Är Kulturnämnden intresserad av kvinnors historia?

Men är Kulturnämnden intresserad? En bok har skrivits om barnomsorgen under 1900-talet i Uppsala. Boken är också kvinnohistoria. Bidrag till tryckning har sökts. Nej, blev svaret.

Uppsala kommun Stöd till forskning om kvinnors historia och främjande av nationella minoriteter i Uppsala Uppsala kommun - 2016-03-22 14:04 CET Kulturnämndens stöd till kunskapsuppbyggande och förmedling om kvinnors historia har getts till forskaren Mia Skott. Stöd till nationella minoriteters föreningar har gått till föreningarna Tornedalingar i Uppsala och Judiska föreningen i Uppsala. Kulturnämnden har tidigare fått i uppdrag från kommunfullmäktige att genom ett särskilt projektbidrag uppmuntra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling avseende kvinnors historia. Stödet kan sökas av både enskilda och organisationer. I år har tre ansökningar behandlats av kulturförvaltningen som beslutat att bevilja Mia Skott 30 000 kronor. Mia Skott kommer att ge föreläsningsserien ”Det fanns självständiga och självbestämmande kvinnor under 1600- och 1700-talet!” för gymnasieklasser i Uppsala. Mia Skott forskar till vardags om kvinnliga konstnärliga hantverkare. Kulturnämnden har också uppdrag av kommunstyrelsen att ge stöd till nationella minoriteters föreningars verksamhet. Alla fem nationella minoriteter i Sverige finns i mer eller mindre omfattning representerade i Uppsala. Två föreningar har i år sökt stöd. Tornedalingar i Uppsala som arbetar för att främja den tornedalska kulturen och språket bland sina 105 medlemmar har beviljats 11 000 kronor. Även Judiska föreningen i Uppsala som arbetar för att främja kulturell, traditionell och religiös verksamhet bland sina 74 medlemmar har fått 20 000 kronor. – Kulturnämndens stöd till kunskap om kvinnors historia och till nationella minoriteters föreningar har det gemensamt att de bidrar till att synliggöra andra berättelser än de som redan är kända och spridda. Genom att öka tillgängligheten till kunskap om kvinnors och nationella minoriteters historia ökar vi också förståelsen av vår samtid och framtid, säger kulturnämndens ordförande Peter Gustavsson (S)

Koncentrera cancervården. Från Socialutskottet 22 mars

	22 mars 2016
Aktuellt
	Socialutskottet vill samla viss cancervård till färre sjukhus Socialutskottet vill att riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen som rör vården. Arbetet med att samla viss cancervård till ett mindre antal sjukhus bör påbörjas. Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras. Utskottet vill också att forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom ses över. S, MP och V säger nej till två av förslagen. Socialutskottet har behandlat ärenden som handlar om hälso- och sjukvårdsfrågor. I samband med detta föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen: Socialutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016. Tidigare undersökningar har visat att det finns stora regionala skillnader inom den svenska cancervården. Genom att samla kompetens och resurser till färre sjukhus kan kvaliteten på vården höjas, enligt utskottet. Regeringen bör ge en myndighet eller den nationella samordnaren i uppdrag att ta fram förslag om hur det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa kan förbättras med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar. Utskottet vill också att riksdagen uppmanar regeringen att ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom. Förslaget till tillkännagivande om cancervård kommer från en motion av KD, M, C och L. Förslaget om att förebygga psykisk ohälsa med hjälp av mobila system kommer från en motion av M. Förslaget om att se över forskningen kring posttraumatiskt stressymtom kommer från en motion från L. Bakom de två först nämnda förslagen till tillkännagivanden står en utskottsmajoritet som består av M, SD, C, L och KD. Ett enigt utskott står bakom det tredje förslaget om att se över forskningen om posttraumatiskt stressyndrom. S, MP och V säger nej till två av förslagen Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i reservationer nej till två av förslagen om tillkännagivanden. När det gäller koncentrationen av cancervård till färre sjukhus skriver partierna att det redan finns förslag från en utredning. De tycker inte att behandlingen av det ärendet bör föregripas. Vad gäller förslaget till tillkännagivande om att förebygga psykisk ohälsa med mobila system så påpekar S, MP och V att det redan pågår arbete kring detta. Därmed finns det inte någon anledning att göra något tillkännagivande kring detta, enligt partierna.

Från Justitieutskottet 22 mars

	22 mars 2016
Aktuellt
	Regeringen borde ta initiativ till brottsofferportal för id-stölder Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser justitieutskottet, som tycker att riksdagen ska uppmana regeringen att börja driva frågan.  En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar justitieutskottet, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn. Justitieutskottet anser att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Portal för spärrning av id-uppgifter På Brottsoffermyndighetens webbplats finns en portal där brottsdrabbade kan få information, bland annat finns en avdelning för sexualbrottsoffer. Justitieutskottet tycker nu att det behövs en liknande portal för personer som utsätts för id-kapningar eller bedrägerier. Förutom att få samlad information borde den drabbade också kunna spärra sina identitetsuppgifter på ett och samma ställe. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska uppmana regeringen i ett tillkännagivande att börja driva frågan om att inrätta en sådan brottsofferportal. Företagen måste ta ett större ansvar Justitieutskottet anser att kreditupplysningsföretagen bör ta ett större samhällsansvar för att minska effekterna för den som drabbas av identitetsstöld. Att kreditupplysningsföretagen skapar en gemensam portal och gemensamma rutiner för samarbetet mot id-kapningar skulle kunna vara ett sätt. Företagen skulle också kunna upprätta ett gemensamt telefonnummer för spärr av kreditupplysningar för den som utsatts för identitetsstöld

KU vill utreda. Från riksda´n 23 mars

Partierna är oeniga om huruvida man behöver utreda. Ett tillkännagivande är kanske det som ger mest publicitet. Vad som händer sedan är kanske ointressant 23 mars 2016
Aktuellt
	Skadestånd till enskild vid rättighetskränkning bör ses över Det borde framgå av lagen att enskilda personer kan få skadestånd om stat eller kommun bryter mot Europakonventionen. Det anser konstitutionsutskottet som tycker att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag. En utredning föreslog 2010 att en enskild person har rätt till skadestånd om stat eller kommun bryter mot Europakonventionen om skydd för mänskliga fri- och rättigheter. Utskottet vill att regeringen ska lämna ett förslag till riksdagen som är i linje med utredningens förslag. Konstitutionsutskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen till det i ett tillkännagivande. Förslag om två tillkännagivanden Konstitutionsutskottet föreslår dessutom ytterligare ett tillkännagivande till regeringen. Det handlar om möjligheten för enskilda personer att få skadestånd om staten eller en kommun bryter mot regeringsformen. Även här handlar det om skadestånd vid rättighetskränkning. I april 2014 fick en man skadestånd då Högsta domstolen ansåg att han på ett felaktigt sätt blivit fråntagen sitt svenska medborgarskap. Högsta domstolen konstaterade att det saknas bestämmelser om rätt till ersättning i ett sådant fall, men ansåg att övervägande skäl talade för att skadestånd skulle kunna dömas ut i det fallet. Konstitutionsutskottet vill nu att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur möjligheten till skadestånd ska se ut vid överträdelser av fri- och rättigheter i regeringsformen. Flera partier reserverar sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställer sig inte bakom ett tillkännagivande om en utredning av möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen behövs. De tre partierna säger därför nej till förslaget om det andra tillkännagivandet. Sverigedemokraterna säger nej till det första tillkännagivandet som alltså handlar om skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen.

Uppsnabbat 23 mars

Nu ska den här nämnden börja informera sig om förvaltningarnas ekonomiska läge. Ännu ett exempel som väcker frågan: När ska landstingspolitikerna börja ta sitt ansvar?

Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 23 mars

I detta nyhetsbrev:

• Förlängning av avtal om produktion av patientmat
• Beslut om parkeringsavgifter framskjutet
• Utvärdering av hyresmodellen
• Egen produktion av förnybar energi ska utredas
• Svar till landstingets revisorer
• Presentation av energisparprogram

Förlängning av avtal om patientmat

Avtalet med Landstinget Västmanland om patientmat till Akademiska sjukhuset förlängs till den sista december 2017. Det beslutade fastighets och servicenämnden vid sitt sammanträde. Avtalsförlängningen innebär att landstinget fortsätter köpa patientmat genom den gemensamma kostnämnden fram till dess att man kan börja producera mat i egen regi. Förlängningen gäller perioden 2017-01-01 till och med 2017-12-31.

Beslut om parkeringsavgifter framskjutet

Fastighets- och servicenämnden beslutade att bordlägga ärendet om ändrade parkeringsavgifter vid Akademiska sjukhuset. Beslutet skjuts upp eftersom de fackliga förhandlingarna inte är slutförda. Nämnden kommer i stället att fatta beslut i frågan vid sammanträdet den 20 april. Införandet förskjuts därmed med en månad. De nya avgifterna föreslås börja gälla den 1 juni 2016.

Utvärdering av hyresmodellen

Fastighets- och servicenämnden beslutade att det ska genomföras en översyn av hyresmodellen och avkastningskravet på Landstingsservice. Nämnden har, som nytt ansvarigt politiskt organ, behov av att gå igenom modellen för att säkerställa att den fungerar optimalt med dagens landstingsorganisation. Till nämndens sammanträde i september ska Landstingsservices förvaltningsdirektör återkomma med en rapport och eventuella förslag till förändringar.

Egen produktion av förnybar energi ska utredas

Landstingsservice ska genomföra en utredning om möjligheten till egen produktion av förnybar energi. Det beslutade fastighets- och servicenämnden vid onsdagens sammanträde. Utredningen ska överskådligt beskriva olika alternativ för egen produktion av förnybar energi. Frågan ska belysas utifrån ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Utredningen ska vara klar och redovisas för fastighets- och servicenämnden under senare delen av 2016.

Svar till landstingets revisorer

Fastighets- och servicenämnden kommer från 2016 att avge en samlad redovisning för hela styrelsens verksamhet. Man kommer även att löpande informera sig om förvaltningarnas ekonomiska läge och agera vid avvikelser. Det säger nämnden i ett svar till landstingsrevisionen, med anledning av revisionens granskning av produktionsstyrelsens delårsrapport. Fastighets- och servicenämnden kommer att följa verksamhetsmålet "minskade vårdrelaterade infektioner" mer frekvent än vad produktionsstyreslen haft möjlighet till. Detta då förvaltningarna nu kommer att rapportera detta i tertial-, delårs- och årsrapporterna.

Information om energisparprojekten

Fastighets- och servicenämnden fick information om det tidigare och det pågående energisparprojektet. Energisparprojektet 2011-2014 innebar en total besparing på 23,5 miljoner kronor under projekttiden. 2014 var den årliga besparingen för landstinget strax över 8,5 miljoner kronor. Landstingets energiförbrukning har minskat med 24,3 GWh, eller 18 procent per kvadratmeter bruttoarea (normalårskorrigerat värde 12,6 GWh respektive 13%). Detta har gjorts möjligt genom bland annat driftoptimering, byte av fläktar och aggregat, installation av behovsstyrd ventilation, utbyte av ljuskällor till LED och beteendepåverkande insatser.

Det nya energisparprojektet 2015-2018 fortsätter med arbetet med att minska energianvändningen. Mellan 2014 och 2015 minskade energiförbrukningen med 2,7 procent. Störst minskning har skett för värmeanvändningen. För att uppnå målet för förnyelsebar energi planeras installation av ca 10 000 kvadratmeter solceller. Under år 2015 har ca 400 kvadratmeter solceller driftsatts på Akademiska sjukhuset

Sjukhusstyrelsen 22 mars

Felaktig information. Det är inte Akademiska sjukhuset, som gjorde överskridande, utan ett politiskt organ. 

Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 22 mars

I detta nyhetsbrev:

• Fortsatt låg tillgänglighet vid sjukhusen
• Årsredovisningar godkända
• Läkemedelsanvändning hos äldre granskad

Fortsatt låg tillgänglighet vid sjukhusen

Tillgängligheten inom den specialiserade vården var fortsatt låg under januari och februari. Det framgår av Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings månadsrapporter.

Vid Akademiska sjukhuset fick 66 procent av patienterna tid för ett första läkarbesök inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 76 procent fick tid för behandling. Detta är en försämring jämfört med föregående månad. Vid Lasarettet i Enköping var läget bättre. Där fick 91 procent besökstid inom 90 dagar och 95 procent behandling.

För att öka tillgängligheten behöver sjukhusen göra riktade insatser. Operationssamarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping lyfts i rapporten fram som avgörande för att kunna minska väntetiderna. Man behöver också minska antalet patienter som, i väntan på att kommunen ska ta över vårdansvaret, ligger kvar på sjukhuset sedan de färdigbehandlats.

Jämfört med samma period förra året har sjukhusen fler årsarbetare. Trots detta är kompetensförsörjningsläget ansträngt och det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor och läkare. Det gör också att kostnaden för inhyrd personal är högre än vad som budgeterats.

Det prognostiserade resultatet för Akademiska sjukhuset är minus 100 miljoner kronor och prognosen för Lasarettet i Enköping är ett nollresultat, vilket är i enlighet med budget.

Årsredovisningar godkända

Sjukhusstyrelsen godkände årsredovisningarna för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska sjukhuset gjorde ett underskott på minus 233 miljoner kronor under 2015, vilket bland annat berodde på lägre riks- och regionintäkter än budgeterat och ökade kostnader för medicinskt material. Lasarettet i Enköping gjorde ett plus på 2 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade röntgenintäkter.

Läkemedelsanvändning hos äldre granskad

Landstingets revisorer har följt upp en tidigare granskning av läkemedelsanvändningen hos gruppen 80 år och äldre. Uppföljningen visar att landstinget har vidtagit åtgärder enligt de rekommendationer som lämnades 2011 och att arbetet idag i huvudsak sker på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns fortfarande förbättringsområden när det gäller läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser och kommunikationen mellan primärvården och kommunerna. Landstinget beskriver i sitt svar hur man arbetar med frågan.

Tillkännage, men vem bryr sig

	Detta med tillkännagivanden kan och bör diskuteras. Men, visst, de spelar en roll för opinionsbildningen, dock knappast för frågor framåt. Hur många medborgare får kunskap om tillkännagivandena? Ett litet fåtal. Opposition vill tillkännage och regeringspartier reserverar sig. Större problem finns förvisso. Fortsätt, men se upp för inflation 17 mars 2016
Aktuellt
	Mindre vattenkraftverk kan få enklare tillståndsprocesser Reglerna för att ge tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Det behövs en anpassning till mindre verksamheter och fokus på miljönytta. Civilutskottet vill nu att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett sådant förslag. Regelverket för nya tillståndsprövningar för vattenverksamheter ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det menar civilutskottet. Förslagen som lett fram till tillkännagivandet kommer från flera motioner från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Reglerna bör anpassas till småskaliga verksamheter Idag har många vattenverksamheter tillstånd som beslutats med stöd av äldre lagstiftning, som inte uppfyller dagens krav. Ibland kan även tillstånd saknas. Sådana vattenverksamheter kan tvingas att ansöka om nytt tillstånd enligt reglerna i miljöbalken. Utskottet vill att småskaliga vattenkraftsutövare ska kunna lägga pengar på effektiva miljöförbättrande åtgärder i stället för administrativa kostnader för tillståndsprövningen. Miljöförbättrande åtgärder kan till exempel vara att skapa vandringsvägar för fisk. I värsta fall kan dyra tillståndsprövningar leda till att utövare av småskalig vattenkraft kan tvingas lägga ner sin verksamhet. S, MP och V säger nej Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen. Partierna hänvisar till regeringens pågående arbete inom det här området, bland annat beredningen av Vattenverksamhetsutredningens betänkanden och propositionen Prövningen av vattenverksamheter som är aviserad till september. Sverigedemokraterna ställer sig bakom förslaget till tillkännagivande, men menar att det inte är tillräckligt. Partiet vill att regeringen även tillsätter en utredning som gör en översyn av miljöbalkens regler om tillståndsprövning för småskalig vattenkraft, samt att inte några tillståndsprövningar av befintliga mindre vattenverksamheter ska ske förrän ett nytt regelverk har trätt i kraft

Mina frågor ledde till omprövning?

Vad har jag gjort?
Jag har ställt fråga till tiotalet liberaler om förstatligande av skolan. Och, varför inte också förskolan. Nu hörs inte kravet på förstatligande längre och det är omöjligt att få svar på frågor i ämnet
Vilken insats jag gjort inser jag nu. Men politiker, som inte svarar på frågor, är inga bra politiker

Det blev inte bättre. Uppsnabbat 23 mars

Jag hade vissa, dock små, förhoppningar om att landstingets ändrade organisation var orsakad av, bland annat, en ny insikt hos politikerna om frånvaron av politisk styrning. Men så ser det inte ut. Man fortsätter att hävda att förvaltningar har det ekonomiska ansvaret. Det är alltid ett politiskt organ, som har ansvaret. Finns avvikelse mot budget är det ett politiskt organ, som inte klarat att ta sitt ansvar. I detta nyhetsbrev:Uppsnabbat vårdstyrelsen 23 mars Månadsrapporter Plusresultat för flera förvaltningar 2015 Styrningen av Folktandvården granskad Patienterna positiva till mottagning för unga män Landstinget upphandlar naprapater Praktikplatser för nyanlända ska följas upp BVC får ökad ersättning för asylsökande patienter Folkhälsopris byter namn Vårdcentraler granskade Förvaltningsorganisation ses över Viljeinriktning om länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedel Månadsrapporter Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering bedömer att de kommer att klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Det framgår av månadsrapporterna för februari, som presenterades för vårdstyrelsen. Primärvården och Folktandvården har inte nått upp till den produktion de planerat för och det har påverkat tillgängligheten. Båda förvaltningarna har problem med att rekrytera personal och ser kompetensförsörjning som en av årets stora utmaningar. (M), (C), (L) och (KD) lämnade ett särskilt yttrande. Plusresultat för flera förvaltningar 2015 Primärvården gjorde ett plusresultat med 4 miljoner kronor. Det framgår av förvaltningens årsredovisning för 2015. Hälsa och habilitering gjorde också ett positivt resultat på 12 miljoner kronor och Folktandvården gjorde ett resultat på 11,7 miljoner kronor och överträffade därmed det ekonomiska målet på 10.2 miljoner kronor. Styrningen av Folktandvården granskad Landstingets revisorer har granskat Folktandvården. Syftet var att bedöma om styrningen av landstingets tandvård är organiserad och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med hög tillgänglighet för barn, vuxna och äldre. Revisorerna anser att landstinget i delar säkerställer att verksamheten är ändamålsenlig och tillgänglig, men att det finns flera förbättringsområden. Bland annat behöver den politiska styrningen och kontakten mellan politik och tjänstemannanivå förbättras. Vårdstyrelsen lyfter i sitt svar fram den förändrade politiska organisationen som kommer att underlätta styrningen. Styrelsen kommer att förtydliga målsättningen för styrning, uppföljning och kontroll av tandvården i länet. Patienterna positiva till mottagning för unga män Patienterna är positiva till mottagningen för unga män, som på försök har drivits vid Flogsta vårdcentral. Det visar en utvärdering av verksamheten. Mottagningen har under 2015 haft 571 besök. Enligt den enkätundersökning som genomförts anser patienterna att tillgängligheten och bemötandet varit bra och att omhändertagandet varit effektivt. I april ska vårdstyrelsen ta ställning till en eventuell fortsättning. Landstinget upphandlar naprapater Landstinget ska genomföra en upphandling av naprapater. Det beslutade vårdstyrelsen. Avtal ska tecknas för två år med möjlighet till förlängning med ytterligare två år. Landstingsdirektören fick i uppdrag att ta fram förslag till kravspecifikation och avtal för beslut i vårdstyrelsen. Arbetsutskottet fick i uppdrag att se över hur man kan verka för en ökad evidensbas. (V) reserverade sig och yrkade på att landstinget ska ta fram ett förslag att driva naprapatverksamhet i egen regi. Praktikplatser för nyanlända ska följas upp Förvaltningsdirektörerna för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ska redovisa i vilken omfattning förvaltningarna erbjuder praktikplatser till nyanlända med vårdkomptens. Det beslutade vårdstyrelsen sedan (KD) väckt ett ärende i frågan. Redovisningen ska göras i samband med tertialboksluten, det vill säga i maj och september. BVC får ökad ersättning för asylsökande patienter Vårdstyrelsen har beslutat att höja besöksersättningen som betalas ut till barnavårdscentraler för patienter som är asylsökande. Från den 1 januari 2016 blir ersättningen 1 100 kronor per besök. Den tidigare ersättningen låg på 564 kronor samt ytterligare 282 kronor för besök som inkluderade tolk. Bakgrunden till höjningen är att patienter som inte är folkbokförda inte kan lista sig på mottagningen. Höjningen görs som kompensation för att det inte utgår någon kapiteringsersättning för asylsökande patienter. Folkhälsopris byter namn Landstingets folkhälsopris byter namn till Hälsofrämjandepriset. Det beslutade vårdstyrelsen. Inriktningen på priset, som är på 100 000 kronor, ska ligga i fortsättningen ligga linje med landstingets hälsofrämjande arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Hanteringen av landstingets folkhälsomedel ändras också. Folkhälsomedlen, som uppgår till 1,5 miljoner kronor per år, ska fördelas utifrån fokusområden som bestäms av vårdstyrelsen. Vårdcentraler granskade Landstinget har gjort en fördjupad uppföljning av 12 vårdcentraler, varav hälften offentligt drivna och hälften privata. Syftet med granskningen var att undersöka om verksamheterna följer avtalet och uppfyller kraven i regelboken. Granskningen visade att vårdcentralerna i allt väsentligt följer gällande regler och avtal. Några vårdcentraler har periodvis haft problem med tillgängligheten. Det finns inga stora skillnader i resultatet mellan gruppen offentliga och privata vårdcentraler. Landstingsdirektören fick i uppdrag att överväga eventuella ytterligare åtgärder med anledning av resultatet. Förvaltningsorganisation ses över Landstinget ska se över fördelningen av uppdrag mellan Primärvården och Hälsa och habilitering. Det beslutade vårdstyrelsen. Översynen görs mot bakgrund av att landstingets styrmodell har förändrats, där beställar-utförarmodellen har tagits bort och ersatts av en uppdragsstyrning. Detta kan påverka gränssnittet mellan de båda förvaltningarna. Översynen ska återrapporteras till styrelsen senast den 13 juni 2016. Viljeinriktning om länsgemensamma riktlinjer för hjälpmedel Vårdstyrelsen beslutade att ta initiativ till att se över möjligheten till länsgemensamma riktlinjer för individuellt föreskrivna hjälpmedel i Uppsala län. Ansvaret för hjälpmedel är uppdelat mellan landstinget och kommunerna. När det gäller de hjälpmedel som kommunerna ansvarar för skiljer sig reglerna och avgifterna åt. Vårdstyrelsen uppmanar landstingets representanter i de politiska styrgrupperna för närvård att diskutera möjligheten att ta fram riktlinjer som är lika för hela länet

Amorteringskrav. Från riksda´n

Förmodligen nödvändigt. Dessutom rimligt. Lånar jag pengar ska jag väl betala tillbaka.

Aktuellt
	Finansutskottet säger ja till amorteringskrav på bolån Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om amorteringskrav på nya bolån. Enligt planerna börjar de nya reglerna användas den 1 juni 2016. Regeringen har föreslagit en ny bestämmelse om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Nu föreslår finansutskottet att riksdagen säger ja till förslaget. Det innebär att banker och andra kreditinstitut som lämnar bolån till privatpersoner ska ha regler för återbetalning som är sunda och som motverkar alltför höga skulder hos hushållen. Amorteringskravet kommer bara att gälla nya bolån, det gäller inte retroaktivt. Ett syfte med förslaget är att minska risken för negativa effekter på den svenska ekonomin om bostadspriserna skulle sjunka eller räntorna öka. Undantag kan göras för nybyggda lägenheter Den som tar lån för att köpa en nyproducerad bostad kommer att kunna slippa amorteringskravet under fem år. Detta undantag har införts för att förhindra att nyproduktionen av bostäder minskar. Man ska också kunna få undantag från amorteringskravet om man drabbas av till exempel arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller att en närstående dör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i så kallade föreskrifter bestämma hur amorteringskravet ska utformas i detalj. Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016 och enligt planerna kommer de nya föreskrifterna att börja användas den 1 juni

SkU om regler mot skatteflykt. Från riksda´n

17 mars 2016
Aktuellt
	Skatteutskottet anser att EU-förslag om regler mot skatteflykt strider mot subsidiaritetsprincipen Skatteutskottet anser att två förslag från EU-kommissionen om gemensamma EU-regler mot skatteflykt och om utbyte av viss skatteinformation mellan medlemsländerna strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Därför föreslår ett enigt utskott att riksdagen lämnar motiverade yttranden till EU om detta. I januari 2016 presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag för att motverka skatteflykt och skatteundandragande inom EU. Ett av förslagen innehåller bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Ett annat förslag gäller obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar - så kallad land-för-land-rapportering. EU-kommissionen vill ha gemensamma regler För att kunna motverka gränsöverskridande metoder för skatteflykt och aggressiv skatteplanering behövs gemensamma regler för hela EU, enligt EU-kommissionen. Det räcker inte med åtgärder som medlemsländerna vidtar var för sig. Skatteutskottet håller med om att det är viktigt att förhindra skatteflykt och är positivt till EU-kommissionens arbete i frågan. Men samtidigt konstaterar utskottet att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna av förslagen inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Utskottet anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. Sammanfattningsvis anser skatteutskottet att EU-kommissionens lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen ska lämna motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen prövar alla lagförslag från EU Riksdagen granskar alla lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Det handlar om att avgöra på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, samtidigt som det kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner där riksdagen förklarar varför man tycker så. Om tillräckligt många av EU-ländernas nationella parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen.

Cirkulär ekonomi, granskning av EU. Från riksda´n

Även miljöorganisationen (?) EU presterar ibland något värdefullt på miljöområdet. EU bildades för att skapa fred och för att åstadkomma gemensamma ansträngningar för en bättre miljö. Projektet har inte varit särskilt framgångsrikt; dock hade alternativet varit ännu värre.

På fredsområdet tycks anslutningar till kärnvapenorganisation vara viktigare än satsning på fred genom, bland andra, OSSE och FN

Granskning av förslag om cirkulär ekonomi i EU (MJU13)

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

• EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
• Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
• Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nationella skogsprogrammet. Från riksda´n

Skogspolitiken är alltför bortglömd bland riksdagsledamöterna, utom när ansvarigt utskott tar ett initiativ. Såsom detta viktiga. Det nationella skogsprogrammets inriktning ska fortsätta (MJU10) Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler

Eggelser att ta itu med inom EU

Vad betyder utmaning? Är ordet synonymt med "problem"? När jag letar efter lämplig synonym fastnar jag för "eggelse att ta itu med".
Här framgår inte vilka eggelserna är utan bara att dom finns.
Låt mig uttrycka en förhoppning om att en eggelse är att öppna, åtminstone lite på glänt någon dörr till den stängda organisationen. Resekostnader för ledamöter är sekretessbelagda. Möjligheter att få svar på frågor tycks obefintliga.
Vore intressant att veta vilka eggelser forskarna och politikerna kände.

Förste vice talman Tobias Billström inledningstalade på seminariet Sverige 20 år i EU - om regeringens och riksdagens roller.

Seminariet arrangerades av Riksdagsförvaltningens EU-samordning och Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. 

Huvudfokus under seminaret var regeringens respektive riksdagens roller och hur förhållandet utvecklats under Sveriges drygt 20 år i EU. Forskare och politiker diskuterade också vilka utmaningar som står för dörren

Ansvarsfördelning

Är detta rätt medicin? För att veta svaret måste man ta reda på felet, ställa en diagnos. Om jag förstår riksdagen rätt är diagnosen på tok för liten mångfald vad avser olika utförare inom skola, sjukvård och service till och vård för äldre personer. Dock anser riksda´n att det är fråga om multisjukdom. Förutom brister i mångfald anser man att kommuner och landsting inte sköter uppföljning och ansvarsutkrävande på ett tillfredsställande sätt.

Medicinerna, som ordineras heter översyn av förutsättningar att öka mångfalden samt tillståndsplikt och sanktioner.

Men det här är väl kommunala- och landstingsansvar. Statens ansvar är väl i relationen till kommunerna och landstingen. Statliga sanktioner ska riktas mot dessa och inte mot verksamheterna. 

Riksdagen vill ha större valfrihet i välfärden (FiU26)

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag. 

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Utskottets förslag till beslut:

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att snarast återkomma med förslag på åtgärder när det gäller valfrihet, mångfald och kvalitet inom offentligt finansierade välfärdstjänster och när det gäller att koppla sanktioner till tillståndsplikten och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2015/16:1189 och bifaller delvis motionerna 2015/16:2274, 3074, 3225. Riksdagen avslår övriga motioner.

Björklund + Löfvén = osant?

Björklund och Löfvén lär ha haft hemligt möte. Hemligt? Men jag känner ju till det. Media har rapporterat. Hemligt?
Jag tycker ett samtal mellan dessa två personer är hoppingivande. Det kommer nog många Liberaler att tycka inom kort, förutsatt att samtalen rapporteras som positiva. Samma Liberaler, som hittills sett som otänkbart att alls tala med sossar. Men det gäller att ligga rätt.
Alltnog; det vore en demokratisk framgång om blockpolitiken kunde brytas upp. Socialliberaler och Socialdemokrater borde gemensamt kunna finna vägar framåt för en politik där solidariteten med utsatta i vårt eget land, i andra länder och med kommande generationer blir tydlig, liksom en politik för återskapande av närdemokrati och en politik för en ickevåldskultur

Jag tänkte att jag ska inte läsa artikeln, men har gjort det nu.Mötet ägde rum för länge, länge sedan.
Ja, se den journalistiken

Var är det politiska ansvaret?

I dag läser vi "Minus 109 miljoner för landstinget förra året" Så långt förstår jag.  Men sedan.....
I artikeln talas uteslutande om förvaltningar. Akademiska sjukhuset, lasarettet i Enköping, Primärvården o.s.v. Inte ett ord om de organ, som har ansvaret. Här står också om krav på Akademiskas ledning att vidta åtgärder, åtgärder, som ju i de flesta fall är politiska frågor.
Lasarettet i Enköping gick plus, Akademiska minus o.s.v. Jag protesterar Det är en nämnd, som går plus eller minus.
Så länge nuvarande synsätt präglar vårt landsting och media hakar på falska beskrivningar får vi leva med ett landsting där politikerna för länge sedan har abdikerat.
När samma medier rapporterar från och om kommuner handlar det om nämnder. Beror det på att kommunernas politiker förstår vad politikerrollen innebär? Slutsats: för över all landstingsverksamhet till kommunerna och bilda samverkanskommuner för, främst, sjukvård och kollektivtrafik

Signerat i dagens UNT

Kompassnålen på Håkan Holmbergs, politisk chefredaktör på UNT, fladdrar inte. Jag hoppas många läser, till exempel, hans Signerat i dagens tidning. Intellektuellt redigt.
"Det finns kriminella invandrare och kriminella svenskar, men det oprecisa begreppet "kultur" är odugligt som förklaring - i båda fallen."

En föreläsning

Föreläsning/seminarium
Patientsäkerhet
NATO - alliansfrihet
Politisk styrning

TU om biodrivmedel inom flyget

	Åter ett tillkännagivande. Och regeringspartierna med stöd av V går emot, med hänvisning till att arbete i önskad riktning redan pågår. Syftet med det här spelet? Man kan misstänka att det handlar om, inte miljön utan publiciteten 15 mars 2016
Aktuellt
	Trafikutskottet vill att användningen av biodrivmedel inom flyget ökar Regeringen borde jobba för att biodrivmedel oftare ska användas i luftfarten som flygbränsle. Det menar trafikutskottet, som föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med förslag om det här. S, MP och V reserverar sig mot förslaget. Trafikutskottet menar att regeringen borde arbeta mer för att miljövänliga bränslen, som biodrivmedel, används i större utsträckning än i dag. Regeringen har planer på att införa en skatt på flygresor för att minska flygets påverkan på klimatet. Men en majoritet i trafikutskottet anser att det är fel väg att gå. Utskottet vill därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten. Större ansträngningar behövs Trafikutskottet menar att koldioxidutsläppen kan minska drastiskt om biodrivmedel används istället för fossilt bränsle inom luftfarten. Därför tycker utskottet att regeringen borde ägna större ansträngningar åt att skynda på användningen av biodrivmedel. Trafikutskottet noterar att det till exempel finns biodrivmedel som tillverkas av använd frityrolja. S, MP och V säger nej Förslagen, som lett fram till tillkännagivandet, kommer från tre motioner från M, C och KD. Regeringspartierna och Vänsterpartiet säger dock nej till tillkännagivandet i en reservation. Inom Regeringskansliet pågår redan ett arbete med att ta fram en ny omfattande flygstrategi där bland annat miljöaspekten ska ses över. Socialdemokratierna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker därför inte att ett tillkännagivande behövs.

Du ska bestämma

Om och när jag behöver hjälp med dagliga bestyr kommer jag självklart bestämma vem personen ska vara. Jo, jag är medveten om att inte alla kommer att utöva denna självklara rätt.
Det behövs mycket av information till servicemottagare. Självklart är det Du som bestämmer.
Dåvarande Folkpartiet hade en slogan som löd: Du ska bestämma
Jag tänker bestämma med eller utan politiska beslut om att jag ska göra det

Färre riktade statsbidrag

"Det ska bli mindre riktade statsbidrag", lyder en rubrik i dag. Visar sig att man menar färre

Att statsbidrag är riktade hänger samman med styrningen. Att rikta statsbidrag är ett sätt att åstadkomma ett visst resultat. Nu vet vi att staten har svårt att åstadkomma vad den lovar i sin lagstiftning. Mer eller något annat än riktade statsbidrag krävs sålunda.
Inrikesministern är beredd att ta bort de riktade bidragen. Men han nämner ingenting om vad man från statligt håll ska göra i stället. Exempel: Staten säger, till exempel: förskolan och skolan ska vara jämlik. Verkligheten: förskolan och skolan är ojämlik. Då säger inrikesministern att man ska ta bort riktade statsbidragen. Kanske inte så konstigt dock. Hans uppfattning är att "orsaken till att staten riktar bidragen är att pengarna inte ska försvinna in i kommunernas allmänna utgifter".

Jaa, vad säger man. Till att börja med: suck

I dag i UNT denna artikel. 

Nato dålig satsning

00:30 | 16-03-12  Kommentera

 

 

 Skriv ut

Lyssna

DEBATT Värdlandsavtalet är ett delvis hemligt ramavtal där detaljer kan ändras utanför demokratisk kontroll, skriver 25 Uppsalabor mot värdlandsavtalet.

Under våren ska Sveriges riksdag fastställa det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Avtalet är redan undertecknat av ÖB efter beslut av den borgerliga regeringen i augusti 2014.

Det är ett delvis hemligt ramavtal där detaljer kan ändras efter hand – utan riksdagsbeslut – utanför demokratisk kontroll.

Meningen med avtalet är att Sverige ska underlätta för Nato att agera i Sverige under fredstid som förberedelse för kris- och krigssitua­tioner. Natotrupper ska kunna stationeras, baser och förråd ska kunna byggas, vapen av alla typer som ingår i Natos arsenal ska kunna placeras på svensk mark. Inklusive kärnvapen.

De som talar för värdlandsavtalet hävdar att inget av detta kan ske utan godkännande från svenska myndigheter, vilket möjligen kan ses som formellt korrekt.

Men själva vitsen med avtalet är att underlätta Natos förberedelser för aktioner mot andra länder.

Sådana omnämns i avtalet som strategiska och taktiska militära uppdrag.

Det finns inget förbud inskrivet i avtalet mot att placera kärnvapen i Sverige. Utan en sådan klausul kommer kärnvapen att kunna placeras på svenskt territorium – utan att svenska medborgare kommer att få reda på det. Nato vägrar konsekvent att tala om var man förvarar sina kärnvapen. Natostyrkor i Sverige kommer att kunna begära svenskt stöd till verksamhet utomlands, alltså en direkt risk för att dra in Sverige i krig. Natosoldater som begår brott i Sverige kommer inte att kunna ställas inför svensk domstol.

Sverige har deltagit i Partnerskap för fred (PFF), synkroniserat sina vapensystem med Nato och övat tillsammans med Nato på svenskt territorium. Bara under det senaste året hölls ett antal Nato-övningar med svenskt deltagande nära inpå Rysslands gräns. Vi har därtill avrustat vårt eget territorialförsvar och i stället bidragit till Natos krig i Afghanistan och Libyen.

Allt detta har varit skadligt för vår egen säkerhet.

Insatserna i Afghanistan och ­Libyen har visat sig kontraproduktiva för allt vad demokratisering brukar innebära och rent dödsbringande för hundratusentals oskyldiga, samt förstås varit pådrivande för flyktingströmmarna.

Nato har hittills varit en mycket dålig satsning för Sveriges säkerhet och för svenska skattebetalare.

Ryssland är den stormakt som USA (Nato) ser som sin främsta konkurrent om inflytande i Europa och Mellanöstern. Ett nytt kallt krig är under uppsegling. I detta spänningsfält ska Sverige behålla sin neutralitet, precis som vi gjorde under det förra kalla kriget. Allt annat är äventyrligt och spänningsskapande.

Ryssland är visserligen en militär stormakt, men mycket liten jämfört med Nato.

Ryssland kan inte anfalla något land runt Östersjön utan att dra på sig ett motangrepp från Nato, en konfrontation Ryssland aldrig kan vinna. Ryssland utgör därför inget hot mot Sverige.

Under 200 år har Sverige varit alliansfritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Det har tjänat Sverige väl och hållit oss utanför två världskrig och andra stormaktskonflikter.

Alliansfriheten är en folkligt djupt förankrad princip som vore förödande att överge. Sveriges bästa ”liv- och brandförsäkring” vore att hålla sig utanför vidare Natosamarbeten och bygga upp ett eget nationellt försvar. Därför uppmanar vi riksdagsledamöter i Uppsala län att rösta nej till värdlandsavtalet.

Uppsalabor mot värdlandsavtalet: Malin Bergmar, Karin Dahl, Monika Dahlby, Lars Drake, Ingalill Ek, Hedda Ekerwald, Kjell Eriksson, Sonia Soraia Galvarro, Hans Jivander, Knut Lindelöf, Clemens Lilliesköld, Antonio Marincevic, Birgitta Mauritz, Jonny Mauritz, Alvaro Miranda L, Harald Nordlund, Margareta Palm, Anders ­Persson, Mari-Louis Persson, Hans O Sjöström, Lill Sjöström, Lars Sund, Görel Sävborg-Lundgren, Eva Vakrakos, Dennis Zackrisson