Språket: metrar

Vi hör det särskilt i sportsammanhang. Metrar, kilometrar, sekundrar och rent av minutrar. Skolan inpräntade att dessa ord heter lika i singularis som i pluralis, det vill säga, flera meter, flera kilometer, flera sekunder och flera minuter.

Börja träna golf och du blir stenrik på kort tid

En bra bit över 100 miljoner kronor har en yngling tjänat, redan,----på att spela golf. Är detta klokt? Jo, jag vet, hans business försiggår på en marknad. Sjuksköterska verkar inte på en marknad (möjligen till en del), lönerna är långt ifrån så enorma som för vår starkt omhuldade elit, artister och idrottsproffs.

Det var då det

Kärnkraften

Jag medger att jag har svårt att hänga med i energidebatten. Tidökonstellationen anser att Sverige nu ska satsa på kärnkraftsutbyggnad. Sverige! Men vem i Sverige? Utsagorna verkar väl som broms för utbyggnad av elproduktion genom förnybara bränslen? Mitt problem ligger i att målsättningen hämmar det förnybara, samtidigt som det tar mycket lång tid att bygga ut kärnkraften. Kan någon förklara.

Språket: Varken...eller

Läser i dagi TT-artikel: "Och då kan vi inte åka över över gränsen varken i Norge, Danmark och troligtvis inte i Finland heller,..." Här saknas ordeet eller i uttrycket varken... eller. Men här ska inte användas varken...eller. Eftersom här är en negation ska det stå vare sig...eller. Dubbelfel av TT i en mening.

Tyvärr inga fredsinsatser

Nog finns mycket att önska ska ske under 2025. Jag har ju ett starkt önskemål om att Sverige ska återuppta kampen för avveckling av kärnvapen. Men, just det. Hur går en sådan kamp att förena med medlemskap i kärnvapenorganisation? Ja men fredskampen då. Men just det, hur går den att förena med NATO-medlemskapet och med ensidig militär upprustning. När jag tänker efter finns inget kvar av den rollen för Sverige. Detta faktum torde öka risken för väpnat angrepp på Sverige.Ja men vi har ju NATO med Trump som ledande gestalt. Tycker ni det låter tryggt?

Objekt

"Ge de som inte klarar studier eller jobb medborgarlön" Egentligen Ge åt dem, som inte klarar...De subjekt, dem objekt

Språket: Tidsform

TT skriver: "Ännu större skador hade kunnat uppstått om fartyget inte..." Ska väl lyda: Ännu större skador hade kunnat uppstå...

Dåligt omdöme

Att ständigt blanda sina politiska uppdrag med sin profession tyder på dåligt omdöme

Ingen bild eller artikel

Jag letade och letade, i morse, i min morgontidning efter en bild eller artikel med och om Ingrosso/Wahlgren. Visserligen fanns ju några av de övriga, som får turas om att fylla TV-rutan. Vi är ju inte fler än tio miljoner invånare i Sverige, men nog borde vara möjligt att utöka gruppen, på högst tio personer, som får stå för all underhållning. Nåja, underhållning kan diskuteras. Antalet kanaler i TV är stort, men jag har ofta svårt att hitta program, som är sevärda. Jo, visst inser jag att det beror på mig själv, men jag kan inte släppa tanken på ensidighet.

Debattartikel i DN. Alla bör läsa.

Vi har enögda politiker i Sverige DN DEBATT. Antalet väpnade konflikter i världen har nått nya rekordnivåer. ­Samtidigt följer vi med oro hur Sverige nedmonterar en lång tradition av fredsbyggande arbete. Regeringen har ett starkt egenintresse och ­ansvar för att återuppta arbetet, skriver 24 forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln. Spara Dela Få ut mer av DN som inloggad Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. Följ dina intressen Nyhetsbrev Logga in Skapa konto gratis Förra året uppmätte Uppsala conflict data program (UCDP) det högsta antalet väpnade konflikter där stater är involverade sedan 1946. Därtill var 2023 det fjärde dödligaste året sedan UCDP 1989 började samla statistik över antalet döda i konfliktvåld. Dessa väpnade konflikter har förödande konsekvenser för mänsklig säkerhet, i konfliktområden såväl som i Sveriges närområde. Krig tvingar miljontals människor på flykt, förstör samhällsviktig infrastruktur, driver på klimatförändringarna och vänder grupper i samhällen mot varandra. Samtidigt som omvärlden blir allt farligare följer vi med oro hur Sverige nedmonterar ett långvarigt engagemang för fred. Sverige har övergett enprocentsmålet för biståndet, ett viktigt verktyg för att bekämpa grund­läggande konfliktorsaker. Mellan 2021 och 2023 minskade Sidas budget för posten ”Hållbar fred” med 40 procent, och mellan 2020 och 2024 minskade stödet till FN:s fredsbyggande fond med 78 procent. Dessutom fick Folke Bernadotte­akademin – Sveriges myndighet för fred, säkerhet och utveckling – i fjol sitt anslag minskat med 17 miljoner kronor, vilket gjorde att stödet till svenska fredsorganisationer helt ströps. Sverige har satt sig på avbytarbänken i ett läge där vi borde gå på offensiven. Att stödja Ukrainas rätt att försvara sig mot rysk aggression utesluter inte att Sverige verkar fredsbyggande. I likhet med regeringens utrikesdeklaration anser vi att Sverige bör verka för en fred grundad i folk­rätten och de mänskliga rättigheterna. Fredsbyggande arbete behöver inte stå i motsats till satsningar på ett starkt nationellt försvar eller internationella militära samarbeten som Nato. Att stödja Ukrainas rätt att försvara sig mot rysk aggression utesluter inte att Sverige verkar fredsbyggande i ­andra delar av världen. I ett allt oroligare världsläge är det dock lätt att tro att bara ett starkt nationellt försvar kan säkra liv och hälsa. Vi vill därför lyfta fram fyra forskningsbaserade argument för att Sverige också bör intensifiera sitt fredsarbete: 1.Fred är billigt och bidrar positivt till svensk ekonomi. Det är väl belagt i forskning att väpnade konflikter medför stora mänskliga, materiella och ekonomiska kostnader. Kostnaderna drabbar främst konflikt­drabbade länder, men har även nega­tiva effekter på världsekonomin. Enligt en studie uppgick den globala kostnaden för väpnade konflikter enbart i termer av förlorad ekonomisk tillväxt till 9,7 biljoner dollar mellan 1970 och 2014. Fredsfrämjande insatser, ­däremot, är en billig investering, både sett till faktiska utgifter och räddade ­värden. Under en tolvmånadersperiod 2023/2024 uppgick FN:s budget för fredsbevarande insatser, ett av de mest effektiva verktygen för att minska död och lidande, endast till 6,1 miljarder dollar, knappt 2,5 promille av världens totala försvarsutgifter under 2023. 2.Fred bidrar till en friskare värld. En rad studier visar att väpnade konflikter ökar risken för smittsamma sjukdomsutbrott. Nya infektionssjukdomar med global spridningspotential uppstår ofta i krigsdrabbade områden där sjukvården är hårt eftersatt och många människor tvingas på flykt. Dessutom gör väpnade konflikter det svårare att övervaka sjukdomsspridningen och försvårar vaccinationskampanjer. En studie visar till exempel att inbördeskrig som resulterar i fler än 1 000 döda gör det mycket svårare att grundvaccinera barn mot sjuk­domar som polio och tuberkulos. Dessa sjukdomar riskerar liv och hälsa i konfliktdrabbade länder, men kan även spridas globalt. Därtill är det väl belagt att krig ökar risken för posttraumatisk stress och depression, vilket medför enormt lidande och stora kostnader för individer och samhällen. Investeringar i fredsfrämjande insatser är därmed också en god investering i global och svensk folkhälsa. 3.Fred är bra för miljön och klimatet. Forskning visar att väpnade konflikter har katastrofala följder för miljön och klimatet. Stridsvagnar kör sällan på el – enligt en studie släppte det amerikanska försvarsdepartementet 2017 ut mer koldioxid än hela Sverige sammantaget. Väpnade konflikter har också stora negativa effekter på tillgången till rent vatten, giftfri odlingsmark och biologisk mångfald. De möjliggör samtidigt illegal verksamhet som gör att ekosystem som är avgörande för att dämpa klimatförändringarna förstörs. En studie uppskattar till exempel att de brutala krig som pågick i Demokratiska republiken Kongo under 1990- och 2000-talen medförde olaglig avverkning av regnskog motsvarande en yta större än Belgien. Satsningar på fred är också satsningar på miljön. 4.Fred gör Sverige säkrare. Forskning visar att väpnade konflikter i princip alltid har transnationella konsekvenser och ibland sprider sig till närliggande länder och bildar regionala konfliktsystem. Spridningen av vapen och legosoldater från konflikthärdar bidrar därigenom till att göra världen som helhet mer osäker, och utgör en grogrund för transnationella terrorgrupper och organiserade kriminella nätverk. Väpnade konflikter kan också inspirera andra grupper att ta till vapen eller bryta internationella normer mot militär aggression. Dessutom kan konfliktdrabbade stater utnyttjas av fientligt inställda regimer för att skada svenska intressen. Att verka för global fred är därmed en god investering i Sveriges säkerhet, särskilt nu när Sverige också har ansvar för sina Natoallierade. Sverige har ett starkt egenintresse och ett internationellt ansvar att verka fredsbyggande. Vi uppmanar därför Sveriges regering att återuppta sitt fredsarbete. Det tjänar även Sverige på i längden. Läs fler artiklar från DN Debatt. Ämnen i artikeln Utrikespolitik Följ FN Följ Text Disputerade och verksamma vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet: Sebastian van Baalen, docent Armed Bekaj, forskare Caroline Brandt, forskare Johan Brosché, docent Karen Brounéus, professor Annekatrin Deglow, biträdande universitetslektor Stefan Döring, forskare Hanne Fjelde, professor Erika Forsberg, docent Jonathan Hall, docent Sophia Hatz, docent Lisa Hultman, professor Kristine Höglund, professor Karin Johansson, forskare Kyungmee Kim, forskare Sara Lindberg Bromley, forskare Kate Lonergan, forskare Desirée Nilsson, docent David Randahl, forskare Thorsten Rogall, forskare Margareta Sollenberg, forskare Isak Svensson, Dag Hammarskjöld-professor Ashok Swain, professor Magnus Öberg, docent

Insändaren-igen

Insändare: Det finns också hjältar i vården – och de ska ha tack Under hösten har kritiken mot vården i Uppsala eskalerat. Men i allt mörker – glöm inte de hjältar som jobbar i äldeomsorgen, på vårdcentraler och på Ackis, menar insändarskribenten. Insändarskribenten vill rikta ett stort tack till alla som jobbar med sjukvård och omsorg i Uppsala. Insändarskribenten vill rikta ett stort tack till alla som jobbar med sjukvård och omsorg i Uppsala. Foto: Adam Wrafter Insändare 2024-12-18 14:00 Harald Nordlund Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Mina insändare andas oftast kritik. Kritiken må vara befogad då den handlat om sådant som tillkortakommande i regionens och statens politiska styrning och om brister i omsorgen om våra seniorer. Bristerna i vår välfärd får emellertid inte överskugga det som fortfarande gör att Sverige är ett av världens främsta i fråga om solidariskt ansvarstagande. Fortfarande dominerar offentlig sektor vid utformningen och tillämpningen av ansvarstagandet, trots de inskränkningar i demokratisk insyn, som vissa reformer medfört. Dagligen eller nästan dagligen hör vi talas och läser om hjältar, legendarer och ikoner. Nej, dessa inslag handlar inte om dem som arbetar i vården. De handlar om helt andra sektorer där hjältarna dessutom tjänar stora summor pengar, ibland ofattbara belopp. Verkliga hjältar finner vi inom olika verksamheter. Jag vill här lyfta fram dem, som arbetar inom vården. Mina egna erfarenheter är begränsade men tillräckliga för att motivera användningen av ovan nämnda omdömen. Den skicklighet med vilken personalen inom Akademiska sjukhuset tar sig an åtgärdanden av olika åkommor och sjukdomar är beundransvärd. Det bemötande och den förståelse personalen vid min vårdcentral, Svartbäckens dito, visar är värd stor uppskattning. Tack till er, som arbetar inom vården och inom omsorgen, för era hjälteinsatser och tillönskan om god jul och gott nytt år

Insändare

https://www.unt.se/insandare/artikel/det-finns-ocksa-hjalta⁰r-i-varden-och-de-ska-ha-tack/r9wd55zj

Riksda´n 18 december

Riksdagsbeslut 18 december 22 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 173 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) 28,8 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) 47,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) Riksbanken ska få bättre möjligheter till självfinansiering (FiU8) 16,4 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) 4,3 miljarder till regional utveckling (NU2) 22 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag på området. Mest pengar, cirka 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Det näst största anslaget, 937 miljoner kronor, går till Statens servicecenter. Finansinspektionen får 846 miljoner kronor. Riksdagen säger ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat en statlig garanti för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen godkänner regeringens förslag om investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen säger nej till fyra förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 173 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Totalt cirka 173,1 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, knappt 167 miljarder kronor går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 6 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 28,8 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) Cirka 28,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 47,8 miljarder till EU-avgiften (FiU5) Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025. Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksbanken ska få bättre möjligheter till självfinansiering (FiU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i riksbankslagen. Lagändringarna ska bland annat förbättra Riksbankens möjligheter till självfinansiering. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2025. Riksdagen sa även ja regeringens förslag om lagändringar till följd av ändrade EU-regler. Ändringarna rör vilka aktörer som ska få delta i clearing och avveckling av betalningar och värdepapper. Dessa lagändringar börjar gälla den 9 april 2025. 16,4 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 4,3 miljarder till regional utveckling (NU2) Totalt cirka 4,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 2 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder. Drygt 1,7 miljarder kronor går till europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (perioden 2021–2027) och knappt 550 miljoner går till transportbidrag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och godkännande om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium (Eorpa). Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksda´n 17 december

Riksdagsbeslut 17 december 6,2 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) 93,5 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Kontrollen vid utbetalningar från lönegarantin ska öka (AU4) Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2025–2030 (FöU2) 22 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 8,3 miljarder kronor till näringslivet (NU1) 6,6 miljarder till bland annat energiforskning, biogasstöd och laddinfrastruktur (NU3) 104 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 44,5 miljarder till internationellt bistånd (UU2) 6,2 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna i statens budget för år 2025 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 6,2 miljarder kronor. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. 571 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder och 168 miljoner går till åtgärder mot utanförskap. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 93,5 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Totalt cirka 93,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, knappt 44,2 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Drygt 20,8 miljarder kronor går till lönebidrag samt bidrag till Samhall och drygt 4 miljarder går till nystartsjobb och etableringsjobb. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag som framförts i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Kontrollen vid utbetalningar från lönegarantin ska öka (AU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökad kontroll vid utbetalning av ersättning från den statliga lönegarantin. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av lönegarantin. Den statliga lönegarantin är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten betalar arbetstagarens krav mot arbetsgivaren på lön eller andra fordringar, upp till ett visst belopp, om arbetsgivaren har gått i konkurs eller är under företagsrekonstruktion. I dag är det ett antal länsstyrelser som ansvarar för att göra utbetalningar från lönegarantin, men detta ansvar ska under nästa år flyttas till Skatteverket. Förslaget från regeringen innebär att den utbetalande myndigheten innan lönegarantin betalas ut ska göra vissa specifika kontroller mot uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas och andra uppgifter som finns i den utbetalande myndighetens lönegarantiverksamhet. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 februari 2025. Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2025–2030 (FöU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret nya mål för det militära och det civila försvaret inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet. 22 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 7,7 miljarder kronor, går till anslaget Gårdsstöd. Det näst största anslaget, drygt 2,3 miljarder kronor, är anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet. Drygt 2,2 miljarder kronor går till anslaget Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 8,3 miljarder kronor till näringslivet (NU1) Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor. Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag. Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 6,6 miljarder till bland annat energiforskning, biogasstöd och laddinfrastruktur (NU3) Totalt cirka 6,6 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 1,6 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard går till biogasstöd och drygt 900 miljoner går till laddinfrastruktur. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. 104 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Bland annat går pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, med undantaget att tidsperioden för bemyndigandet om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning ska vara 2026–2032. Vidare sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 44,5 miljarder till internationellt bistånd (UU2) Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

COOP

Besök COOP Boländerna. Mycket trevlig affär

Riksda´n 12 december

Riksdagsbeslut 12 december Stor satsning på Sveriges vägar och järnvägar (TU5) 33,8 miljarder till studiestöd (UbU2) Svensk beväpnad styrka ställs till förfogande för Natos avskräckning och försvar (UFöU2) Stor satsning på Sveriges vägar och järnvägar (TU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser. Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar. 354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. 33,8 miljarder till studiestöd (UbU2) Totalt cirka 33,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 20,4 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Svensk beväpnad styrka ställs till förfogande för Natos avskräckning och försvar (UFöU2) Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal. Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Riksda´n 11 december

Riksdagsbeslut 11 december 3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1) Nya krav på företag inom finanssektorn (FiU13) 87 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) 16,9 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) 123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 62,9 miljarder kronor till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 105 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 11,9 miljarder till migration (SfU4) Anmälan av regler om tillfälligt skydd (SfU8) Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9) Skatteavtal mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas (SkU8) 120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 94 miljarder till kommunikationer (TU1) Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1) 3,2 miljarder till samhällsplanering (CU1) Totalt cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 1,4 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling. Knappt 300 miljoner går till bostadspolitisk utveckling och cirka 900 miljoner går till Lantmäteriet. Boverket får cirka 300 miljoner och Konsumentverket cirka 200 miljoner kronor. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Nya krav på företag inom finanssektorn (FiU13) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa nya krav på företag inom finanssektorn. Kraven omfattar bland annat företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, och testning av digital operativ motståndskraft. Kraven införs genom en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA-förordningen) samt följdändringar i flera lagar på finansmarknadsområdet. Lagändringarna börjar gälla den 17 januari 2025. 87 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Totalt cirka 87 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 45 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, knappt 20,5 miljarder kronor, går till Kriminalvården och knappt 8,2 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Riksdagen sa nej till nio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland dessa ingår alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 16,9 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1) Totalt cirka 16,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 2,4 miljarder kronor går till statsbidrag till folkhögskolor. Cirka 2,1 miljarder går till stöd till idrotten och cirka 1,6 miljarder går till bidrag till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 123 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 62,9 miljarder kronor till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 62,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, knappt 32,3 miljarder kronor, går till anslaget Garantipension till ålderspension. Det näst största anslaget, drygt 14,4 miljarder kronor, går till Bostadstillägg till pensionärer. Anslaget Efterlevandepensioner till vuxna får knappt 7,8 miljarder kronor. Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 105 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 105 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till föräldrapenning och cirka 32 miljarder kronor går till barnbidrag. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar som begränsar möjligheterna att använda föräldrapenning på arbetsfri tid och när föräldern förvärvsarbetar. Riksdagen sa också ja till förslaget om lagändring för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar huvudsakligen gälla den 1 januari och den 1 april 2025. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 11,9 miljarder till migration (SfU4) Totalt cirka 11,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 5,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,1 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. Anmälan av regler om tillfälligt skydd (SfU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändringar i en förordning. Ändringarna gäller personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. De nya reglerna innebär att det för en sådan person inte längre ska kunna vara ett hinder för att få förlängt uppehållstillstånd att personen är folkbokförd i Sverige. Riksdagen konstaterade att regeringen hanterat ändringarna enligt regelverket och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats. Arbetsgivare blir skyldiga att deklarera uppgifter om frånvaro vid vab (SfU9) Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget. Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna. Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025. Skatteavtal mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas (SkU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att upphäva lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden är att Ryssland ensidigt har beslutat att suspendera tillämpningen av ett antal artiklar i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland. Syftet med förslaget är att avtalet mellan Sverige och Ryssland ska suspenderas i sin helhet och att Sverige därmed tills vidare slutar att tillämpa avtalet. Lagen om upphävande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. 120,3 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt cirka 120,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, knappt 41,1 miljarder kronor, går till anslaget Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det näst största anslaget, knappt 26,9 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning. Anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård får drygt 11,2 miljarder kronor. Riksdagen sa också säga ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, och att godkänna en investeringsplan. Dessutom godkände riksdagen förslag som handlar om mål för folkhälsopolitiken. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner och övriga motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 94 miljarder till kommunikationer (TU1) Totalt cirka 94 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 41 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, bland annat vägar och järnvägar. Cirka 40 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen och drygt 2,6 miljarder kronor går till Transportstyrelsen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen står bakom regeringens säkerhetspolitiska inriktning i försvarspropositionen (UFöU1) Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden. Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

Sverige är medlem i kärnvapenorganisation

Har lyssnat på tal av representant för fredspristagaren Nihon Hidankyo. Många tankar väcks. Bland de många: Sverige har varit aktivt för att avskaff kärnvapnen. Nu är man medlem i en kärnvapenorganisation. Ofattbart. Kärnvapen är bra för att de avskräcker från att starta väpnade angrepp. Men så naivt. Det här är dockk något man använder för att söka stöd för vidrigheterna. Vi har ett avtal med USA, som inte förbjuder USA att placera kärnvapen på svensk mark. Vi måste börja protestera även om tidpunkte är sen

En skugga kan bekämpas med ljus

Så här skrev jag och Stig för över fyra år sedan Man kan inte lagstifta bort destruktiva beteenden. Man förhindrar dem med kunskap. Det är sjukdomen, som måste angripas, inte symptomen. I längden fungerar inte lagar mot olämpligt beteende. Vad som krävs är varje medborgares förmåga att relatera till och visa respekt för andra människor. Vi menar att för detta behövs träning under hela livet med en tydlig början i förskola och skola. Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen över, ökade möjligheter till självständiga val i livet och inte minst digital teknik och nya media har förändrat livsförutsättningarna för oss alla och inte minst ungdomar. Våld och krig kommer allt närmare vår vardag. Hur ska vi förhålla oss till denna alltmer komplexa verklighet? Hur ska vi förstå? De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva någonting, som det talas alltmer om, en livskompetens. Livskunskap (’life skills’) är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”. Livskunskap är ingenting man föds med utan något, som man utvecklar i samspel med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något, som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Social och emotionell kompetens är en viktig del av livskunskapen. Bland annat OECD-studier visar tydligt på samband mellan ungdomars sociala och emotionella kompetens och deras skolprestationer och senare framgångar i yrkeslivet. Det finns studier, som visar att träning, som stärker barns förmåga till självkontroll, bidrar till god hälsa och mindre användning av droger senare i livet. Det finns också tydliga tecken på att näringslivet efterlyser bättre social och emotionell kompetens hos unga arbetssökande. Världsbanken framhåller till exempel i ett dokument från 2013 vikten av att arbeta med socialt och emotionellt lärande i skolan i områden som drabbats av olika kriser. Man slår återigen fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre psykisk hälsa. I skollagen och läroplanerna får värdegrundsarbete stort utrymme. Från utbildningsdepartementet hävdas bland annat att ”arbetet med skolans värdegrund är ett ansvar för alla. Det ska ske hela skoldagen i alla ämnen i och utanför klassrummet.” I läroplanerna framhålls att ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” Ingenting nämns dock om hur värdegrunden, målen, etcetera, ska förvaltas i den konkreta undervisningen. Livskunskap omfattar dock så mycket mer än det lagstadgade värdegrundsarbetet, såsom fysisk och psykisk hälsa, känslor och relationer, motivation och kreativitet. Styrdokumentens intentioner måste därför avspeglas tydligare i skolans dagliga verksamhet. Vi menar att detta blir möjligt endast om livskunskap blir ett eget skolämne, vilket leder till slutsatsen att ämnet måste finnas med i lärarutbildningen. Lärarförbundets studerandekommitté anser att lärarstudenter ska utbildas i konflikthantering. Syftet är att göra både lärare och elever bättre skickade att hantera konflikter. Nyttan med kunskaper i, till exempel, matematik, fysik och franska blir tydlig endast om dessa kunskaper kombineras med livskunskap. Om ämnet livskunskap ska ingå i den obligatoriska läroplanen måste regeringen fatta beslut om detta. Alla regeringar har hittills visat ointresse för frågan. Motioner, som föreslagit någon form av livskunskap på skolschemat, har avslagits av riksdagen, bland annat med hänvisning till ”syftet att olika värden, övergripande kunskapsmål och perspektiv som finns i de inledande delarna ska genomsyra undervisningen i alla ämnen är oförändrat” (Utbildningsutskottets betänkande nr 10, mars 2020). Ämnen som inte finns med i läroplanen kan föras in, i form av en så kallad lokal kurs. Sålunda kan den ansvariga politiska nämnden i kommunen besluta att, till exempel, livskunskap ska ingå i kommunens gymnasieskolor som lokal kurs. Men räcker det inte med att kommunerna har en viss frihet att föra in ämnet livskunskap i utbildningen? Nej, inte förrän våra ledande rikspolitiker tydligt deklarerar vikten av utbildning i livskunskap och tydligt tar avstånd från våldet i alla dess former, kan vi nå ett hållbart samhälle. Regeringen måste påverkas att i propositionsform föreslå riksdagen besluta att ämnet livskunskap ska införas i läroplanerna, samtidigt som många riksdagsledamöter ska påverkas att i motionsform föreslå detta. Regeringen måste också göra en omfattande uppföljning av hur skolorna klarar av att leva upp till vad läroplanerna reglerar i fråga om undervisning i livskunskap. Det är genom att skapa mer av kontakter och ökade livskunskaper som demokratin kan fördjupas. Men då krävs mod hos politikerna att förändra. Livskunskap måste bli ett ämne på skolschemat och i lärarutbildningen. Våra politiker måste gå före och i alla sammanhang ta avstånd från våld där det förekommer, inte minst när våld används som metod för att lösa konflikter mellan stater. De flesta torde instämma i att det som begreppet livskunskap står för är viktigt och att det bör nå alla barn i förskolan samt alla elever i grundskolan och gymnasiet. Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot och kommunalråd Stig Zandrén Forum Livskunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande

Läses det mer nu?

Läser ungdomar mer nu än förut. Jag har aldrig sett någon gående eller cyklande läsa bok. Nu är det mycket vanligt, i mobilen. Ja, om det nu handlar om läsning. Tänk om det är så illa att att man inte läser texter när man färdas utan att det handlar om att tillämpa mobilspråket eller att kolla vad några skrivit på TikTok

Språket: Korrektur

Det var då det. Tidningarna använde korrekturläsare. Anledningen var att man ville undvika språkliga fel i texterna. Numer finns inte korrekturläsarna. Gissa vilka konsekvenserna blivit

Från 2022

Svenskt vägval, avspänning eller upptrappning Vilket vägval står Sverige inför i rådande situation med krig i Europa? Ska Sverige bidra till avspänning eller ska Sverige bidra till upptrappning? Frågorna belyser skillnaden mellan en säkerhetspolitik som söker fred genom avskräckning och en som söker fred genom avspänning. Frågorna handlar inte om huruvida vi ska ha ett starkt svenskt försvar, utan de handlar om förhållningssätt. Viktig är skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel, samhällskontakter och personutbyte. En fråga jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva är vilka signaler Sverige sänder genom att ingå som medlem i NATO respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten. NATO-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Detta ska emellertid ställas mot att Östersjöregionen för många länder, inte minst USA, är okränkbar och att allt tal om anslutning till kärnvapenorganisationen Nato uppfattas som provocerande. Med svenskt och finskt medlemskap i Nato skulle spänningen i Östersjöområdet troligen öka ytterligare och skulle ses som riktat mot Ryssland. Den okänslige och, till synes, mentalt skadade Vladimir Putin skulle inte, kan man på goda grunder anta, acceptera en utplacering av kärnvapen i Sverige. Ett medlemskap betyder, bland annat, att Sverige inte kan bedriva en tydlig antikärnvapenpolitik. Det torde också betyda att i en krigssituation med Natoinblandning så ökar risken för att Sverige dras in, då vi förväntas vara lojala. Svenska insatser för avskaffande av kärnvapen måste bli ännu tydligare. I en sådan strävan bör krav ställas, på Nato, om en politik, som syftar till ömsesidig avveckling av taktiska kärnvapen i Europa. Hur ska Sverige med bevarad trovärdighet kunna fortsätta ett arbete för avskaffande av kärnvapen om man blir medlem i en kärnvapenorganisation? Hur ska Sverige utan alliansfrihet kunna vara aktiva i fredsbyggande och nedrustning? Klart torde vara att Sveriges roll skulle bli förändrad genom medlemskap i organisation där kärnvapen spelar en central roll. I artikel 5 i Natos stadgar anges följande: Ett angrepp på en är ett angrepp på alla. Här ska vägas försvarspolitiska vinster genom Nato-anslutning mot säkerhetspolitiska förluster. Den rädsla från Sveriges sida, som ett medlemskap i Nato nu skulle ge intryck av, hos den ryske diktatorn, stärker knappast säkerheten. Än värre är en anslutning till en allians, som ger kärnvapen en central roll. Sverige skulle bli tvunget att anpassa sig till den inriktning, som är utstakad av Nato-alliansens kärnvapenstater. Putin lär en gång ha sagt: "I want to believe that there is no madman on earth who would decide to use nuclear weapons." Vad han borde ha sagt: no madman but me. I dag kan inget när det gäller denne madman uteslutas. Inte foga sig i ondskan från en madman och inte onödigtvis provocera en okänslig maktgalen diktator. Harald Nordlund Uppsala

Språket: ordföljd

"De senaste nätterna har Mariam Geguchadze bara sovit två tre timmar." Bara sovit? Menar väl bara två, tre timmar.

Riksda´n 4 december

Riksdagsbeslut 4 december 169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Rättelse av tidigare ändringar i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (JuU23) 20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1) 14,8 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1) Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6) Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5) 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) 169 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Rättelse av tidigare ändringar i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen (JuU23) Riksdagen har beslutat om rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Den 27 november 2024 tog riksdagen ett beslut om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken i syfte att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare. På grund av ett förbiseende saknades ingresser i förslagen till ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Riksdagen ändrar därför sitt tidigare beslut i dessa delar och beslutar att lagarna ska ha den lydelse som utskottet föreslår, där de nödvändiga ingresserna förts in. Lagändringarna ska gälla från den 1 mars 2025 till och med utgången av februari 2030. Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga. 20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1) Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 14,8 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1) Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner. I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i. Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt. Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5) Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten. Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård. Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024. 2,3 miljarder till internationell samverkan (UU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor. Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Upphör med talet om organisationsförändringar

 Jag blir mer och mer övertygad om att dagens politikers lösningar på problemet med styrningen inom offentlig sektor är undanflykter. Problemet är inte organisatoriskt, i första hand, även om det i också det avseendet brister, utan hur politikerna själva fullgör sin uppgift.

Jag blir mer och mer övertygad om att vad som krävs, i första hand, är att politikerna ägnar sig åt enbart politiken. Dock lätt att säga, men svårt att genomföra. Men: ingen bör få tillträda en politisk post utan att ha genomgått en politikerutbildning. Här ligger grunden för att åstadkomma, i främst regioner och staten, där bristerna är tydligast, en nödvändig radikal förändring

Språket: S och M:s

 Ska det heta S:s och M:s eller S och M:s. Jag hävdar att det ska heta S:s och M:s, enär S och M inte är en egen enhet

Gör nå´t innan det är för sent

 Regionpolitikerna fortsätter att söka svar på hur man får kontroll över verksamheterna. Man fortsätter att tala och skriva om organisatoriska förändringar, trots att man borde veta att felet är att regionens politiker gör inte vad, som åligger dem.

Lika stort problem förefaller vara att staten inte gör vad den ska. Man har lagstiftat (t.ex. HSL), men man tillämpar inte lagen

Gör nå´t innan det är för sent. Det finns krafter, som vill avskaffa demokratin i sjukvården genom att tillsätta tjänstemannastyrelser.

  Bland det största i dag i tidningen: om Sirius tränare

Språket: bräkljud

 Jo, jag medger. I vår värld är det en strutfråga att vi börjat uttala ä och ö med bräkljud. Spelar väl ingen roll, enär, som jag erfarit, jag tillhör de få, som störs. 

Kommunalt självstyre

 Dags att överväga kommunaliseringar. På skolområdet finns begränsningar i form av friskolor. Låt kommunerna helt bestämma huruvida man ska köpa externa söktjänster.

På hemtjänstområdet finns begränsningar i form av LOV. Låt kommunerna själva bestämma huruvida man ska köpa tjänster av företag.

På primärvårdsområdet finns begränsningar i form av LOV. Låt Regionerna bestämma huruvida ett företag ska få, med skattemedel, bedriva vårdcentralverksamhet.

Vi provocerar

 Det är, inte ännu, historia. Jag tänker på NATO-medlemskapet. Vad kommer vi att säga? Misstag! 

Nu talar vi om bara vapen och soldater. Aldrig om fredsinsatser. Vi provocerar. Provokation medför ökat hot.

Språket: spelar väl ingen roll

 Huvudsaken att vi förstår. Kanske det. Men vissa fel kan ju leda till fel slutsatser. Hit hör ordföljdsfelen