alla skadade ekosystem ska restaureras.

Premiärminister Justin Trudeau talar vid det förra mötet, COP15, i Kanada 2022. Då antogs Kunming-Montreal-ramverket, ett "Parisavtal" för biologisk mångfald. Nu gäller att gå från ord till handling. Foto: Paul Chiasson/The Canadian Press via AP/TT

Nu är det alltså upp till bevis för länder att visa vilka planer de har för att uppfylla målen. För EU:s del kan man peka på den i år antagna naturrestaureringslagen som ett steg mot att uppnå målen för biologisk mångfald. Men för att sätta den i verket krävs att medlemsstaterna arbetar på bred front. Enligt Maria Widemo, enhetschef för artenheten på Naturvårdsverket, krävs omfattande arbete för att förverkliga målen i det globala ramverket.

– Arbetet med att uppfylla ramverket för biologisk mångfald löses inte bara av naturvården. Biologisk mångfald måste med i planeringen i alla sektorer; i fysisk planering och inte minst i finanssektorn. Näringslivet är intresserade men vet inte alltid hur de ska bidra, sade Widemo till Aktuell Hållbarhet.

En annan viktig fråga under förhandlingarna i Colombia är att komma överens om hur nyttor och intäkter från biologisk mångfald ska fördelas. Sedan tidigare finns avtal om nyttodelning på fysiska genetiska resurser, det vill säga att ursprungsländer får en del av intäkterna när företag använder exempelvis växter för att utveckla produkter som genererar pengar.

En förhoppning är att länderna under årets möte i Colombia ska komma överens om liknande avtal för så kallad digital sekvensinformation. Denna typ av digital information om genetisk kod är viktig för bland andra läkemedels-, jordbruks- och kosmetikabranscherna men även för universiteten. Det råder delade meningar bland länderna om vilka som ska betala och hur pengarna ska fördelas så att det finns incitament att bevara världens växt- och djurarter. Det blir nu därför upp till förhandlarna att hitta en gemensam väg framåt. Flera svåra frågor återstår att lösa när mötet öppnar i Colombia.

En typ av sjöko, dugong, i Kina förklarades härom året utdöd. Den här simmar dock i Röda havet. Foto: Kora27/Wikimedia Commons

Praktisk genomförbarhet

Inför årets möte är fokus inställt på hur man ska gå från ramverkets ord till handling. Tidigare studier har pekat på att stora förändringar krävs för att förhindra och vända förlusten av biologisk mångfald. En utredning beställd av Storbritanniens förre premiärminister Boris Johnson pekade på behovet att ändra på vårt sätt att tänka, agera och mäta ekonomiskt välstånd. Exempelvis kallar rapportförfattaren och ekonomiprofessorn Partha Dasgupta naturen för ”nationalekonomins blinda fläck” och uppmanar beslutsfattare att ta hänsyn till naturens gränser. Att förlita sig på tekniska lösningar håller inte i längden, påpekar Dasgupta.

Enligt rapporten måste vi snabbt ändra på konsumtions- och produktionsmönster samt utveckla bättre mått för ekonomiskt välstånd än bruttonationalprodukt (BNP). Rapporten efterlyser även hårdare regleringar för att bevara natur. Dessutom betonar den vikten av reformer av institutioner och finanssektorn för att få till genomgripande förändringar av de system som bidrar till förlust av natur.

Hur hög förändringsviljan är i världens länder kommer att bli tydligt under mötet i Colombia. Att lämna in nationella planer för biodiversitet är, till skillnad från klimatplaner i Parisavtalet, inte bindande. I september hade 174 länder fortfarande inte skickat in sina planer inför mötet. Bland dem som skickats in är löftena om åtgärder mestadels vaga och inte i linje med ramverket. Forskning har visat att länders tidigare försök att styra genom mål blir lidande om politisk vilja för att genomföra dem saknas. Om fred med naturen ska uppnås behöver länder på årets möte därför visa upp tydliga planer som omsätts i praktiken.

---

Naghmeh Nasiritousi
Forskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet

Staten misslyckas med att ta sitt sjukvårdsansvar

Sjukvården bedrivs av regionerna. Staten har ett stort ansvar för styrningen. Genom IVO ska staten, till exempel, se till att lagar efterlevs Sköter IVO, Inspektionen för vård och omsorg verkligen sina uppgifter.?Mitt svar är nej. Dagligen begås brott mot HSL, Hälso- och sjukvårdslagen. Varför tar man inte itu med detta stora problem? Sannolikt med anledning av att man låtsas att problemet inte finns. Ni som envist pratar om att förstatliga sjukvården, vet ni inte att staten har ett övergripande ansvar, som är långtgående

Språket: både...och

 Så vanligt det är med förvanskningen av uttrycket både...och till både... men också 

Vad sägs av politiska partierna?

Den japanska organisationen Nihon Hidankyo har tilldelats Nobels fredspris 2024. Jag har letat efter kommentarer från de politiska partierna, men inte funnit något. Finns ett samband med medlemskapet i kärnvapenorganisation?

Vad var det jag brukar skriva: Sveriges freds- och kärnvapenavvecklingsröst har tystnat

Den ene och den andres

 Anna och Eriks. Ofta avses genitivform på båda, men så står det inte. Om Anna och Erik är ett namn på ett företag är genitivformen Anna och Eriks, men om Anna och Erik är två olika personer är genitivformen Annas och Eriks

L:s samarbete

 Liberalerna samarbetar med ett parti, som har samröre med organiserad brottslighet

Språket: inblick i

 "Den ger dig inblick av..." Det korrekta lyder: Den ger dig inblick i

Vad sägs inom kärnvapenorganisationen NATO?

 

Svider detta för svenska regeringen och S? Sverige är i dag inte en kraft för avskaffande av kärnvapen. Man är medlem i en kärnvapenorganisation. 

Själv gläds jag över att den här organisationen fått Nobels fredspris

Japanska Nihon Hidankyo tilldelas Nobels fredspris

Uppdaterad idag 11:04

Publicerad idag 10:05

Den japanska organisationen Nihon Hidankyo tilldelas Nobels fredspris 2024. Detta för dess arbete för en kärnvapenfri värld. SVT Nyheter sänder live.

Nihon Hidankyo är en gräsrotsrörelse grundad av överlevare från atombombsattackerna mot Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget

Språket: Kontamination

 Inte ovanligt uttryck: Orsaken beror på. Men språkligt felaktigt. Orsaken är eller var alternativt: (något) beror på. Felet kallas väl kontamination

Visa bilder av Uppsala

 För att marknadsföra Uppsala borde man på lämpligt sätt vid, t.ex. Resecentrum placera bilder av Uppsala. Det finns så mycket att visa, såsom Domkyrkan, Slottet, Pelle Svanslös m.m. För marknadsföring av Uppsala. Kan utgöra ett alternativ till det dagliga prisandet av en ekonomisk överklass i form av artister och idrottsproffs.

Rimligt krav på våra politiker

Hur länge ska detta få fortsätta?

 Friskola i Uppsala har förbjudits att bedriva skolverksamhet. Men vad betyder det? Jo, man fortsätter att bedriva skolverksamhet och att uppbära ersättning från kommunen.

Hur kan vansinnigheterna få fortsätta? Nu måste friskolesystemet skrotas. Vill en kommun köpa skoltjänster kan man göra det enligt LOU. Friskolesystemet är absurt.

Gatu- och samhällsmiljönämnden är ute och cyklar

 Ordföranden i Gatu- och samhällsmiljönämnden svarar i dag på en tidigare insändare av mig. Jag påtalade då hur det faktum att reglerna för färd på gång- och cykelvägar varierar på samma sträckning. Jag har inget emot att alla banor blir uppdelade i en gång- respektive cykelbana. Men nu varande ordning får som följd att trafikanterna inte vet vad som gäller. Och, eftersom det kommer att ta tiotals år innan en uppdelning är ett faktum kommer gälla att få bryr sig eller inte vet vad som gäller på olika sträckor.

Visst är Gatu- och samhällsmiljönämnden ute och cyklar. 

Festen i Domkyrkan

I en insändare i dag kritiseras UNT för att tidningen inte bevakade dubbelvigningen i Domkyrkan den 22 september. 

Visst är det märkligt att ortens tidning inte har en rad om händelsen. Tidningens chefredaktör svarar att man lägger sin redaktionella kraft på samhällsproblem, som man är relevanta för många. Självklart ska man skriva om missförhållanden i hemtjänsten, men nog är väl vigselceremonin i Domkyrkan en händelse av intresse för många.

En helsida om att en fotbollsspelare gjort ett mål. Jo, idrottsintresset är stort, men proportionerna. Någon med artistnamnet Fröken Snusk får två helsidor.

Till sådant, som tidningen anser inte är av intresse för läsarna hör också sådant som kommunfullmäktige.  Inte en rad om innehållet i möten med kommunens högsta beslutande organ.

Tack Ulla Åkesson för din insändare

Vi ångrar oss innan det är för sent

 För inte så många år sedan kännetecknades svens utrikespolitik av fredsbyggande och fredsbevarande insatser. Sverige var också en röst för avskaffande av kärnvapen. Nu något år senare är Sverige med i en kärnvapenorganisation och planerar för vapenanvändning med en för fredsinsatser tystnad röst.

Denna totala omvändning har skett med gillande av en majoritet av svenska folket. När den dagen kommer då vi ångrar oss torde ångern bli verkningslös. Jo, vi tänker ett varv till och inleder nu återtåget

Språket. Varken...eller

 Vare sig...eller och varken...eller. Om uttrycket föregås av en negation ska vare sig...eller användas

Språket: mellan-och

 Även våra stora medier brister i även detta språkliga: "Mellan klockan 10-12" Ska naturligtvis lyda antingen klockan 10-12 eller mellan klockan 10 och 12

Hylla samhällets elit ännu mer

 Det är fint och duktigt att tjäna mycket pengar om du är artist eller idrottsproffs. Vad gör detta med oss, men framförallt med unga människor. Det är dessa grupper, som betyder någonting.

En lokal politiker i Uppsala har föreslagit att kommunen ska ytterligare stärka bilden av dessa eliter genom att placera foton i tunnlar och tunnelbanor. 

Visst kan detta fylla en viss uppgift i fråga om att marknadsföra Uppsala. Men till vilket pris? Vi bör åtminstone fundera över detta

Språket: ö-ljudet

 Jag avstår från att använda det nya ö-ljudet. Varför? Jo det låter fult

Åstadkomma läsning genom att skapa nyfikenhet

 Är problemet med att barn inte läser böcker större än vi anar? Hur göra för att få en ändring? Som i många frågor landar vi i att konstatera ett föräldraansvar.Men hur ska föräldrar hinna? Motfrågan, som är naturlig: vad är viktigare? Är det det egna surfandet?

Skapa nyfikenhet. Varför inte ha liggande böcker i den soffhörna där barnet sitter med sin mobil? Inget om att "lägg ifrån dig mobilen och läs en bok i stället". Varför inte i samband med andra ärenden slinka in på biblioteket?

Alltså skapa en nyfikenhet hos barnet

Självklart att insynen i en friskolas verksamhet brister

 Det säger sig självt. Insynen i friskolorna kan inte vara den den är i kommunalt drivna skolor. Bara det faktum att skolan drivs av ett företagsäger att insynen blir sämre. Om kommunen däremot upphandlar en skolverksamhet enligt LOU kan i avtalet skrivas in detaljer om insynen.

Språket: ordföljd

 "....asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till ekonomiskt bistånd om han eller hon...." 

Här det vanliga ordföljdsfelet. Jag finner det i även varje bok jag läser.

Ska lyda: asylsökande som huvudregel ska ha rätt till ekonomiskt bistånd endast om han eller hon

Avskaffa friskolesystemet

 Friskolesystemet är ett absurt system. Det ger extern utförare rätt att starta skola mot kommunens vilja. Kommunerna har ansvaret för skolan, men hindras av staten från att ta ansvaret. Vill en kommun ha en extern utförare av skoltjänst kan den upphandla med tillämpning av LOU.

Hur kan systemet få fortsätta att gälla?

Vi kommer nog att ångra oss

 Jag har lagt mycket funderingar på Sveriges intåg i NATO. Det gick snabbt att ändra rollen som fredsförespråkare och som aktiv i kampen för kärnvapnens avskaffande till att bli medlem i kärnvapenorganisation tillika krigsorganisation. På kort tid. I funderingarna finns inte minst gåtan hur man lyckades skapa en majoritet av folket som accepterande förändringen. Är det så enkelt som att hävdandet av ett  ryskt militärt angrepp är nära förestående?

Funderingarna har också lett till slutsatsen att vi kommer att ångra omsvängningen

Adrecord

 

Ett tips: anslut dig till

Trump och Åkesson, vad mer behöver ni?

 Trump och Åkesson! Tecknen på klimatförändringar är tydliga och vetenskapsmännen är eniga. Vad mer behöver ni?

Språket: medvetet fel?

 "De straffas för att de gör rätt", skriver min morgontidning. Nja, det är inte korrekt. Vad tidningen menar är att de straffas trots att de gör rätt. Skillnaden är tydlig.

Riksda´n 2 oktober

 

Riksdagsbeslut 2 oktober

• Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3)
• Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5)
• Inspektionen för socialförsäkringen får en registerlag (SfU7)
• Tullverket får fler befogenheter (SkU2)

Utökade möjligheter att ta tillgångar från kriminella (JuU3)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Förbättrade levnadsvillkor vid uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (SfU5)

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Inspektionen för socialförsäkringen får en registerlag (SfU7)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas en ny lag om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). ISF är en statlig myndighet som arbetar för en effektiv och rättssäker socialförsäkring. Förslaget ska komplettera EU:s dataskyddsförordning och gälla när myndigheten behandlar personuppgifter vid systemtillsyn och effektivitetsgranskning.

Förslaget innebär bland annat att personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för undersökningar av förhållanden inom socialförsäkringsområdet och inom angränsande verksamheter. Förslaget innehåller även flera olika åtgärder som ska skydda den enskildas personliga integritet. Exempelvis ska personuppgifter endast få samlas in i projekt med ett förbestämt syfte och vissa angivna ramar. Personnummer och samordningsnummer ska som regel behandlas separat från övriga personuppgifter, tillgången till personuppgifter ska begränsas och den enskildes medgivande krävs vid viss personuppgiftsbehandling.

Lagen ska börja gälla den 1 januari 2025.

Tullverket får fler befogenheter (SkU2)

Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:

• använda våld i fler situationer
• i större utsträckning stoppa fordon
• i större utsträckning öppna försändelser
• stänga av områden vid den inre gränsen
• i fler fall biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.
   

Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.

Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.