Hundra statsrådslöner motsvarar en fotbollsspelares

Oj, nu är statsråden uppe på en lönenivå, som motsvarar en hundradel av Zlatans lön och en tiondel av en elitishockespelares

Den förra kritiseras ofta och gärna den andra prisas som en bragd

"Statsrådens arvoden höjs

Statsrådens arvoden höjs från den 1 juli 2016. Arvodet till statsministern höjs med 4 000 kronor per månad till 164 000 kronor. Arvodet till övriga statsråd höjs med 3 000 kronor per månad till 130 000 kronor.

Beslutet är fattat av Statsrådsarvodesnämnden, som på riksdagens uppdrag bestämmer statsrådens arvoden och avgångsersättningar. Nämndens ledamöter är före detta kanslichefen Ove Nilsson, ordförande, före detta hovrättspresidenten Gunnel Wennberg och före detta riksdagsdirektören Anders Forsberg. Sekreterare är kammarrättsrådet Cecilia Bohlin."

Maria! Önskar dig trevlig Midsommar

Kloka ord av vår partisekreterare
Önskar dig Maria en trevlig Midsommar

Europa behöver fler liberaler Hej Harald, jag vaknar på midsommarafton, en festdag för oss i Sverige. Men idag sörjer vi som européer och liberaler. Storbritannien har röstat för att lämna EU. Jag tror att samarbete och öppenhet är den enda vägen framåt för Europa. Att EU behöver fler medlemmar, inte färre. Och att Europa behöver fler liberaler. Liberala idéer behöver få en starkare röst – en dag som denna känns det särskilt starkt. Gör gärna ditt genom att värva en vän idag eller skänk en hundralapp till liberalismen. Det är ju lätt med Swish: För att bli medlem: Swisha 50 kr till 123 148 12 41. Skriv ”ny” i meddelande-rutan följt av hela personnumret och mejladressen. För att ge en hundralapp till liberalismen: Swisha 100 kr till 123 148 12 41. I meddelande-rutan skriver du ”gåva” följt av ditt personnummer. (Vi får inte ta emot anonyma gåvor.) Tack för ditt engagemang i Sveriges liberala parti. Nu önskar jag er alla en skön och välförtjänt ledig midsommarhelg! Maria Maria Arnholm Partisekreterare maria.arnholm@liberalerna.se Liberalerna.se

Sjukhusstyrelsen 22 juni

Uppsnabbat landstingsstyrelsen 22 juni

I detta nyhetsbrev:

• Ensamstående kvinnor får assisterad befruktning på samma villkor som par
• Landstingets årsprognos följer budgeten
• Grafisk profil för Region Uppsala beslutad
• Varumärkesplattform för Region Uppsala antagen
• Handlingsplan för Upplandsstiftelsens folkhälsouppdrag
• Ändrade regler för landstingets pensionärsråd
• Kartläggning av ungdomsmottagningar
• Yttrande över Olika vägar till föräldraskap
• Yttrande över Låt fler forma framtiden
• Yttrande om effektiv vård
• Vikarierande landstingsråd

Ensamstående kvinnor får assisterad befruktning på samma villkor som par

Ensamstående kvinnor ska erbjudas assisterad befruktning på samma villkor som gäller för parbehandling. Det beslutade landstingsstyrelsen.

Reglerna innebär bland annat att den ensamstående kvinnan ska vara under 40 år och inte ha barn sedan tidigare. Sex behandlingar erbjuds. Kvinnan ska behandlas med sina egna könsceller, det är alltså inte möjligt med donation av ägg. Patientavgiften för assisterad behandling är 330 kronor per besök (2016 års avgift).

Landstingsstyrelsen antog också en nationell rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting, som tar upp olika kriterier, åldersgränser, metoder och antalet behandlingar.

Landstinget tror att efterfrågan på assisterad befruktning med donerade spermier kommer att öka och därmed ökar även behovet av kuratorsutredningar och satsningar för att få nya spermiedonatorer.

På nationell nivå finns beräkningar som visar att kostnaderna för sjukvården kommer att öka med 60-80 miljoner kronor per år. Om dessa beräkningar stämmer motsvarar det en årlig kostnadsökning på cirka två miljoner kronor för Landstinget i Uppsala län.

(SD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag.

Landstingets årsprognos följer budgeten

Landstinget beräknas göra ett plusresultat på 252 miljoner kronor under 2016 enligt den senaste prognosen. Det framgår av ekonomirapporten för maj. Om prognosen stämmer innebär det att landstinget kommer att hålla årets budget.

Landstingets kostnad för inhyrd personal var 41 miljoner kronor till och med maj. Budgeten för hela året är på 47 miljoner kronor. Under 2015 var landstingets kostnader för inhyrd personal 94 miljoner kronor för hela året.

Grafisk profil för Region Uppsala beslutad

Landstingsstyrelsen har fattat beslut om grafisk profil för den kommande organisationen Region Uppsala. Beslutet innebär att landstinget gör så små förändringar som möjligt i dagens grafiska profil, i avvaktan på att riksdagen fattar beslut om eventuell bildning av storregioner.

Namnet "Landstinget i Uppsala län" i den nuvarande logotypen ersätts med namnet "Region Uppsala". Den vidhängande symbolen, som föreställer en lilja, behålls. Alla verksamhetsvarumärken, dottervarumärken och samarbetsvarumärken lämnas oförändrade.

Till att börja med kommer ändringen att göras i digitala kanaler, till exempel, webb, intranät och sociala medier. Upptryckt material, som till exempel kuvert, används tills lagret är slut. En översyn ska göras av hur övergången ska ske när det gäller övriga exponeringsytor och tjänster, till exempel fordon, skyltar, IT-system och passerkort.

Varumärkesplattform för Region Uppsala antagen

Landstingsstyrelsen beslutade att anta en varumärkesplattform för kommande Region Uppsala.

Varumärkesplattformen är ett internt styrdokument för kommunikationen om den nya organisationen och varumärket Region Uppsala. Den ska stödja arbetet med att stärka Region Uppsalas attraktionskraft, bidra till att öka kännedomen om Region Uppsala och verksamheten och öka stoltheten hos medarbetarna och förtroendet hos människor och partners i Uppsala län.

Region Uppsalas vision är: "Ett gott liv i nyskapande kunskapsregion". Kärnvärden är "hälsa, hållbarhet och utveckling". Varumärkeslöftet är "Här växer kunskap och människor". Varumärket ska också positionera sig som "en attraktiv kunskapsorganisation".

Varumärkesplattformen har tagits fram i ett samarbete med representation av tjänstemän och förtroendevalda från landstinget och regionförbundet.

(M), (KD), (L) och (C) reserverade sig och yrkade på återremiss för att klargöra kostnaderna.

Handlingsplan för Upplandsstiftelsens folkhälsouppdrag

Landstingsstyrelsen antog en handlingsplan för det utökade folkhälsouppdrag som Upplandsstiftelsen fick i slutet av 2015. Upplandsstiftelsen ska utveckla pilotmodeller för fysisk aktivitet i natur för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med pilotgrupper startar i höst. Projektet pågår till och med 2018.

Ändrade regler för landstingets pensionärsråd

Reglerna för landstingets pensionärsråd ändras från den 1 oktober efter ett beslut i landstingsstyrelsen. Ändringen innebär att det införs ett minimikrav gällande medlemsantal för att en organisation ska vara representerad i rådet.

Kartläggning av ungdomsmottagningar

En kartläggning av länets ungdomsmottagningar har genomförts av Hälsa och habilitering. Slutrapporten togs upp vid landstingsstyrelsens sammanträde. I rapporten pekar man bland annat på behovet av ett gemensamt och tydligt uppdrag. Landstingsdirektören fick i uppdrag att ta bland annat fram ett förslag på ett länsövergripande uppdrag för ungdomsmottagningarna.

Yttrande över Olika vägar till föräldraskap

Landstinget har yttrat sig till Justitiedepartementet över betänkandet Olika vägar till föräldraskap.

I betänkandet föreslås att kravet på genetisk koppling vid assisterad befruktning bör avskaffas och behandling med enbart donerade könsceller ska tillåtas. Betänkandet föreslår också att surrogatmödraskap inte bör tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård och att det inte behöver införas särskilda regler om överförande av föräldraskap efter ett surrogatarrangemang i utlandet. Landstinget ser ett stort behov av att de juridiska, praktiska och etiska aspekterna utreds vidare för att ge lagstiftaren möjlighet att ta ställning i frågan. De etiska övervägandena måste göras på en nationell nivå för att få en likvärdighet i hela landet.

(V) (KD) och (SD) yrkade på en annan skrivning där det bland annat tydligt framgår att landstinget anser att surrogatmoderskap inte ska tillåtas. Detta avslogs.

Yttrande över Låt fler forma framtiden

Landstinget har yttrat sig till Kulturdepartementet över Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden. Utredningen föreslår en rad åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin, bland annat att medborgarförslag ska ersättas av folkmotion. Landstinget ställer sig positivt till förslaget, men påtalar risken för att det blir ett verktyg för enbart resursstarka organisationer. Frågan bör finnas med när villkoren för en folkmotion tas fram.

(M), (C), (L) och (KD) lämnade ett förslag till tillägg om att avstyrka att försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder genomförs på kommunnivå. Detta avslogs.

Yttrande om Effektiv vård

Landstinget har yttrat sig till Socialdepartementet över betänkandet Effektiv vård. Utredningen innehåller en analys och förslag till hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Landstinget tillstyrker de flesta av utredningens förslag och anser att de bör genomföras skyndsamt. Vissa förslag bör dock utredas vidare.

Vikarierande landstingsråd

Jenny Lundström (MP) kommer att vikariera som landstingsråd från den 1 augusti till 31 december 2016. Hon ersätter Robert Damberg (MP) under hans föräldraledighet.

Bra färdtjänst i Uppsala

Kul Uppsala kommun

Uppsalas färdtjänst håller hög kvalitet Uppsala kommun - 2016-06-20 08:07 CEST 86 procent säger sig nå sin destination i tid. 88 procent är mer än nöjda med chaufförens bemötande. Det är idel positiva siffror när kommunen mäter kvaliteten i färdtjänsten efter att man i januari 2015 införde en unik upphandlingsmodell där kvalitet är det avgörande, inte lägsta pris. Samtidigt har färdtjänsten vänt ett ekonomiskt underskott i till överskott. Kvalitetsrankingen av de bolag som har färdtjänstuppdrag görs en gång varje månad genom att man slumpvis ringer upp ett antal personer dagen efter att de använt färdtjänst. Uppdragen fördelas sedan utifrån kvalitetsrankingen. Under ett år, mellan 1 juni 2015 till och med 31 maj 2016 har 4 500 personer blivit tillfrågad om sin upplevelse av resan. – Målet med kvalitetsupphandlingen är att det är just kvaliteten på tjänsten som ska vara avgörande, inte att man håller ett lågt pris.Dessutom ökar möjligheten för de mindre bolagen och bolag på landsbyggden att vara med och köra färdtjänstuppdrag, säger Josefine Åhrman, chef för den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänst. Det bolag som får högst kvalitetspoäng tilldelas flest körningar utifrån bolagets volym. En upphandlingsmodell som är unik för samhällsbetalda transportuppdrag i Sverige. I augusti 2015 genomfördes den första kvalitetsrankningen och sedan dess genomförs kvalitetsrankningen månadsvis. En del av rankningen är kundnöjdhet. Trots en hel del kritik vid införandet av det nya färdtjänstsystemet kan Uppsala kommun nu visa att kvalitén på Uppsalas färdtjänsttransporter är mycket hög genom nyckeltal. – Vi är stolta över att kunna erbjuda våra färdtjänstresenärer en så hög kvalitet. Det är viktigt att de som är beroende av färdtjänst, får bästa möjliga service och kvalitet, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden. Den nya upphandlingsmodellen har inneburit en förhöjd transportkostnad för kommunen, men genom ett strategiskt förändringsarbete och utvecklat kvalitetssystem har verksamheten under året 2015 vänt ett underskott på 9,6 miljoner kronor till ett överskott på 6,8 miljoner. En utveckling som ser ut att fortsätta under 2016.

Uppsala bra på klimatarbete

Kul Uppsala kommun

Uppsala kommun prisas för framgångsrikt klimatarbete Uppsala kommun - 2016-06-13 10:10 CEST Uppsala tillhör de tre bästa kommuner som är bäst på klimatanpassning i Sverige. Kommunens arbete med att hantera översvämningar och andra klimathot ger en andraplats i en undersökning av hur svenska kommuner rustar sig för klimatförändringar. – Det här är fint kvitto på vårt framgångsrika arbete att integrera klimatanpassningen i den ordinarie verksamheten. Exempelvis har vår miljöförvaltning ett framsynt tillsynsarbete.Som Sveriges fjärde största kommun har vi ett ansvar att gå före i det här arbetet, säger Maria Gardfjell, (MP) kommunalråd Uppsala kommun. Priset delas ut av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring som har kartlagt landets kommuner och deras arbete ned att förebygga skador som kan relateras till ett förändrat klimat. Uppsala kommun arbetar sedan länge med att ta hänsyn till klimatförändringar. Detta har främst varit fokuserat på översvämning, skyfall och ökad nederbörd i staden som de tydligaste klimateffekterna, inte minst med tanke på att Fyrisån rinner genom staden. Men på senare år har arbetet utvecklats inom ett generellt sett mindre uppmärksammat område, nämligen kombinationen av värmeböljor, förhöjd temperatur och fenomenet urban värme-ö. Ett fenomen som uppstår i storstadsområden bland annat på grund av mindre växtlighet än på landsbygden, spillvärme från trafik, människor och ytor på byggnader som reflekterar mindre solljus. – Vi har tagit fram ett kvalificerat underlag om detta till den nya översiktsplanen. Men utredningen har också gjort avtryck på andra kommunala verksamheter. Exempelvis har miljöförvaltningen börjat väva in värmefrågan ur ett hälsoperspektiv för riskgrupper i sin tillsyn av äldreboenden, säger Björn Sigurdson, klimatstrateg Uppsala kommun. – Vi har också uppmärksammat vikten av att se samband mellan anpassning och minskad klimatpåverkan. Ett bra klimatanpassningsarbete kan ge en attraktivare stad, bättre hälsa, lägre kostnader och lägre klimatpåverkan, säger Maria Gardfjell. Fakta om undersökningen Kartläggningen, som genomförs av IVL Svenska miljöinstitutet och Svensk försäkring, har genomförts genom en enkätundersökning som skickats ut till alla Sveriges kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool. Resultaten från kartläggningen ligger också till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete där goda exempel lyfts fram. Syftet med kommunrankingen är att få fler kommuner att arbeta strategiskt med klimatanpassning. Länk till hela rapporten

Vårdstyrelsen 13 juni

Jag skulle vilja föreslå att texten under rubriken Månadsrapport ändras.

"Vårdstyrelsen bedömer att den klarar sin budget för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering

Uppsnabbat vårdstyrelsen 13 juni

I detta nyhetsbrev:

• Månadsrapporter för maj
• Styrningen av primärvården granskad
• Fördjupad uppföljning fysioterapi
• Fokusområden folkhälsomedel 2016 och 2017
• Ersättningar för psykolog och kurator i primärvården höjs
• Revidering av regelbok för barnmorskemottagningar
• Ändrade villkor för vårdval psykoterapi

Månadsrapporter för maj

Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering bedömer att de kommer att klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Det framgår av månadsrapporterna för maj, som presenterades för vårdstyrelsen.

Folktandvården har ökat sin produktion, vilket har gjort att kötiderna har kortats. Primärvården har fortsatt problem med bemanningen, vilket påverkar tillgängligheten negativt.

Styrningen av primärvården granskad

Landstingets revisorer har granskat styrningen av primärvården under förra året. Granskningen visar att vårdvalet har utformats på ett sådant sätt att det finns förutsättningar för konkurrensneutralitet. Revisorerna lämnar också några rekommendationer, bland annat om att se över den interna styrningen av primärvården. Vårdstyrelsen kommer att lägga utredningsuppdrag som handlar om dessa frågor.

Fördjupad uppföljning fysioterapi

Landstinget har gjort en fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma vid vårdcentraler. Granskningen visar att den medicinska kvaliteten överlag är god. Det finns ingen indikation på att det skulle förekomma patientsäkerhetsrisker. Fakturering och dokumentation är också i god ordning. Det skilde inte mellan privata och offentliga verksamheter.

Fokusområden folkhälsomedel 2016 och 2017

Vårdstyrelsen har beslutat om fokusområden för landstingets folkhälsomedel under 2016 och 2017. Fokusområdena är psykisk hälsa med tonvikt på barn och unga, fysisk aktivitet samt stöd genom hälso- och sjukvården till hälsosamma levnadsvanor. Aktiviteter som syftar till ökad jämlikhet i hälsa ska prioriteras.

Ersättningar för psykolog och kurator i primärvården höjs

Förfrågningsunderlaget/regelboken som styr området vårdval vårdcentral ändras. Det beslutade vårdstyrelsen.

Ändringarna innebär bland annat att besöksersättningarna för psykolog och kurator höjs från den 1 oktober 2016. Syftet är att stärka omhändertagandet av psykisk ohälsa i primärvården.

Det har också gjorts andra revideringar som börjar gälla den 1 januari 2017.

(V) yrkade på en annan uppräkning av ersättningen. Detta avslogs. (L) yrkade på att extra ersättning för besök med tolk ska kvarstå. Detta avslogs. (L) yrkade på att vårdcentraler utanför Uppsala tätort ska kunna tillåtas ha lunchstängt och under två veckor per år hänvisa till annan avtalad vårdgivare. Detta avslogs. (M), (KD), (C) och (L) yrkade på att primärvården även i fortsättningen ska kunna remittera till vårdval psykoterapi. Detta avslogs. (M), (KD), (C) och (L) yrkade på att den målrelaterade ersättningen ska uppgå till fem procent. Detta avslogs. (M), (KD), (C) och (L) yrkade på att resurserna för behandling av psykisk ohälsa ska komma vårdcentralerna till del i form av höjd kapiteringsersättning. Detta avslogs. (M), (KD), (C) och (L) yrkade på att videobesök under en försöksperiod ska kunna få samma ersättning som ett fysiskt besök. Detta avslogs. (V) yrkade på att hälso- och sjukvårdsdirektören ska återkomma med en redovisning av olika alternativ för extra besöksersättning för kurator och psykolog. Detta avslogs.

Revidering av regelbok för barnmorskemottagning

Vårdstyrelsen har beslutat om ändringar i regelboken för vårdval barnmorskemottagning. Ändringarna gäller bland annat ersättningen. Den nya regelboken gäller från den 1 januari 2017.

(V) yrkade på en annan uppräkning av ersättningen. Detta avslogs. (L) yrkade på att extra ersättning för besök med tolk ska kvarstå. Detta avslogs.

Ändrade villkor för vårdval psykoterapi

Förfrågningsunderlaget/regelboken som styr området vårdval privat psykoterapi ändras från den 1 januari 2017. Det beslutade vårdstyrelsen.

Förändringen av vårdvalet innebär att den privata psykoterapin hanteras som en del av specialistpsykiatrin. Psykoterapi ska erbjudas i de fall där det finns en stark evidens för behandlingen, i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Hanteringen av remisser ändras också. I fortsättningen kommer alla remisser till privat psykoterapi att gå via specialistpsykiatrins bedömningsteam.

(M), (KD), (C) och (L) reserverade sig och yrkade på att primärvården även i fortsättningen ska kunna remittera till vårdval privat psykoterapi.

Kan vi inte bättre?

Dessa frågor tillhör, för mig, de svåraste. Å ena sidan lämnar vi en politik, som varit en del av vårt lands profil, humaniteten. Å andra sidan är det viktigt att vi klarar att ge de människor som får stanna här en bra tillvaro. Utan att vara tillräckligt kunnig känns det angeläget att säga: vi borde kunna bättre 14 juni 2016
Aktuellt
	Det kan bli svårare att få uppehållstillstånd i Sverige Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. En majoritet i socialförsäkringsutskottet vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Samtidigt vill utskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar. Regeringen föreslår att skyddsbehövande endast ska ha möjlighet att få tidsbegränsade uppehållstillstånd. Skyddsbehövande är den som lämnat sitt land för att söka asyl och som anses ha behov av skydd. För den här gruppen minskar möjligheten till anhöriginvandring och försörjningskraven skärps. Det krävs bland annat att du ska kunna försörja dig själv och den familjemedlem som kommer hit. De tidsbegränsade uppehållstillstånden ska gälla i tre år för flyktingar. Flykting är den som har en välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland på grund av till exempel politisk uppfattning, ras, kön eller sexuell läggning och därför inte kan eller vill vara där. De tidsbegränsade uppehållstillstånden ska gälla i 13 månader om den asylsökande istället bedöms som skyddsbehövande. Permanenta uppehållstillstånd möjliga i vissa fall Andra delar i förslaget är att uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter endast ska kunna ges om det skulle strida mot en internationell konvention om man inte ger uppehållstillstånd. Det kan till exempel gälla ensamkommande barn. Även barn med varaktigt nedsatt hälsotillstånd ska i vissa fall kunna få permanent uppehållstillstånd istället för ett tillfälligt uppehållstillstånd. Personer som har tillfälliga uppehållstillstånd och kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet ska kunna få permanenta uppehållstillstånd. Ska ge bättre förutsättningar för mottagandet Under 2015 kom många asylsökande till Sverige. I november 2015 kom till exempel över 10 000 asylsökande i veckan. För att bromsa utvecklingen presenterade regeringen åtgärder för att minska antalet asylsökande den 24 november 2015. Syftet var att lägga resurser på mottagande och etablering av nyanlända samt att få en jämnare fördelning av asylsökande inom EU. Centern och Vänsterpartiet vänder sig emot förslaget. De andra partierna reserverar sig mot vissa delar, men säger ja till förslaget i sin helhet. Den nya lagen föreslås gälla i tre år och börjar, om riksdagen säger ja, att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna föreslås gälla för dem som har fått sin ansökan om asyl registrerad hos Migrationsverket efter den 24 november 2015. Urval av kvotflyktingar bör vara samma som tidigare Kvotflyktingar, det vill säga ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år, kommer enligt förslaget fortfarande att kunna få permanenta uppehållstillstånd. FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår vilka flyktingar som ska ingå i kvoten. Med anledning av några motioner om att den så kallade flyktingkvoten inte ska användas i större utsträckning än i dag för att ge anhöriga till skyddsbehövande uppehållstillstånd, gör utskottet ett tillkännagivande om att dagens ordning för urval av kvotflyktingar till Sverige ska gälla även i fortsättningen.

Intressant rapport från riksda´n

15 juni 2016
Aktuellt
	Utbildningsutskottets stora uppföljning om två högskolereformer är klar Under 2010 beslutade riksdagen om reformer för ökad frihet för universitet och högskolor samt kvalitet i den högre utbildningen. Utbildningsutskottet har följt upp effekterna av dessa reformer. Den femte och sista delstudien i arbetet är nu klar, vilket innebär att utskottet avslutar den stora uppföljning som pågått sedan sommaren 2013. Den övergripande och långsiktiga frågeställningen för uppföljningen har varit om de båda reformerna främjar ökad kvalitet i svensk högre utbildning. En mer kortsiktig frågeställning har varit att följa hur de båda reformerna har införts i högskolesystemet och hur systemet påverkats av reformerna i ett kortare perspektiv. Förändring och förbättring Den femte och sista delstudien visar bland annat att reformerna har genomförts i verksamheten på lärosätena på olika sätt, i viss mån beroende på de system och den praxis som finns lokalt. Reformerna har bidragit till förändring och en förbättrad kvalitet i högskoleutbildningarna men har samtidigt varit resurskrävande. Reformerna har också främjat den så kallade Bolognaprocessen i och med att lärandemålen har fått en viktigare roll. Reformerna har även bidragit till ett mer strategiskt tänkande på lärosätena när det gäller utbildnings- och kursutbudet. Ytterligare en slutsats är att studenterna i dag inte verkar använda sig av möjligheten att jämföra kvaliteten på olika utbildningar. Intensivt arbete Uppföljningsarbetet som helhet ger en bild av att högskolor och universitet generellt arbetat intensivt med att införa autonomireformen och kvalitetsreformen. Det har lett till många reella kvalitetsförbättringar och nya rutiner, något som ger goda förutsättningar att gå vidare mot det nya nationella kvalitetssäkringssystem som ska införas under 2016. - Uppföljningen har gett oss ett omfattande kunskapsunderlag som är värdefullt i det fortsatta arbetet med högskolans kvalitetsfrågor och som alla kan ta del av, säger Betty Malmberg (M), ordförande i utbildningsutskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering. - Det är viktigt och glädjande att utbildningsutskottet har genomfört och nu avslutat den här uppföljningen i bred politisk enighet. Arbetet har varit långsiktigt och sträckt sig över två valperioder, berättar Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet. Fem delstudier och en huvudrapport Fem delstudier och en sammanfattande huvudrapport har publicerats inom uppföljningsprojektet. Dansk Center for Forskningsanalyse, CFA, vid Aarhus universitet har haft i uppdrag av utbildningsutskottet att utföra arbetet. Delstudierna bygger bland annat på enkäter och intervjuer med företrädare för den svenska högskolan. Uppföljningen av effekterna av de två högskolereformerna är en del av utskottets arbete med att följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut.

Ett onödigt sammanträde? Sjukhusstyrelsen 15 juni

Jag funderar över om detta sammanträde behövdes. Inga beslut. Uppdrag till tjänstemän. Och så detta felaktiga synsätt att verksamheter gör överskridanden. Det är alltid ett politiskt organ, som i relation till oss medborgare har ansvaret Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 15 juni I detta nyhetsbrev: Akademiska får nytt rehabiliteringscentrum Fortsatt hög tillgänglighet vid Lasarettet i Enköping Svar på initiativ om verksamhetsanpassade lokaler Handlingsplan för gynekologisk hälsokontroll verkställs Akademiska får nytt rehabiliteringscentrum Ett rehabiliteringscentrum ska inrättas vid Akademiska sjukhuset. Det beslutade sjukhusstyrelsen. Rehabiliteringscentret kommer att byggas upp under flera år, där det första steget är att samla forskning, utveckling och utbildning för smärtcentrum, rehabiliteringsmedicin och paramedicin. Forskningen stärks också, med en professur inom rehabiliteringsmedicin. Detta kommer att ske under det närmsta året. Nästa steg innebär att rehabiliteringsresurserna samlas fysiskt. Det ska också skapas team som består av flera kompetenser, och som kan delta i rehabiliteringen av patienter som vårdas runt om på sjukhuset för komplicerade skador eller sjukdomar. Det kan också bli aktuellt att inrätta ett mobilt team, som kan ge stöd utan för sjukhuset. Enligt planen ska detta ske under 2017. Sjukhusstyrelsen gav också sjukhusdirektören i uppdrag att säkra tillgången till varmvattenbassäng för rehabiliterande insatser för Akademiska sjukhusets patienter med fastställt medicinskt behov. I förslaget till budget för 2017 har 15 miljoner kronor avsatts för att stärka rehabiliteringen i dess helhet, inklusive det kommande rehabiliteringscentret vid Akademiska. Fortsatt hög tillgänglighet vid Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping fortsätter att ha en hög tillgänglighet till besök och operation. Det framgår av sjukhusstyrelsens rapport för maj. 98 procent av patienterna vid Lasarettet i Enköping fick besökstid inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 100 procent fick behandling. Vid Akademiska sjukhuset har antalet behandlade patienter ökat med tre procent jämfört med föregående år. Trots detta har man problem med tillgängligheten. 68 procent av patienterna fick besökstid inom 90 dagar och 77 procent behandling. Kompetensförsörjningsläget är ansträngt på båda sjukhusen och det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor och läkare. Det gör också att kostnaden för inhyrd personal är högre än vad som budgeterats. Det prognostiserade resultatet för Akademiska sjukhuset är minus 100 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget och prognosen för Lasarettet i Enköping ligger på minus 6 miljoner kronor. Underskottet i Enköping hänger samman med att arbetet med att förändra den specialiserade hemsjukvården har senarelagts. Svar på initiativ om verksamhetsanpassade lokaler Lina Nordquist (L) och Janine Bichara (L) väckte en fråga om verksamhetsanpassade lokaler, där de yrkade på att sjukhusstyrelsen ska begära redogörelser för lokalförsörjningsbehov med verksamhetsperspektiv från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Redogörelserna skulle användas som underlag för landstingets strategiska planering. Sjukhusstyrelsen besvarade ärendet genom att hänvisa till landstingets fastighetsinvesteringsprocess, där förvaltningarna varje år tar fram behoven och presenterar för ansvarig styrelse. Detta förs sedan vidare till andra berörda styrelser, nämnder och landstingsfullmäktige. Lokalförsörjningsfrågorna kommer att tas upp vid sjukhusstyrelsens möte i oktober. (L), (M), (C) och (KD) yrkade på att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska inkomma med en sammanställning över de lokalbehov som sjukhusen eventuellt åtgärder eller behöver åtgärda redan under hösten 2016 och tidig vår 2017. Detta avslogs med hänvisning till att det redan fanns i planeringen. Handlingsplan för gynekologisk hälsokontroll verkställs Sjukhusstyrelsen beslutade att den handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll som produktionsstyrelsen fattade beslut om 2015 ska verkställas. Under hösten ska sjukhusdirektören lämna en lägesrapport. (L), (M), (C) och (KD) yrkade på att handlingsplanen kontinuerligt ska uppdateras för att följa nationella riktlinjer. Yrkandet avslogs med motiveringen att det redan ingår i uppdraget

Ny organisation - mer begriplig?

Jo detta är ett steg i rätt riktning. Frågan är om denna nya organisation uppfyller kravet på att organisationen ska vara för medborgarna lätt att förstå. Är dett lätt att förstå att man ska vända sig till samma förvaltning inom tre olika nämnders ansvarsområden? Och, varför bolag för vissa verksamheter? Ska inte bolag vara för den privata marknaden och nämnder för offentliga sektorn? Ja, jag bara undrar Uppsala kommun ​ Förvaltningsdirektörer klara för nya förvaltningar Uppsala kommun - 2016-06-15 15:24 CEST Kommunfullmäktige fattade den 13 juni beslut om ny nämndorganisation för Uppsala kommun. Produktionsstyrelserna för Uppsala vård och omsorg och teknik och service avvecklas när den så kallade beställar/utförarmodellen avskaffas från och med 2017. Till den nya nämndorganisationen byggs nya förvaltningar och det är nu klart vilka chefer som ska leda två av dessa. De två förvaltningsdirektörer som fått utvidgade uppdrag är Tomas Odin, omsorgsförvaltningen och Gunn-Henny Dahl, äldreförvaltningen. Jan Holmlund som är socialförvaltningens direktör lämnar på egen begäran sitt uppdrag. Ny rekrytering har påbörjats och Jan Holmlund kvarstår tills ny direktör är utsedd. Helén Åsbrink och Johan Färnstrand kvarstår under 2016 som direktörer och ansvariga för avvecklingen av Teknik & service respektive Vård & omsorg. Övriga förvaltningsdirektörer kvarstår i sina nuvarande uppdrag. Hur de nya förvaltningarna ska organiseras utreds nu av stadsdirektören och kommunstyrelsen ska fatta beslut om principerna för den nya förvaltningsorganisationen i augusti. Detaljorganisationen ska vara klar i oktober. - Vi tar nu ett första steg i arbetet med att bygga en ny och effektivare förvaltning av Uppsala kommun. Förvaltningsdirektörerna har fått sina utvidgade uppdrag för att de ska kunna inleda arbetet med att bygga upp de nya förvaltningarna i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, säger Joachim Danielsson, stadsdirektör. Om den nya organisationen Kommunens verksamheter ska från och med 1 januari 2017 styras av nämnder som ansvarar för både myndighetsutövning, upphandlad verksamhet och verksamhet som bedrivs i egen regi. Det innebär till exempel att äldrenämnden ska ansvara för all verksamhet inom äldreomsorgen – äldreboenden, hemtjänst, biståndsbedömning och övrig myndighetsutövning. Den verksamhet som idag bedrivs av produktionsstyrelsen Uppsala Vård och omsorg kommer att ingå i äldrenämndens, omsorgsnämndens respektive socialnämndens ansvar. Den verksamhet som idag bedrivs av Styrelsen för teknik och service kommer i huvudsak att flyttas till gatu- och samhällsnämnden. Viss verksamhet kommer även att överföras till de kommunala bolagen Uppsala Vatten och Avfall, Skolfastigheter och Sport- och rekreationsfastigheter. Syftet med den nya organisationen är att ska skapa förutsättningar för en bättre effektivitet. För medborgaren ska den kommunala organisationen bli mer begriplig och den politiska genomslagskraften ska öka genom snabbare beslutsvägar

Sanktioner vid svavelutsläpp

Vadå "bör se över"? Regeringen måste se över. Brottet är allvarligt, brottet att göra svavelutsläpp från

fartyg 

9 juni 2016
Aktuellt
	Regeringen bör se över sanktioner för rederier som bryter mot regler om svavelutsläpp Regeringen bör se över utformningen av sanktionssystemet för att regler om fartygens svavelutsläpp ska efterlevas. Det tycker ett enigt trafikutskott, som anser att detta behövs för att främja en sund konkurrens. Utsläpp från fartygsbränsle med hög halt av svavel är ett stort internationellt miljöproblem. Reglerna för utsläpp i Östersjön har skärpts, efter att den så kallade Marpolkonventionen och EU:s nya svaveldirektiv började gälla 2015. Det innebar att fartygens bränsle maximalt får innehålla 0,1 procent svavel, istället för 3,5 procent som var tillåtet tidigare. Att använda en så kallad bunkerolja med låg svavelhalt är dock dyrare för rederier. Sanktionssystemet fungerar inte Det finns stora problem med sanktionerna för rederier som inte följer reglerna om svavelutsläpp. Att få en fällande dom för dessa regelbrott är nästan omöjligt, och det gäller särskilt för de utländska fartyg som inte följer lagreglerna. Det konstateras i Transportstyrelsens rapport Tillsyn och efterlevnad av de skärpta reglerna för svavelhalt i marint bränsle från 2014. Rapporten menar att dagens sanktionssystem är otillräckligt, samtidigt som det finns det finns starka ekonomiska incitament för rederierna att bryta mot de skärpta svavelreglerna. Ett effektivt sanktionssystem måste införas skyndsamt Trafikutskottet konstaterar att regeringen ännu inte presenterat några åtgärder för att förbättra sanktionssystemet, trots att Tranportstyrelsens rapport inkom 2014. Nu anser utskottet att ett effektivt sanktionssystem för efterlevnaden av svaveldirektivet bör införas skyndsamt, och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet anser att de skärpta reglerna om svaveloxider är av stor betydelse för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Enligt utskottet behöver sanktionssystemet ses över för att främja en rättvis konkurrens inom sjöfarten och för att alla fartyg som trafikerar utsläppskontrollområdena ska följa de nya, kostnadsdrivande, svavelreglerna. Förslaget innebär att trafikutskottet säger ja till motionsförslag som lagts av M, C, L och KD

avel

Jämlikt kommittéväsende

Kanske är vårt utredningsväsende för dyrt. Utredningar leder inte sällan till att dom läggs i malpåse. Inte sällan tillsätts utredning i samma fråga utan att den tidigare plockas fram ur malpåsen. Är tillsättning av utredning ett sätt att visa handlingskraft, i en situation då man inte vet hur man ska handla?

Glädjande är att det nu råder jämlik fördelning av ledamotskapen i utredningarna. Rimligen har detta påverkat sättet att diskutera sig fram till gemensamma ståndpunkter. Eller...?

"Relativt jämn könsfördelning i kommittéväsendet (KU29)  Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"

Gräver ledamöterna EU;s grav?

Jag tror på EU som idé. Fredsbevarare, fredsskapare, miljöaktör. Men gräver organisationen långsamt sin egen grav?  För lite av fredsskapande. För mycket tal om mera vapen och rustning för krig. Stor brist på vilja att radikalt ta itu med de stora miljöproblemen. Stor vilja att lägga sig i medlemmarnas angelägenheter; angelägenheter, som inte kräver nationsövergripande tag. Jag undrar i mitt stilla sinne om ledamöterna har för stora staber. Man har svårt att finna arbetsuppgifter åt alla. Jag, inte bara tror, utan är övertygad om att en organisation, som är så stängd so EU är får överlevnadsproblem. Insynen är nästan obefintlig. Det vi får veta är vad som sägs i tillrättalagda pressmeddelanden. Det här är inte hållbart. En brist på hållbarhet, som jag aldrig sett någon inom media ha synpunkter på. Dom här problemen torde vara en del av orsaken till det stora motstånd, som finns i England mot fortsatt medlemskap. Vakna Europaparlamentsledamöter "EU-förslag om offentlig insyn i företag strider mot subsidiaritetsprincipen (CU25)  Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering. EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis. Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande"

KU för populister?

	Är KU på väg att bli en plattform för populismen? KU-förhören ger fortfarande eko i media, vilket många tycks utnyttja. Bra att regeringen granskas, men det ska vara befogad granskning. Först när media förmår gallra i sin återgivning blir KU åter vad det var och var tänkt att vara 7 juni 2016
Aktuellt
	KU:s granskning av regeringen är klar Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, hanteringen av EU-frågor, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning, och regeringens hantering av flyktingmottagandet. Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff tisdagen den 7 juni klockan 14.00. Presskonferensen sänds via webb-tv. Webb-tv  Besluten i två av granskningsärendena har skjutits upp till nästa år, båda handlar om utrikesminister Margot Wallströms (S) relation med fackförbundet Kommunal. Här följer ett urval av KU:s övriga iakttagelser och bedömningar i granskningsbetänkandet. Regeringens agerande i EU-frågor Regeringen ska samråda med EU-nämnden om Sveriges hållning inom EU. Konstitutionsutskottet har granskat om regeringen gjort det enligt gällande bestämmelser. Inrikesminister Anders Ygeman (S) kan inte undgå kritik för sitt agerande i frågan om EU:s gränskontroll. Det eftersom han i olika uttalanden i samband med ett möte i ministerrådet utryckt ståndpunkter som inte förankrats i EU-nämnden. Inför ett skriftligt samråd mellan EU-nämnden och den före detta klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP) lämnades en del av underlaget till EU-nämnden in på franska. Dessutom var delar av underlaget inte så utförligt beskrivet som riktlinjerna kräver. Regeringen bör se till att underlaget som lämnas till nämnden gör att samrådet blir meningsfullt anser KU. I två andra samråd i EU-nämnden kom regering och riksdag överens om att ställa sig bakom beslutsförslagen i ministerrådet. Från regeringen deltog kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och idrottsminister Gabriel Wikström (S). Under samråden enades man också om ett tillägg som handlade om den nationella kompetensen. Men tillägget framfördes dock inte i ministerrådet. Utskottet framhåller vikten av att regeringen fullt ut följer det som riksdag och regering kommit överens om i samrådet. Om regeringen av något skäl inte följer överenskommelsen ska skälen för det tydligt redovisas i den skriftliga återrapporten. Trafikverkets utbetalningar till svenska flygplatser KU har också granskat infrastrukturminister Anna Johanssons (S) inblandning i Trafikverkets utbetalningar av stöd till svenska flygplatser. Uppmaningen om en skyndsam hantering fick allvarliga konsekvenser för hur Trafikverket hanterade ärendet. Anna Johanson har det övergripande ansvaret för vad som sker inom departementet och det fanns också uppenbara skäl för henne att följa frågan. Om hon hade följt frågan hade hon också kunnat se hur kommunikationen mellan departementet och Trafikverket utvecklades. Detta gjorde dock inte Anna Johansson och utskottet anser att ministern inte kan undgå kritik för sitt agerande. Sjöfartsverkets helikopterköp Ett granskningsärende rör Näringsdepartementets hantering av Sjöfartsverkets inköp av helikoptrar. Sjöfartsverket fattade beslutet om att köpa helikoptrar innan riksdagen hade fattat nödvändiga beslut. Det här agerandet står inte i överenstämmelse med regeringsformen enligt KU. Regeringskansliet var tidigt medvetet om att Sjöfartsverket ville köpa nya helikoptrar och utskottet vill starkt framhålla vikten av att dialogen med myndigheterna sköts på rätt sätt. Dessutom måste dialogerna mellan myndighet och departement dokumenteras på ett bra sätt. Utskottet anser att det är olämpligt av tjänstemän i Regeringskansliet att använda sig av privata e-postadresser. Om det ändå skulle ske så är det viktigt att e-postmeddelandena ska hanteras enligt de rutiner som normalt gäller för registrering av handlingar. Den dåvarande infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) kan inte undgå kritik för Näringsdepartementets hantering av Sjöfartsverkets helikopterinköp. Utrikesministerns uttalanden om utomrättsliga avrättningar KU har också granskat olika uttalanden som utrikesminister Margot Wallström (S) gjort vad gäller utomrättsliga avrättningar. KU konstaterar att en del uttalanden har missförståtts och utskottet understryker därför vikten av att utrikesministerns uttalanden formuleras så att de inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar. Det brutna avtalet med Saudiarabien Ett annat ärende handlar om regeringens hantering kring det brutna samarbetsavtalet med Saudiarabien. Efter att avtalet sades upp ställdes utrikesminister Margot Wallströms (S) tal som hon skulle ha hållit i Arabförbundet in. Ungefär samtidigt kallades Saudiarabiens ambassadör hem. Margot Wallström har i olika uttalanden redogjort för anledningen till att hennes tal ställdes in. KU:s granskning visar att de skäl som Wallström framfört offentligt stämmer med de skäl som Saudiarabien har förmedlat till regeringen. KU anser dock att regeringen borde ha överlagt med Utrikesnämnden i frågan om att säga upp avtalet med Saudiarabien. Regeringen torde också ha haft skäl att lämna information i Utrikesnämnden i nära anslutning till utrikesministerns inställda tal och Saudiarabiens hemkallande av sin ambassadör. Vice statsminister som inte är ställföreträdande Vid regeringsbildningen 2014 blev Åsa Romson (MP) vice statsminister. I tidigare regeringar har den vice statsministern också varit den person som ersatt statsministern när han haft förhinder. Stefan Löfven utsåg dock inte Åsa Romson till ställföreträdare. Det innebär att den som har flest regeringsår ska vara den som träder in som hans ersättare. Just nu är det utrikesminister Margot Wallström (S). KU anser inte att några formella fel har begåtts, dock framhåller KU vikten av att det ska vara fullständigt klart vem som ersätter statsministern om han eller hon skulle ha förhinder. Genom att ge titeln vice statsminister en annan innebörd än vad som gjorts tidigare finns det risk för ett glapp mellan omgivningens förväntningar och den ordning som faktiskt gäller. Informationen borde enligt KU varit tydligare. Uttalanden om Bromma flygplats och Volkswagen Ett granskningsärende handlar om regeringens beslut att ändra uppdraget för samordnaren för Bromma flygplats. Ansvarig minister var Mehmet Kaplan (MP), före detta bostads-, stadsutvecklings- och it-minister. I en tidningsintervju berättade ministern om det ändrade uppdraget, men det stämde inte överens med hur uppdraget var utformat. Utskottet pekar på vikten av att en ministers uttalande är korrekta. Detsamma gäller finansminister Magdalena Anderssons (S) uttalande i samband med uppgifter om manipulerade utsläppsvärden hos Volkswagen. Finansministerns uttalanden kunde tolkas som att Finansdepartementet ställt frågor till företaget och också övervägde att agera på andra sätt, vilket inte stämde. KU påpekar även här att uttalanden av regeringen ska vara korrekta. Ministrars uttalande om domar och åklagarbeslut KU har också granskat flera fall där olika medlemmar ur regeringen uttalat sig om tingsrättsdomar. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) gjorde ett tydligt ställningstagande i en dom som ännu inte vunnit laga kraft. Utskottet anser att uttalandet kommer i konflikt med syftet med regeringsformens krav på domstolars självständighet. Även ett uttalande av inrikesminister Anders Ygeman (S) strider mot syftet med kravet på domstolars självständighet i regeringsformen. Inrikesministern uttalade sig om bevisningen i ett fall på ett sätt som tar sikte på en värdering som ska göras av en domstol och inte av en minister. Utskottet anser att inrikesministern inte borde ha uttalat sig om det enskilda fallet, eller i varje fall uttalat sig med större försiktighet. I ett annat fall ifrågasatte inrikesministern en åklagares beslut om att sätta en person på fri fot istället för att göra en häktningsframställan. Det fanns ett medieintresse av att Anders Ygeman skulle ge en kommentar. KU anser dock att han hade kunnat avstå att uttala sig i det enskilda fallet. Det eftersom uttalandet kommer i konflikt med syftet med regeringsformens regler om myndigheters självständighet. Även före detta miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP) borde ha avstått från att uttala sig på det sätt hon gjorde om en förbjuden båtfärg. När hon svarade på mediefrågor om bottenfärg på hennes och hennes sambos båt uttalade hon sig också om tolkningen av gällande rätt. Det innebar samtidigt att Åsa Romson offentligt gav utryck för hur regler inom hennes ansvarsområde skulle tillämpas av ansvariga myndigheter. KU anser att ministern borde varit mer återhållsam i sitt uttalande. Regeringens hantering av extra medel till universitet och högskolor KU har också granskat regeringens hantering av ett riksdagsbeslut som handlade om särskilda medel till universitet och högskolor. Dagen efter beslutet i riksdagen om att universitet och högskolor skulle få mer pengar bestämde regeringen att pengarna skulle få användas först efter beslut av regeringen. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, informerade samtidigt berörda universitet och högskolor att de extra pengarna för närvarande inte skulle delas ut. Med hänsyn till de omständigheter som rådde var regeringens agerande förenligt med budgetlagen anser utskottet. Samtidigt anser utskottet att det hade varit en fördel om riksdagen hade informerats om regeringens beslut. När det gäller hanteringen av ministerns informationsbrev pekar utskottet på vikten av att man inom Regeringskansliet följer bestämmelserna om registrering av allmänna handlingar. Regeringens hantering av flyktingsituationen Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015 innebar stora samhällsutmaningar. Regeringen har det yttersta ansvaret för att landet ska kunna hantera denna typ av situationer. KU konstaterar att informationsutbytet mellan regeringen och olika myndigheter varit stort och pekar samtidigt på att det finns ett värde av att dokumentera kontakter av mer informell karaktär. De informella kontakterna mellan en statssekreterare och Migrationsverkets generaldirektör borde exempelvis ha dokumenterats i någon form, exempelvis med hjälp av loggboksanteckningar. KU konstaterar också att de ordinarie beredningsrutinerna varit styrande i regeringens hantering, även om vissa beslut tagits mer skyndsamt. I regeringsformens krav på beredning finns utrymme för flexibilitet och möjlighet till snabb hantering i brådskande fall. För beslutet som gäller återinförande av inre gränskontroll visar granskningen att de yttre förutsättningarna fanns för ett ännu tidigare beslut. Samtidigt kan de avvägningar och analyser som måste göras av regeringen ha påverkat när besluten kom att fattas. För att kunna bedöma regeringens hantering av flyktingkrisen i sin helhet anser KU att det behövs ett bredare underlag. Händelseförloppet kommer att granskas av Riksrevisionen och om det finns anledning vid ett senare tillfälle kan frågan tas upp av KU igen. Reservation SD. Så granskar KU regeringen Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena